Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.

Varje år diagnostiseras ungefär 900 barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det är en kronisk sjukdom som kräver stora omställningar och ställer stora krav på ungdomen och deras liv. Psykisk ohälsa är ett problem som ungdomar med diabetes har en ökad risk att utveckla. Vi vet att diabetes typ 1 är en svår sjukdom för vuxna, i detta arbete vill vi fokusera på ungdomar. Detta arbete kan öka medvetenhet hos den grundutbildade sjuksköterskan vid mötet med ungdomar som har drabbats av diabetes typ 1. Syftet är att undersöka erfarenheter hos ungdomar med diabetes typ 1. Studiens metod är en litteraturöversikt där 11 artiklar har samlats in från databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att många ungdomar upplever sig annorlunda och känner ett utanförskap på grund av deras diabetesdiagnos. Det visade också att många ungdomar upplever psykisk ohälsa i form av depressiva symtom, ätstörningar samt sömnproblematik. Det visade också att ungdomar upplever en hög stress och oro inför framtiden och de eventuella komplikationer som kan uppstå om sjukdomen inte hanteras och sköts på ett korrekt sätt. I diskussionen framkommer det hur viktigt information om egenvård är. Om egenvården sköts av ungdomarna är det möjligt att leva som de gjorde innan diagnosen. Vidare är det också viktigt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, då ungdomar med diabetes typ 1 har en ökad risk att drabbas av detta.

Bakgrunden till studien är att diabetes typ 2 är ett utbrett problem i samhället. Det kräver mycket resurser från vården och därför är det viktigt att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2. Förutom resurser från vården är det många patienter med diabetes typ 2 som upplever ohälsa och inte har motivation till livsstilsförändringar. Om patienter genomgår nödvändiga livsstilsförändringar och kan identifiera vad som får dem att uppleva hälsa bidrar det till bättre folkhälsa. Syftet är att undersöka vad som kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesser hos patienter som lever med typ 2 diabetes från sjuksköterskors och patienters perspektiv. Litteraturöversikten har fördjupat sig i forskningen hos patienter med diabetes typ 2 och de processer som främjar hälsa för att identifiera problem och möjligheter som finns i livsstilsförändringar. Artiklar söktes i olika databaser med olika sökord för att hitta passande information. Etiska överväganden och tankar på hållbar utveckling har även varit i fokus. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 är i behov av ett stöd för kunskap, motivation och hjälp i sina livsstilsförändringar. Resultatet formade två huvudteman, Betydelsen av kunskap och Vikten av en vårdande relation. Utifrån dessa formades fem subteman, Betydelsen av att dela kunskap om diabetes typ 2, Kunskap om livsstilens inverkan på hälsa, Kunskap om kost, Sjuksköterskors och vårdpersonalens betydelse och Stödja egenvård. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor kan bidra i patienters hälsoprocess med kunskap, stöd, motivation genom goda relationer samt tillämpa personcentrerad vård och främja delaktighet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst barn och unga drabbas av, behandlingen är livslång eftersom det inte går att bota sjukdomen.  Syfte: Att belysa föräldrars erfarenhet att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som sammanställer de befintliga kunskaper inom ämnet. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultaten från åtta empiriska och kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet analyserades enligt Forsberg & Wengström femstegs analysmetod. Resultat: Resultat sammanställdes i två kategorier: Erfara egna och andras kunskapsbrister, möta förändringar i det dagliga livet. I resultatet visade det sig att barnets diabetes påverkar föräldrarnas dagliga liv på många olika sätt såsom fysiskt, psykiskt och socialt.  Konklusion: Barnets diabetes medför en stor förändring i föräldrarnas liv. Föräldrarna upplever att både de själva och de i barnets omgivning inte har tillräcklig kompetens gällande barnets diabetes och tillhörande diabetesvård. Därmed bör sjuksköterskan förmedla kunskap och utbilda föräldrarna för att de ska kunna hantera barnets diabetesvård på ett bra sätt. Skolpersonal och anhöriga bör erbjudas utbildning för att föräldrarna ska kunna släppa taget när barnet befinner sig i skolan, hos anhöriga eller vänner. / Background: Diabetes type 1 is an autoimmune disease that mainly affects children and young people, the treatment is lifelong because it is not possible to cure the disease. Aim: To illuminate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes Methods: A qualitative literature study that compiles the existing knowledge in the subject. The search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The results of eight empirical and qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. The result was analyzed according to Forsberg & Wengström five steps analysis method.  Results: The results were compiled into two categories: Experience of their own and others' lack of knowledge, face changes in daily life. The results showed that the child's diabetes affects the parents' daily lives in many different ways, such as physical, mental and social. Conclusion: The child's diabetes causes major changes in the parents' lives. The parents feel that both themselves and those in the child's environment do not have sufficient competence regarding the child's diabetes and associated diabetes care. Thus, nurses should convey knowledge and educate parents so that they can handle the child's diabetes care in a good way. School staff and relatives should be offered education so that the parents feel safe when the child is at school, with relatives or friends.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kanleda till en rad farliga komplikationer. Diabetes typ 2 är ett globalt hälsoproblem och en långtidssjukdom vilket kan medför allvarliga konsekvenser för individen samt enorma kostnader för samhället. För att personer med diabetes typ 2 ska kunna minska framtida komplikationer, är det viktigt att dessa personer accepterar sjukdomen, lär sig om sjukdomen samt får utbildning om egenvård. I det här sammanhanget blir sjuksköterskans roll ännu mer viktig i att utbilda patienter med diabetes typ 2 om egenvård samt uppmuntra den enskilde i att delta i sin vård och för att främja sin hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Friberg och databaserna CINAHL Complete och PubMed användes i sökningen för att hitta vetenskapliga artiklar. Nio vetenskapliga artiklar valdes för att använda i resultatet och identifiera teman.  Resultat: I resultatet identifierades 4 teman;Att känna rädsla och oro för framtiden, Motivationens betydelse för att hantera sin sjukdom, Behovet av stöd från familj-, hälso- och sjukvårdspersonal och Betydelsen av vårdrelationenför egenvård. Slutsats: Socialt stöd (familj, vänner, släkter) och en godvårdrelationmed hälso- och sjukvårdpersonal är viktiga faktorer för personen med diabetes typ 2 för att få motiv delta i vården, främja förmåga att hantera sin sjukdom, utföra egenvård angående diabetes typ 2 och uppleva välbefinnande. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that may lead to a number of dangerous complications. Type 2 diabetes is a global health problem and a long-term disease, which can have serious consequences for the individual and enormous costs for society. In order for people with type 2 diabetes to be able to reduce future complications, it is important that these people accept the disease, learn about the disease and receive training on self-care. In this context, the role of the nurse becomes even more important in educating patients with type 2 diabetes about self-care and encouraging the individual to participate in their care and to promote their health. Aim: The purpose of this literature review is to describe person's experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review was conducted according to Friberg and the databases CINAHL Complete and PubMed were used in the search to find scientific articles. Nine scientific articles were selected to be used in the results and to identify themes. Results:The result revealed 4 themes; Feeling fear and anxiety about the future, The importance of Motivation in managing one's illness, The need for support from family, health and medical staff and The importance of the care relationship for self-care. Conclusion: Social support (family, friends, relatives) and a good care relationship with health care professionals are important factors for the person with type 2 diabetes to get motives to participate in care, promote the ability to manage their illness, perform self-care regarding type 2 diabetes and experience well-being.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. Behandlingen för diabetes kan vara både medicinsk och livsstilsförändringar, till exempel som fysisk aktivitet och en hälsosammare kost. Kosten har en stor betydelse när det kommer till behandlingen av diabetes.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av rekommenderad kosthållning vid diabetes typ 2.   Metod: Metoden är en litteraturöversikt med ett systematiskt urval av artiklar från två databaser Pubmed och Cinahl Complete. Sökorden som användes vid databassökningarna är diabetes mellitus, type-2, diet, attitude, experience och management. Valda artiklar är från åren 2017–2020. Samtliga resultatartiklar använder sig utav en kvalitativ metod. Vid analys av metoden tillämpades Fribergs metodanalys och som teoretisk utgångpunkt tillämpades Roys teoretiska perspektiv.  Resultat: Resultatet visade att familjen hade stor påverkan på hur och vad som åts. Att ha familjen som stöd har visat vara en stor betydelse för familjemedlemmen som har en diabetessjukdom. I många kulturer som är studerade har familjen värnats väldigt högt. Det har även varit skillnader på kosten runt om i världen, en del har ätit friterad kost trots att det inte är en diabetisk diet. Kostnaden har även spelat en stor roll över vilka tillgångar som har funnits.  Slutsats: Patienters erfarenheter av kosten vid diabetes typ 2 visar att kostråd bör baseras på olika teman. Dessa teman är kultur, kunskap, familj och ekonomi. De olika temana har betydelse för hur individerna hanterar sin diabetessjukdom utifrån deras kosthållning. / Background: Diabetes is a common disease globally where there is a constant increase around the world. The treatment of diabetes can be both medical and lifestyle changes, for example physical activity and a healthier diet. Diet is of great importance when it comes to treating diabetes.  Aim: The aim of this literature review was to describe individuals’ experiences of recommended diet when diagnosed with diabetes type 2.   Method: The method is a literature review with a systematic selection of articles from two databases Pubmed and Cinahl Complete. The keywords used in the database searches were diabetes mellitus, type 2, diet, attitude, experience, and management. Selected articles are from the years 2017-2020. All articles had a qualitative design. When analyzing the method Friberg's method analysis is applied, and the choice of theoretical starting point is applied to Roy's theoretical perspective.  Results: This review shows that the family had a significant impact of what was eaten. Support from the family was of importance with diagnosed with diabetes. There has also had been a noticeable difference with the nutrition around the world, some people ate fried foods even though it is not perceived as a diet for people with diabetes. The financial aspect played a big part of which assets you got.  Conclusion: Individuals experiences of diet in diabetes type 2 have shown that dietary advice should be based on different themes. These themes are culture, knowledge, family, and economics. The different themes show how patients manage their diabetes disease based on their diet.

No description available.

Background: Type 2 diabetes is a disease that means a new way of life. Therefore, it is of great importance that these people accept, understand and get to know their illness. The nurse's role is to educate patients on self-care to promote health. By giving the patient support and feeling involved in their care, they together can achieve good goals. In order to gain an understanding of the patient's need for care, it is important that the nurse has knowledge of how these people experience their life linked to diabetes. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Friberg has been carried out. The CINAHL Complete and Medline databases were used in the search for results articles. The basis for the result is eleven original articles. The analysis was carried out with a deductive approach based on Katie Eriksson's nursing theory. Results: Two subthemes were identified during care sufferers which were lack of care relationship and lack of information. During illness, two sub-themes were identified which were discomfort, fear and concern about future complications and difficulties in acceptance. The lifethemed sub-theme was difficulty making lifestyle changes. Discussion: The main findings of the result have been discussed based on background, purpose, Katie Eriksson's nursing theory and other research. Patients experienced deficiencies in the care relationship with their treating physician or nurse. Deficiencies in the care relationship lead to poorer self-management of the diabetes disease as the care relationship forms the basis for all care. Lack of motivation for lifestyle changes is one of the causes of poorer self-management, which causes suffering for the patient. The nurse should relieve the patient's suffering by eliminating health barriers and utilizing the patient's health resources. Through person-centered nursing interventions that support patients to acceptance, motivation for lifestyle changes can emerge. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som innebär ett nytt sätt att leva. Därför är det av stor vikt att dessa personer accepterar, förstår och lär känna sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att utbilda patienter om egenvård för att främja hälsa. Genom att patienten får stöd och får känna sig delaktig i sin vård kan de tillsammans uppnå goda mål. För att få en förståelse för patientens vårdbehov, är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa personer erfar sitt liv kopplat till diabetessjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Databaserna CINAHL Complete och Medline användes i sökningen efter resultatartiklar. Underlaget till resultatet utgörs av elva originalartiklar. Analysen genomfördes med en deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultaten från artiklarna tematiserades efter lidandets tre dimensioner vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Resultat: Två subteman identifierades under vårdlidande vilka var bristande vårdrelation och brist på information. Under sjukdomslidande identifierades två subteman vilka var obehag, rädsla och oro för framtida komplikationer och svårigheter till acceptans. Subtemat för livslidande var svårigheter att göra livsstilsförändringar. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats utifrån bakgrund, syfte, Katie Erikssons omvårdnadsteori samt annan forskning. Patienter upplevde brister i vårdrelationen till sin behandlande läkare eller sjuksköterska. Brister i vårdrelationen leder till sämre självhantering av diabetessjukdomen då vårdrelationen utgör grunden för all vård. Brist på motivation till livsstilsförändringar är en av orsakerna till sämre självhantering vilket orsakar ett lidande för patienten. Sjuksköterskan bör lindra patientens lidande genom att eliminera hälsohinder och ta vara på patientens hälsoresurser. Genom personcentrerade omvårdnadsinterventioner som stödjer patienter till acceptans, kan motivation till livsstilsförändringar växa fram

Background: When a child suffers from chronic illness, it affects the whole family. Type 1 diabetes in children is becoming more common and over 900 children in Sweden per year suffer from the disease. Self-care becomes a fact and parents have the greatest responsibility for nursing. There will be major changes in life and previous routines changed to new ones. The nurse has an important responsibility in supporting and guiding the parents in an individualized and appropriate manner. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes. Method: The method used was a literature-based study based on qualitative studies. Nine qualitative articles were analyzed according to Friberg's five-step model. Results: The result is presented in two themes as; When life changes and New challenges. When life changed, three sub-themes meant describing the parents' experience of the changed life situation. New challenges with three subthemes focus on the parents 'experience of balancing the parent's perspective with the carers' perspective. Conclusion: Understanding the parents 'experience of living with a child with type 1 diabetes can help the nurse meet the parents' nursing needs by taking the responsibility of nursing and using their core competencies.

Bakgrund: Cirka 57 000 människor lever med diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomen är kronisk och för med sig livsstilsförändringar där egenvården med ständiga kontroller och insulinbehandlingar blir en del av vardagen. Vården har ett ansvar för att individen ska få tillräckligt med kunskap för att kunna behandla sjukdomen på egen hand, detta är viktigt för att sjukdomen för med sig egenansvar.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med diabetes typ 1.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på fem självbiografier som analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim.   Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att få diagnosen diabetes, Behovet av stöd, Synen på egenvård, Att aldrig känna sig fri och Vägen till acceptans. Att insjukna i diabetes typ 1 upplevdes som en svår omställning i livet. Sjukdomen tog upp en stor del av vardagen och ständigt arbete kring sjukdomen krävdes. Stöd från omgivningen var viktigt för att kunna acceptera sjukdomen, acceptans av sjukdomen var viktigt för att uppnå ett välmående. Slutsats: Föreliggande studie kan ha kliniska implikationer för sjuksköterskans arbete eftersom det ger kunskap om hur det kan upplevas att leva med diabetes typ 1 och möjliggör en personcentrerad vård.