Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Vilka hinder och möjligheter upplever patienterna i att förändra sin livsstil? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2001-2011. Databaser som använts är CINAHL, PubMed, SwePub och Medline. Även manuell sökning har genomförts. Dataanalysen influerades av Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; upplevelser av diagnosen - en personlig bas som inverkar på förmågan att förändra sin livsstil samt kampen att förändra sin livsstil - hinder och möjligheter. Fyra subkategorier identifierades i den första kategorin och dessa handlar om diagnosen inverkan på patienternas förmåga att ändra sin livsstil. I den andra huvudkategorin klarlades sju subkategorier som beskriver vilka hinder och möjligheter patienterna upplevde i sin kamp att förändra sin livsstil. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Katie Erikssons teorier om lidande och hälsa. Resultaten visade att patienterna upplevde olika grad av lidande vilket påverkade möjligheterna till livsstilsförändringar. / Background:Diabetes type 2 is a global, growing health problem. Lifestyle patterns as food habits, lack of exercise and stress are some of the reasons for developing the illness. Lifestyle changes are important means to get control of the blood sugar and to avoid vascular complications. To change living habits is complicated and the role of the nurse is to support patients in doing so. To better understand how the nurse could give adequate support it is important to get an understanding of the patients’ experiences.   Aim:Our aim is to describe experiences related to lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. What barriers and opportunities do the patients experience in changing their lifestyle? Method:The study is a systematic literature review based on 14 qualitative articles published between the years 2001-2011. Databases used are CINAHL, PubMed, SwePub and Medline. The data analysis is influenced by Graneheim & Lundmans (2004) description of content analysis. Result:Two categories were identified; experiences of the diagnosis – a personal basis that influences the ability to change one’s lifestyle and the struggle to change one’s lifestyle – barriers and possibilities. Four subcategories were identified in the first category which illuminates the diagnosis influence on the patients’ ability to change their habits. Seven subcategories were found in the second category which describes barriers and possibilities for lifestyle changes. Discussion:The results were discussed using the theories of suffering and health of Katie Eriksson. The result shows that patients experienced different grades of suffering which had an impact on the lifestyle changes.

Syfte Syftet med studien var att hos äldre undersöka en rad olika fysiologiska parametrar före och efter en 8-veckors styrketräningsperiod med relativt tung styrketräning vid tre tillfällen per vecka för att ta reda på om denna metod fungerar hälsofrämjande. Frågeställningarna i arbetet gällde inverkan av relativt tung styrketräning på diverse styrketester samt på ett glukostoleranstest. Metod 20 testpersoner (TP), i åldern 66 – 79, slumpades in i en träningsgrupp (n = 11) och en kontrollgrupp (n = 9). Av dessa var 11 kvinnor och 9 män. Vid urvalet togs hänsyn till ett par medicinska tillstånd, däribland fick ingen TP ha uttalad diabetes typ-2, men även fysisk aktivitetsnivå som ej fick vara alltför högt samt möjlighet att delta. Båda grupper utförde förtest vid två tillfällen samt ett eftertest som alla innefattade olika styrketester av uthållighetskaraktär för rygg-, buk-, ben-, arm- och skuldermuskulatur samt några korta funktionella styrketest. Därutöver genomfördes ett oralt glukostoleranstest (OGTT) vid ett förtest och ett eftertest. Träningsgruppen fick genomgå en ledarledd styrketräningsperiod på 8 veckor med en intensitet på 80 procent av 1 RM, dosering 3 set á 12 repetitioner samt frekvens 3 gånger i veckan, följt av eftertest. Samtliga test och träning skedde i Gymnastik och idrottshögskolans lokaler. Resultat Samtliga styrketester av uthållighetskaraktär samt ett kort funktionellt styrketest (Femuppresningar från stol) visade på signifikanta förbättringar för Träningsgruppen efter att träningsperioden avslutats. Vid OGTT sågs en positiv trend, även om den inte var signifikant, för Träningsgruppen. För Kontrollgruppen sågs försämringar i samtliga test förutom vid två enskilda testparametrar som ej var signifikanta. Slutsatser Relativt tung styrketräning för äldre ger påtagliga styrkeökningar samt visar en positiv trend när det kommer till förbättringar av kroppens förmåga att ta hand om blodglukos. I arbetet jämförs här framtagna resultat med de från tidigare studier som ett klargörande till att denna metod fungerar hälsofrämjande. För samhället i stort samt för den enskilda individens hälsa finns här många fördelar med att lyfta fram vikten av styrketräning som en fungerande metod för att stärka det redan friska.

Background: Type 2 diabetes is among the fastest growing diseases in the world, especially in India where the prevalence is 9 percent and expected to rise significantly. Managing diabetes involves a substantial portion of self-care and lifestyle changes for the patient. Hence, the nursing care to patients needs to be focused on promoting self-care and empowerment. Objective: To describe the nursing care, focusing on self-care and empowerment, provided to patients with type 2 diabetes at a private diabetes clinic in India. Method: Eleven diabetes educators with specialist training were interviewed individually. Data was analysed using qualitative contents analysis. Results: One core category called Comprehensive approach was found. Additionally, the data was sorted into four main categories: Nursing care interventions, Counselling, Health education and Health protection. Conclusion: The participants had a comprehensive view of the patients, the disease and the role of health personnel involved in the care. This holistic approach permeated the nursing care performed by the participants, facilitated empowerment and the promotion of self-care to the patients. Clinical relevance: The study provides a widened perspective and understanding of the concepts of self-care and empowerment to patients with type 2 diabetes in different cultural contexts. The results can serve as an inspiration to new ways of promoting self-care and empowerment to patients with other health problems. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen, särskilt i Indien. Där är prevalensen 9 procent och den befaras stiga betydligt. För att hantera sjukdomen behöver patienten genomföra livsstilsförändringar och behärska egenvård. Därför bör omvårdnaden inriktas på empowerment och att främja patientens förmåga till egenvård. Syfte: Att beskriva den omvårdnad, med fokus på egenvård och empowerment, som ges till patienter med diabetes typ 2 på en specialistklinik i Indien. Metod: Elva diabetesutbildare med specialistutbildning intervjuades individuellt. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En kärnkategori, kallad Helhetsperspektiv, hittades. Därutöver sorterades materialet in i fyra huvudkategorier: Omvårdnadsåtgärder, Rådgivning, Hälsoutbildning och Hälsoskyddande åtgärder. Slutsats: Respondenterna hade en helhetssyn på patienterna och sjukdomen, samt på den roll all hälsopersonal som var inblandad i vården hade. Denna helhetssyn genomsyrade omvårdnaden, hur respondenterna arbetade med empowerment till patienterna samt hur de stärkte patienternas kapacitet att utföra egenvård. Klinisk betydelse: Studien bidrar till en vidgad syn på och ökad förståelse för begreppen egenvård och empowerment när det gäller patienter med diabetes typ 2 i olika kulturella kontexter. Resultatet kan även inspirera till nya sätt att arbeta med empowerment och att främja egenvård bland andra patientgrupper.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier; upplevda känslor, hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation, betydelse av stöd samt vikten av information. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre centrala fynd som diskuterades; hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation och betydelse av stöd. / Background: The way people live has changed over the last century. This has led to aworldwide increase of type 2 diabetes. Type 2 diabetes is a chronic disease that leads tohigh blood sugar levels. It is possible to delay the disease progression and preventcomplications if lifestyle changes are implemented. These changes can lead to thoughtsand feelings with the individuals regarding their situation. It is important for nurses tohave a better understanding of how people with type 2 diabetes experience theimplementation of lifestyle changes. Increased knowledge in this area can providepeople with type 2 diabetes improved conditions in the implementation of lifestylechanges. Aim: The Aim of the literature review was to increase the knowledge about how peoplewith type 2 diabetes experience lifestyle changes. Method: A general literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: The results revealed five major categories; perceived emotions, obstacles andopportunities, experience of motivation, the importance of support and the importanceof information. Discussion: Based on the results three key findings were revealed and discussed; Obstacles and opportunities, experience of motivation and the importance of support.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som obehandlad eller dåligt skött, kan leda till svåra komplikationer. Emellertid är det en av få sjukdomar som till viss mån, går att kontrollera och styra med livsstilsförändringar, däribland fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll är att stötta, informera och ge individen råd, dock ligger mycket på personens egna vilja, drivkraft och motivation till att genomföra en förändring till ökad motion. Syfte: Syftet var att belysa följsamheten till fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna brist på motivation och egen drivkraft som motivation med tillhörande underkategorier hotande egenvårdskapacitet, avsaknad av socialt stöd, upplevelsen av att vara begränsad och miljöns betydelse respektive att förstå sin sjukdom, att leva med en rädsla för komplikationer, behov av stöd samt behov av kunskap. Slutsats: Det huvudsakliga fyndet som framkom i litteraturstudien berörde motivationens betydelse för följsamheten till fysisk aktivitet, hos personer med diabetes typ 2.

No description available.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Diabetes är en världsexpanderande sjukdom där diabetes typ 2 svarar för majoriteten av personer med diabetes i världen, vilken i huvudsak är resultatet av en global ökning av kroppsvikt och fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Trots medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse bland personer med diabetes är det vanligt att riktlinjer avseende detta inte uppnås. Syfte Syftet var att undersöka vilka metoder som studerats för att främja fysisk aktivitet för personer med diabetes typ 2 samt att utvärdera effekten av dessa. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på 16 experimentella studier från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat I resultatet framkom sex kategorier av motivationsmetoder; gruppinterventioner, motivation med utgångspunkt från Transtheoretical model (TTM), motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, belöning samt mål. Studiens resultat visade att stöd av andra individer både i grupp och enskilt med övergångsperiod till eget initiativ hade effekt. Användning av tekniska hjälpmedel som webbaserade träningsprogram visade också effektivitet. En långsiktig effekt gick ej att fastslå. Slutsats Det finns flera metoder som motiverar personer med diabetes typ 2 att öka nivån av fysisk aktivitet. Svårigheten ligger i att fastställa vilka metoder som är effektiva i längden. Det behövs mer forskning kring vilka metoder som är effektiva i ett längre perspektiv. / ABSTRACT Background The prevalence of diabetes is increasing all over the world and type 2 diabetes mellitus is the most common one. The main reason for this expansion are increasing body weight and the lack of exercise. Exercise is a main part in treatment of type 2 diabetes mellitus. Despite awareness of the importance of physical activity among diabetic patients, the desired amount is not achieved. Aim This study examined which methods that have been studied with the aim to promote physical activity for people with type 2 diabetes mellitus and to evaluate the effect of these. Method A literature review with a systematic approach based on 16 scientific original articles from the database Cinahl and Pubmed. Results The interventions aiming to increase physical activity are presented in six categories; group interventions, motivation based on Transtheoretical model (TTM), motivational support discussion, technical aids, rewards and goals. There is some evidence that the support from other individuals in a group or individually, with an adapting period to self-management, is most effective in maintaining a lifestyle change. Use of technical aids like web-based interventions also seem effective, whether they are effective on a long term is still unknown. Conclusion The results shows that there are several methods to motivate people with type 2 diabetes to increase their levels of exercise. The difficulty lies in determining the long term effect of the methods, and thereby the methods that leads to continued training after the end of the intervention, which calls for further research in this area.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett globalt växande hälsoproblem och antalet diagnostiserade fortsätter att öka. Sjukdomen kräver ett stort engagemang från personen på grund av de nya livsstilsförändringarna. Egenvården är därför en betydelsefull del för att kunna hantera sjukdomen. Förutsättningen för en fungerande egenvård är att personen är välinformerad samt upplever stöd från sin familj och omgivning. Hälso- och sjukvården har en betydelsefull roll i att informera, motivera och stödja personen i livsstilsförändringarna. Syfte: Var att beskriva personers upplevelse av egenvårdsmöjligheter vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Ordet personer syftar på personer med diabetes typ 2. Resultat: Egenvårdshanteringen upplevdes som svår. Mat- och samhällskulturen sågs som ett hinder för att genomföra livsstilsförändringarna på grund av rädslan att hamna i utanförskap.  Stöd söktes från familj, religion eller samhället för att kunna hantera sjukdomen. Slutsats: Personen med diabetes typ 2 bär ansvaret att genomföra livsstilsförändringar. Motivationsfaktorer behövs för att personen ska kunna genomföra förändringarna.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom i Sverige och antalet drabbade ökar. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. Om behandlingen följs dåligt kan risken för framtida komplikationer öka. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor har bristande kunskap om sjukdomen samt hur de kan stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk litteraturstudie och innefattar analys av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman. Det första temat var att uppleva svårigheter i vardagen och det mynnade ut i tre subteman; rädsla och oro, svårigheter med egenvården och bristfälligt bemötande. Det andra temat var att återfå stabilitet i vardagen som mynnade ut i tre subteman; att förstå sin sjukdom, stöd och gemenskap och en förändrad livsstil. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 2 har både positiva och negativa upplevelser av att leva med sjukdomen. Anhöriga och sjukvårdspersonal upplevdes vara den främsta källan för att få stöd. För att kunna ge bra stöd krävs kunskap om vad det innebär att leva med sjukdomen.