Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär förhöjd blodsockerkoncentration i kroppen på grund av nedsatt insulinutsöndring i bukspottkörteln. Sjukdomen är vanligast förkommande bland vuxna men unga personer kan också drabbas. Bakomliggande orsaker för sjukdomen är inaktivitet, övervikt, ärftliga faktorer samt ökad stress. Många undersökningar visar att förekomsten av diabetes typ 2 ökar i världen vilket kan innebära ett stort lidande för den enskilde individen och kräva mycket eget ansvar och även öka belastningen på hälso- och sjukvården. Att förändra sin livsstil och följa upp rekommendationer om fysisk aktivitet kan upplevas frustrerande när patienter inte når sina mål. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Detta resulterade i ett huvudtema; upplevelsen av att ta ett stort eget ansvar och sex subtema; upplevelsen av livsförändringar, upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av fysisk aktivitet, upplevelsen av goda kostvanor, upplevelsen av att kämpa för att förändra sin livsstil och upplevelsen av att integrera och växa med sjukdomen. Metoden som användes var litteraturundersökning som bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa studier. Att förändra sin livsstil är en stor process som patienten behöver stöd och hjälp med. Sjuksköterskan viktigaste uppgift i den här processen är att bygga en vårdande relation och visa stöd och medkänsla gentemot patienten i sin sjukdomsprocess som möjliggör upplevelse av välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes typ II är ett stort globalt problem och antalet drabbade fortsätter öka. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär att livsvärlden förändras. Den drabbade måste komma in i ett nytt sammanhang av hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan måste ha kunskap och förmåga att förstå hur patienten upplever sin vård och sin sjukdom för att kunna stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ II. Metod: Med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PubMed återfanns 10 kvalitativa artiklar som utgör denna studie. Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier: Livet förändrades och Livet går vidare. Resultat:  Att drabbas av diabetes typ II innebar att hela livet förändrades. Det upplevdes som svårt att acceptera sjukdomen, livsstilsförändringarna och begränsningarna sjukdomen medförde. Många deltagare funderade på komplikationer och följdsjukdomar som förknippas med diabetes typ II. När deltagarna väl kom till insikt om hur allvarlig sjukdomen var och hur den påverkade deras liv insåg de att förändringar krävdes. Slutsats: Det är viktigt att patienterna får information och stöd från sjukvården för att kunna hantera och acceptera sin sjukdom. Risken är annars att patienten inte förstår vikten av att genomföra livsstilsförändringar.

Egenvård har en central roll i behandlingen av diabetes typ 2. Egenvård innebär främst livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar och kan i vissa fall ersätta behandling med läkemedel. Att ändra sin livsstil är ofta svårt och innebär för många individer en livsomvälvande process. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och motivera patienten i denna process så att patienten kan uppnå en god hälsa och känna välbefinnande trots sin sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett patientperspektiv undersöka vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter över 45 år med diabetes typ 2. Data analyserades med hjälp av Fribergs modell (Friberg 2017, ss. 148-150) för litteraturstudier. I studiens resultat presenteras aspekter som främjar och hindrar egenvård som två huvudkategorier och vid dataanalysen identifierades tre underkategorier till respektive huvudkategori. Dessa behandlade hur familj, vårdpersonal och andra sociala relationer både främjade och hindrade individens egenvård. Betydelsen av kunskap framgick också liksom värdet av motivation och egna strategier. I diskussionen belyses kunskapens betydelse för en fungerande egenvård samt hur anhöriga och sociala relationer kan påverka individens upplevelse av sjukdomen och förmåga till egenvård. Med stöd från anhöriga och ökad kunskap om sjukdomen och egenvårdens betydelse skapas förutsättningar för att patienten trots sjukdom kan uppleva hälsa och välbefinnande.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför. Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar allt fler i världen.Från år 1980 har antalet personer med diabetes ökat från ca 108 miljoner till 422miljoner år 2014. Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är de vanligast förekommandetyperna av diabetes. Diabetes typ 2 är i hög grad ärftlig men det finns fleralivsstilsförändringar människan kan göra för att förebygga eller minska risken förkomplikationer, bland annat ökad fysisk aktivitet. Vid diabetes typ 2rekommenderar Socialstyrelsen 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per dageller 150 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per vecka.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka det vetenskapliga stödet förolika egenvårdsinsatser som sjuksköterskan kan rekommendera för att öka fysiskaktivitet hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie baserad på studier med kvantitativ ansats hargenomförts. Deltagarna i studierna var vuxna patienter med diabetes typ 2.Interventionernas syfte var att öka den fysiska aktiviteten hos deltagarna.Resultatet i litteraturstudien bygger på data från tio olika vetenskapliga artiklarfrån databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Olika former av insatser från sjuksköterskan exempelvis rådgivande,individuell- eller grupputbildning samt med hjälp av olika tekniska hjälpmedelsom komplement visade resultat i form av ökad fysisk aktivitet hos deltagarna.Konklusion: Det finns ett flertal insatser som kan hjälpa patienter med diabetestyp 2 att öka sin fysiska aktivitet och minska risken för diabetesrelateradekomplikationer. I genomförandet av dessa insatser har sjuksköterskan en viktigpedagogisk, motiverande och stödjande roll gentemot patienterna.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av höga nivåer av socker i blodet. Det är en livslång sjukdom som undanhåller din kropp från att använda insulin som den borde. Sjukdomen är vanligare bland medelålders eller äldre människor. Diabetes typ 2 beror främst på livsstilsfaktorer och genetik. Fysisk inaktivitet, stillasittande livsstil, fetma samt rökning är ett antal livsstilsfaktorer som är kända för att vara viktiga kring utvecklingen av typ 2 diabetes. Om diabetes typ 2 inte behandlas kan den leda till allvarliga hälsoproblem såsom ögonproblem, fot- och hudproblem, sämre blodtryck och kolesterol vilket kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra problem. Nerver i kroppen kan skadas och orsaka smärta, stickningar och domningar. De flesta patienter med diabetes typ 2 ställs inför en utmaning att ändra sin livsstil men livsstilsförändringar kan ofta upplevas som ansträngande och komplicerade. Examensarbetets syfte var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturöversikt som bygger på analys av åtta kvalitativa samt två kvantitativa artiklar. Data har analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Studien resulterade i två huvudteman; Den förändrade levda kroppen och livsstilen och Betydelsen av kunskap om diabetes typ 2. Fem subteman skapades; Erfarenheter av livsstilsförändringar, Erfarenheter runt motivation, Svängningar mellan inre balans och kamp, Positiva aspekter och Negativa aspekter. För att patienten skall kunna anpassa sin livssituation på ett optimalt sätt krävs stöd från sjuksköterskan som genom god kommunikation och information kan underlätta patientens livsstilsförändringar.

Kronisk sjukdom medför begränsningar och inskränkningar på individens livssituation. Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom med varierande komplikationer, sjukdomen är ett växande problem globalt. Kunskaper om hur patienten upplever diabetes typ 2 är viktig för patienten, vårdpersonal och anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes, vilket resulterade i femton studier som svarade på syftet. Dessa studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Omställning att få diagnosen, Kategorien handlade om att diagnosen innebar en stor omställning i livet, vilken kunde ses som negativ och positiv. Kategorin att få information och stöd handlade om hur stöd och information upplevdes. Kategorin att uppleva vardagen som uttröttande handlade om hur diabetes påverkade personen vardag med trötthet och diabeteskomplikationer. Kategorin har inverkan på sociala relationer handlade om hur diabetikern sociala liv inskränktes på grund av sjukdomen, och hur samspelet med anhöriga såg ut. Kategorin begränsningar i egenvården handlar om hur ekonomi och kostomställningen försvårade egenvården för diabetikerna.  Kategorin Att dra lärdomar och acceptera sin situation handlade om hur studiernas deltagare lärde sig leva med sjukdomen och acceptera sjukdomen. Resultatet har diskuterats utifrån begreppen personcentrerad vård, self-efficacy och empowerment. Om vårdpersonal arbetar efter dessa begrepp kan personernas egenvård stärkas genom att hänsyn tas till individuella styrkor, svagheter och förutsättningar och gemensamma beslut. En slutsats var att personer med diabetes typ 2 behöver få adekvat information, acceptera sin situation och ta ett personligt ansvar för egenvården

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.