Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig. Enligt resultaten är det regler som rör moraliska värderingar viktigast i skolan. Undersökningen visar även på att de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan samt skolplan stämmer väl överens med de mål som finns i Lpf 94 samt skollagen. Generellt kan man säga att eleverna uppfattar skolans demokratiska fostrande roll positivt. Den undersökta skolan lyckas med att förmedla de demokratiska idéerna till eleverna men inte ge dem de rätta verktygen för att uppnå målen.

<p>Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.</p>

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling. Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex” som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer har någon effekt på korruptionsnivån. Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande faktorer.

Individers tillit til det politiske systemet er viktig for myndighetenes evne til å styre effektivt. En stat som ikke har tillit fra sine innbyggere kan bli nødt til å ta i bruk virkemidler som vold, trusler og tvang for få sine innbyggere til å opptre som ønskelig. Slike virkemidler kan bli møtt med motstand, noe som vil minke effektiviteten, og kan i verste fall føre til kollaps av staten. Denne analysen har som hensikt å undersøke hva som genererer tillit til de politiske institusjonene i Afrika. Det afrikanske kontinentet er hjemsøkt av ustabilitet, væpnede konflikter, borgerkrig og etniske konflikter. En viktig oppgave verdenssamfunnet står ovenfor er dermed hvordan vi skal få Afrika ut av denne negative spiralen. Ved å anvende flernivåanalyse i 20 afrikanske land finner jeg at individenes subjektive oppfattelse av landets økonomiske situasjon, ulikhet mellom etniske grupper, generalisert sosial tillit samt korrupsjon har en innvirkning på individers grad av tillit. / Popular trust in the political institutions is vital for a regime’s ability to govern effectively. A regime that does not inhabit trust from its citizens will have to use other measures to obtain obedience and cooperation from their citizens – like coercion, use of force and threats. These measures may reduce the efficiency of the regime, and may also lead to a collapse of the state. The purpose of this thesis is to investigate what the sources of political trust are in Africa. The African continent is hunted by instability, armed conflicts, civil wars and ethnic conflicts. One of the tasks for the international society is therefore how to get African countries out of this negative spiral. Since political trust is linked to the stability of the regime, it is essential to investigate what the sources of trust are. By using multilevel modeling in twenty African countries, I find that individual evaluations of the country’s economic situation, horizontal inequalities, social trust and corruption all have an influence on political trust.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman. Urvalet av respondenter gjordesmed hjälp av ett så kallat snöbollsurvalet; vi frågade en lärare som i sin tur tipsade oss om enannan lärare som skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju.Sammanlagt intervjuades fem män och två kvinnor i varierande åldrar och med olika långerfarenhet av läraryrket. Gemensamt för alla respondenter är att de är samhällskunskap- ochhistorielärare. Skolans fostransuppdrag anser samtliga respondenter att det är det mest väsentligauppdraget som samhällskunskapslärare, samtidigt som förmedlingen av kunskaper också är encentral del. Vidare anser respondenterna att läroplanens innehåll är detsamma som i början avderas karriär men att förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Eleverna är inte likauppdaterade om världsläget som de har varit tidigare och att det saknas ett intresse fördemokratin, menar respondenterna. Den tidigare forskningen speglar också dessa resultat, blandannat i form av Anders Bromans diskussion om skolans fostransuppdrag. Resultaten analyseradesmed hjälp av Robert Thornbergs resonemang om värdepedagogik och John Deweys teorier omdemokrati och undervisning. En ytterligare teori som har använts är Bengt Schüllerqvist &amp;Christina Osbeck, samt Gunnar Lindström &amp; Lars-Åke Pennlerts ämnesdidaktiska diskussion.Det går med hjälp av detta dra slutsatserna att läraren fokuserar på olika saker såsom kritiskttänkande och demokratiskt deltagande men att samhällsklimatet förändrar inte lärarnasuppfattningar om skolans kunskaps- och fostransuppdrag nämnvärt. Samhällsklimatet har dockbetydelse i form av att innehållet är detsamma i form av att samhället faktiskt är föränderligt mendet är andra förutsättningar, andra aktuella händelser och exempel som råder. Detta innebär enkomplexitet i ämnet och kräver att läraren är påläst i ämnet.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut. Påverkan som stora barngrupper, låg personaltäthet och vistelsemiljö lyfts sombåde potentiella möjligheter och hinder. Pedagogerna uttrycker att kommunikation är av stor vikt och att oplanerade situationer ger större utrymme till ett jämlikt och demokratiskt förhållande vid kommunikation och ett djupare samtal. Förklaringen, att oplanerade möten är mer fria och utan mål och att möten med ett eller ett par barn erbjuder barn ökade möjligheter för delaktighet och inflytande, kan ställas mot möjligheterna att träna respekt, hänsyn och ansvarstagande i samspel med andra. Ett demokratiskt förhållningssätt fordrar att både pedagoger och barn tränar sig i att reflektera tillsammans och effekter av bristande reflektionsmöjligheter, pedagoger emellan, synliggörs i detta arbete. Pedagogerna har höga ambitioner och uttrycker frustration över begränsade möjligheter och förutsättningar för att tillsammans organisera för de visioner som finns.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas. Detta gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen begreppet elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare i årskurserna ett till tre uppfattar och upplever elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på vad de fyra lärarna anser att elevinflytande är. För att besvara forskningsfrågorna behöver lärarens uppfattningar kring sitt handlande synliggöras. Valet av metod blir därför en samtalsintervju (Esaiasson, m.fl., 2011, s. 252-256). Studien ämnar även undersöka vad syftet med användandet av elevinflytande är samt se om lärarna upplever några svårigheter i användandet av elevinflytande. Mina teoretiska utgångspunkter är John Deweys teorier om pedagogik och demokrati samt Eva Forsbergs teorier om makt.  Resultatet i studien visar att lärarna inte kan definiera begreppet elvinflytande, alla dras till att förklara hur de praktiskt sett arbetar med det under lektionerna då eleverna får vara med och bestämma i olika moment. Någon tydlig variation av svaren kunde inte utläsas, utan visade på liknande arbetssätt när det gäller arbetet med elevinflytande. Vidare beskriver lärarna motivationen och glädjen som kommer av att låta eleverna få ta eget ansvar, men att elevernas ålder och tidsbrist skapar ett stort problem för att kunna arbeta med elevinflytande.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.