41 |
Inflytande, delaktighet och demokrati i förskolan ur lärares perspektivJansson, Josefine January 2012 (has links)
Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö. Lärarna ansåg också att lärarrollen spelar en stor roll och är viktig för att lyckas utveckla och bevara demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Under intervjuerna kom det fram att flera lärare menade att man borde reflektera och beakta dessa aspekter mer.
|
42 |
Demokrati i den svenska gymnasiereformens utvecklingsprocess. : En djupstudie om utvecklingen av ämnesplanen för programmering.Ljunggren, Karl, Lundholm, David January 2013 (has links)
Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen. Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution. Resultatet visar att det är en väldigt liten grupp av aktörer som var delaktiga i utvecklingen av ämnesplanen för programmering och att majoriteten av kontrollen och inflytandet på innehållet i ämnesplanen ligger hos enstaka personer. Demokratiska kvalitéer i processen synliggörs och visar främst på brister i den dokumentation som ska garantera de granskningsmöjligheter som bör finnas av en statlig institution.
|
43 |
Är demokratin i förändring? : En analys av demokratibegreppet i läroböcker i samhällskunskap för åk 4-6Frisell Landenmark, Lisa, Hansson, Martin January 2014 (has links)
The purpose of this study is to determine whether or not there has been a change in the use of democratic values in textbooks in social science for classes 4-6. The focus lies on democratic values from two different theoretical perspectives, Dahl’s theory of democracy and Habermas deliberative democracy. The method used is a text analysis based on a model made by Lennart Hellspong. The material we’ve analysed consists of four textbooks in social science from different decades, with a range from 1981 until today. The results of the analysis shows that there has been a change, although the results differ slightly depending on which definition of democratic values being used.
|
44 |
Elevinflytande i idrott och hälsa : Lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytandeJohannesson, Caroline January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa. Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande? Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas. Resultatet presenterades i tre teman som det efteråt gjordes löpande analyser i. Resultat Demokratibegreppet uppfattades ha en koppling till elevinflytande då demokrati ansågs innebära delaktighet och att få göra sin röst hörd och välja arbetsform uppgavs som olika metoder för elevinflytande. Olika moment och när de skulle praktiseras fick eleverna inte påverka. Tiden och elevernas bristande kunskaper om kursplanen ansågs vara hinder för elevinflytande. Möjligheterna för att arbeta med elevinflytande framkom handla om lärarens förhållningssätt gentemot eleverna samt att aktivitet prioriteras framför samtal. Goda relationer med eleverna ansågs vara en förutsättning för att kunna nå eleverna. Det upplevdes som svårt att hinna se varje elev varje lektion och utrymmet för enskilda samtal ansågs inte finnas och istället kommer elevernas röster fram genom gemensamma reflektioner. Slutsatser Elevinflytande förekommer i olika stor mån i lärarnas undervisning vilket framkommer handla om lärarnas egna tolkningar av läroplanen, prioriteringar och förhållningssätt. De flesta lärarna har inget medvetet arbete gällande elevinflytande bortsett från en som genom ett synsätt på eleverna som medskapare av lektionerna har det som en genomgående röd tråd. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>
|
45 |
Varför säga nej! : En fråga om inflytande i förskolan. / Why say no! : A question of influence in preschoolAlm, Pia, Katrin, Forsberg January 2014 (has links)
Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn. För att få insikt i detta skickade vi ut enkäter till pedagoger inom förskolan. Pedagogers sätt att se på barns inflytande är skiftande kunde vi utläsa av svaren i enkäten. Visioner om att barnen ska få mer inflytande finns men pedagogerna menar att brist på tid, för stora barngrupper, barns mognad samt för få pedagoger inskränker på barnens inflytande. Är det enbart organisatoriska frågor som spelade roll eller beror det också på vilken demokrati- och barnsyn som pedagogen har som avgör om barnet får inflytande över sin vardag? Resultatet visade att det inte bara finns ett resultat utan uppfattningarna om demokrati- och barnsyn inom förskolan är skiftade och en och samma pedagog kan använda sig av olika demokrati- och barnsyner utefter vilken situation pedagogen befinner sig i.
|
46 |
Barns inflytande i förskolan : En studie om vilka möjligheter och begränsningar som finns för barns inflytande i förskolan / Children´s influence in preeschool : A study of the possibilities and limitations for children to have influence in preeschoolStolth, Emelie January 2014 (has links)
Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten. Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition. Dessa faktorer ses som ramfaktorer, vilka begränsar barns inflytande och även förskollärarens möjlighet att ge barn inflytande. Sådana faktorer är exempelvis förskolans rutiner, regler och miljö. I examensarbetet diskuteras dessa ramfaktorer vidare som begränsar barns inflytande men de måste även finnas där för att barnen ska kunna växa upp till demokratiska medborgare.
|
47 |
”Fortsatta reformer ska bidra till varaktigt hög sysselsättning, främja hög produktivitetstillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft." : - En studie av svenska politikers syn på utbildningHansson, Jenny January 2013 (has links)
Denna uppsats har sin utgångspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en värld där beslutsfattare alltmer strävar efter ekonomisk tillväxt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som krävs i en fungerande demokrati bäst tränas inom ramen för humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till förmån för ämnen som på ett till synes mer mätbart sätt främjar den ekonomiska tillväxten. Denna studie gör en kvalitativ textanalys av debattartiklar ur Dagens Nyheter, med syftet att avgöra vilken syn på utbildning – utbildning för ekonomisk tillväxt eller utbildning för demokrati – som dominerar i den utbildningspolitiska debatten. Studien analyserar även artiklarna utifrån dess politiska avsändare för att kunna utläsa eventuella mönster mellan parti- eller blocktillhörighet och utbildningssyn. Resultaten visar att det ekonomiska perspektivet på utbildning dominerar kraftigt överlag. Vad gäller de parti- och blockspecifika resultaten kan vissa mönster urskiljas mellan politisk tillhörighet och utbildningssyn.
|
48 |
Olydnad : civil olydnad som demokratiskt problem /Månsson, Tomas, January 2004 (has links)
Diss. Stockholm : Univ., 2004.
|
49 |
Pratet som demokratiskt verktyg : om möjligheten till en kommunikativ demokrati /Räftegård, Curt, January 1900 (has links)
Diss. Göteborg. : University.
|
50 |
Democracy reconsidered : the prospects of its theory and practice during internationalisation : Britain, France, Sweden, and the EU /Agné, Hans, January 2004 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.
|
Page generated in 0.0739 seconds