The chronically ill participants in this study are vulnerable experts in life’s uncertainties, and have become aware over time of multiple medical and social needs and practices. But, unlike the hypo-aware respondents documented in some studies of diabetes mellitus Type 1, these research participants are also conscious of their inability to recognise when their own fluctuating blood glucose levels are rising or falling to extremes, a loss of hyper- or hypo-awareness that puts their lives constantly at risk. Particular sources of better life management, increased self-esteem and means of social (re-)integration are trained medical alert assistance dogs who share the human home, and through keen olfactory sensitivity, are able to give advance warning when their partners’ blood sugar levels enter ‘danger’ zones. Research studies in anthrozoology and anthropology provide extensive literature on historic and contemporary human bonds with domestic and/or wild nonhuman animals. Equally, the sociology of health and illness continues to extend research into care practices performed to assist people with chronic illness. This study draws from these disciplines in order to add to multispecies ethnographic literature by exploring human-canine engagement, contribution and narrative, detailing the impact each member of the dyad has on the other, and by observing the 'doing' of the partnerships' daily routines to ward off hypo-glycaemia and hospitalisation. In addition, the project investigates the place, role and 'otherness' of a medical alert dog in a chronically ill person's understanding of 'the-body-they-do'. The perspective of symbolic interactionism assists in disentangling individual and shared meanings inherent in the interspecies collaboration by examining the mutualistic practices of care performed. The often-flexible moral boundaries that humans construct to differentiate between acceptable use and unacceptable exploitation of nonhuman animals are questioned within ethics-of-care theory, based on the concept of dogs as animate instruments and biomedical resources.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som ofta drabbar barn. För att kunna leva ett normalt liv krävs en livslång behandling med insulin. Föräldrar som står barnet nära tar över ansvaret för behandlingen. Detta innebär en påverkan på föräldrarnas livskvalité. Sjukvården är ansvarig att i mötet med familjen fokusera på föräldrarnas och barnets upplevelse, reducera lidandet och främja hälsan. Det är viktigt att vårdpersonalen inkluderar närståendes perspektiv i patientens vårdande. Syfte: Studiens syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar vars barn har drabbats av diabetes typ 1. Detta analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre huvudkategorier: Det första tiden efter beskedet, Anpassning till den nya verkligheten, Erfarenheter av stöd. Slutsats: Utifrån resultatet framkom att sjuksköterskan ska ta hänsyn till föräldrarnas lidande och veta hur barnets sjukdom påverkar deras liv. Genom att ge anpassad information och ha en god kommunikation med föräldrarna kan sjuksköterskan öka både barnets och föräldrarnas livskvalitet, minska lidandet samt bidra till en säker och trygg vård.

Aims: Thiazolidinediones have been advocated as second or third line insulin sensitizing agents in the management of type 2 diabetes (T2DM). Their widespread use has been hampered by concerns about their cardiovascular safety, including fluid retention. Metformin is established as first-line glucose-lowering pharmacotherapy in T2DM. It has also been suggested that it may have benefits in alleviating insulin resistance in type 1 diabetes (T1DM). This thesis examined: (i) cardiovascular, renal and metabolic differences between individuals with T2DM ‘tolerant’ or ‘intolerant’ of TZDs; (ii) risk factors for TZD-associated oedema in T2DM; and (iii) the potential for metformin as adjunct therapy in T1DM. Methods: (i) A small clinical study characterising TZD tolerant and intolerant individuals with T2DM; (ii) A population-based epidemiological study of TZD induced oedema in individuals with T2DM in Tayside, Scotland (using incident loop diuretic prescription as a surrogate); (iii) A systematic review and meta-analysis of published studies of adjunct metformin in T1DM. Results (i) During a five-day high sodium diet, two known TZD-intolerant individuals with T2DM had reductions in haematocrit, aldosterone, and diastolic BP and increases in ANP and central and peripheral augmentation indices which were outwith reference ranges derived from nine TZD-tolerant individuals; (ii) Predictors of time to loop diuretic prescription included age, body mass index, systolic BP, haematocrit, ALT and macrovascular disease but rates of this outcome did not differ by therapy: 4.3% (TZDs) vs 4.7% (other agents) [unadjusted OR 0.909 (95% CI 0.690, 1.196); p = 0.493]; (iii) In meta-analysis of nine small studies in T1DM (192.8 patient-years of follow-up), metformin was associated with a reduction in total daily insulin dose (6.6 units/day; p < 0.001) but no studies examined cardiovascular surrogates or outcomes. Conclusions: Hypotheses were generated for several potential biomarkers predictive of TZD-induced oedema but the clinical importance of TZDs as a risk factor for oedema in individuals with T2DM was questioned. As there is some evidence for the safety of metformin as an adjunct therapy in T1DM but little evidence of efficacy, larger studies are warranted.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier. Resultat: Analysen resulterade i fyra följande kategorier: Relation till sin diabetes, relation till föräldrar, relation till vänner och relation till sjukvårdspersonalen. Åtta subkategorier bildades: positiva och negativa effekter, stöd, konflikter, bryta sig loss, stöd, att känna sig annorlunda, relation till läkare och relation till sjuksköterskor. Diskussion: Vårdpersonalen kan stödja ungdomar med diabetes genom att ge dem mer ansvar. Genom att förstå ungdomarnas upplevelser kan sjuksköterskan ge dem en förbättrad omvårdnad. Sjuksköterskan kan använda sig av empowermentmodellen, vilket innebär att patienten blir mer delaktig i sin behandling och tilldelas mer ansvar över sin situation. / Background: Diabetes is a chronic illness, which affects the ill person as well as the people in its immediate surroundings. The nurses' understanding of the experiences of the patients is also a vital part of the treatment. Being young and living with diabetes could be difficult and the attitude towards the illness can affect the diabetes self-care. Objectives: The aim of the literature study was to describe the experience of young people living with diabetes type 1. Method: This study is a general literature study that consists of empiric studies. Result: The analysis led to the following four categories: Relationship to diabetes, relationship to parents, relationship to friends and the relationship to the health care personnel. Eight subcategories were formed: Positive and negative effects, support, conflicts, detachment, support, feeling different and the relationship to physicians and nurses. Discussion: Nursing personnel can support youth with diabetes by giving them more responsibility. Understanding the experiences of the youths improves the care taking of the nurses. Nurses can use the empowerment model, which makes the patient more involved in the treatment as well as feeling more responsible about their situation.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1. Metoddelen var en litteraturstudie som bestod av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet framfördes genom tre huvudteman och tre underkategorier: Upplevelsen av egenvård, upplevelsen av stöd med underkategorierna; stöd genom föräldrar, stöd genom vänner och stöd genom sjukvårdsteamet och skolan. Det sista temat beskrev upplevelsen av sjukdomens påverkan på vardagen. Över tid upplevdes förståelsen och kunskapen av sjukdomen öka vilket genererade i förbättrad egenvård. Barn upplevde att en god problemlösningsförmåga var nyckeln till en välfungerande vardag. Varje patientmöte måste på en djupare nivå anpassas efter individen för att optimera vardagsupplevelsen för en person med DM typ 1. Sjuksköterskans roll i förbättringen av den unge individens vardagsupplevelser bör därför diskuteras mer. / Diabetes type 1 (DM type 1) is one ofe the most common chronical diseases and affects mainly children and adolescents. DM type 1 requires a lifelong monitoring and treatment with insulin injections, which sets high standards of responsibility on the affected person. Childhood and adolescence is characterized by different phases. To foster the development of a good patient participation thoughout the maturation process, it is important that nurses possess indepth knowledge about youth´s experiences. The aim of this study was to describe children´s, in the age of 10-18, experiences of livning with DM type 1. The method was a literature study which consisted of ten scientific articles. The findings was performed by three main themes and three sub-categories: the experience of self-care, the experience of support with the sub-categories: support from parents, support from friends and support through the healtcare team and the school. The last theme described the experience of the diseases impact on everyday life. Over time the experienced understanding and knowledge of the disease increased, which generated in improved self-care. Children experienced that good problem solvning skills were the key to a functioning everyday life. Each meeting with a patient must in a deeper way be adapted to the individual to optimize the experience of everyday life for a young person with DM type 1. The nurses role in improvning young people´s experiences of everyday life should therefore be discussed further.

Bakgrund: I Sverige lever idag cirka 50 000 människor med diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och i de flesta fall upplever individen med diabetes typ 1 en rad förändringar gällande sin livsstil. Den nuvarande diabetesvården lyfter fram vikten av patientinvolvering och egenvård som är en viktig aspekt för individens behandling. Det är sjuksköterskans plikt att personen ska få en helhetsförståelse och kunskap om sitt hälsotillstånd samt informera vilken vård och behandling som behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att granska undersökningsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 10 stycken artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att personer upplever olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Bland annat uppstår känslor såsom oro och rädsla för komplikationer i vardagen, vilket även medför att känna trygghet av andras närhet. Patienten har själv ett ansvar gentemot sig själv och andra genom att bland annat informera om sin diabetes. För att känna en kontrollerad hantering av sin diabetes så krävs även en god planering i förväg. En annan viktig aspekt är att ha en god relation med sjukvården. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 lyfter både positiva och negativa saker med att leva med diabetes typ 1. Huvudsakligen måste personen själv ta sitt eget ansvar över sin kroniska sjukdom. Med hjälp utav sjukvårdens stöd kan en professionell omvårdnad ges som är anpassad efter individens behov. / Background: Today, approximately 50,000 people with diabetes type 1 live in Sweden. Type 1 diabetes is a chronic disease, and in most cases, the individual with type 1 diabetes experiences a variety of transitions, including lifestyle changes. Current diabetes care highlights the importance of patient involvement and self-care which is an important aspect for the individual's treatment. It is the duty of the nurse to have a general understanding and knowledge of his / her condition as well as provide information on the care and treatment needed. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experience of living with type 1 diabetes and to review the study groups in the included studies. Method: A descriptive literature study which is based on 10 articles. Main result: The result showed that people have different experiences of living with type 1 diabetes. Including feelings such as anxiety and fear of complications in everyday life, which also bring forth of feeling safe at others' closeness. The patient has a responsibility towards them self and others by, among other things, informing about their diabetes. In order to know a controlled treatment of their diabetes, good planning is also required in advance. Another important aspect is to have a good relationship with health care. Conclusion: People with type 1 diabetes experience both positive and negative lifestyle changes, but above all, the person himself has to take his own responsibility over his chronic disease. With the help of healthcare support, a professional care can be given that is tailored to the needs of the individual.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst barn och unga drabbas av, behandlingen är livslång eftersom det inte går att bota sjukdomen.  Syfte: Att belysa föräldrars erfarenhet att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som sammanställer de befintliga kunskaper inom ämnet. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultaten från åtta empiriska och kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet analyserades enligt Forsberg &amp; Wengström femstegs analysmetod. Resultat: Resultat sammanställdes i två kategorier: Erfara egna och andras kunskapsbrister, möta förändringar i det dagliga livet. I resultatet visade det sig att barnets diabetes påverkar föräldrarnas dagliga liv på många olika sätt såsom fysiskt, psykiskt och socialt.  Konklusion: Barnets diabetes medför en stor förändring i föräldrarnas liv. Föräldrarna upplever att både de själva och de i barnets omgivning inte har tillräcklig kompetens gällande barnets diabetes och tillhörande diabetesvård. Därmed bör sjuksköterskan förmedla kunskap och utbilda föräldrarna för att de ska kunna hantera barnets diabetesvård på ett bra sätt. Skolpersonal och anhöriga bör erbjudas utbildning för att föräldrarna ska kunna släppa taget när barnet befinner sig i skolan, hos anhöriga eller vänner. / Background: Diabetes type 1 is an autoimmune disease that mainly affects children and young people, the treatment is lifelong because it is not possible to cure the disease. Aim: To illuminate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes Methods: A qualitative literature study that compiles the existing knowledge in the subject. The search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The results of eight empirical and qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. The result was analyzed according to Forsberg &amp; Wengström five steps analysis method.  Results: The results were compiled into two categories: Experience of their own and others' lack of knowledge, face changes in daily life. The results showed that the child's diabetes affects the parents' daily lives in many different ways, such as physical, mental and social. Conclusion: The child's diabetes causes major changes in the parents' lives. The parents feel that both themselves and those in the child's environment do not have sufficient competence regarding the child's diabetes and associated diabetes care. Thus, nurses should convey knowledge and educate parents so that they can handle the child's diabetes care in a good way. School staff and relatives should be offered education so that the parents feel safe when the child is at school, with relatives or friends.

Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar främst barn. När ett barn insjuknar i diabetes typ- 1 läggs ett stort ansvar på föräldrar. Detta ansvar kan leda till att föräldrar inte längre känner sig trygga i sin föräldraroll. Föräldrar behöver stöd och information för att kunna känna sig trygga i sin roll och kunna hantera barnets sjukdom. Genom att beskriva föräldrarnas upplevelser kan sjuksköterskan få en ökad förståelse och kunskap om föräldrars situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diabetes typ-1. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: I resultat framkom tre teman, känslor, behov av stöd och begränsningar i livet som besvarade studiens syfte. Föräldrarna upplevde sorg och oro inför barnets diabetes typ-1. Föräldrarna uttryckte vikten av information och upplevde bristande stöd av vårdpersonalen. CGM underlättade föräldrarnas vardag. Att hålla balansen mellan barnets fysiska aktivitet, kost och insulindosering blev en utmaning för föräldrarna.Föräldrarna upplevde bristande tillit för andra vuxna. Konklusion: Föräldrarna upplevde bristande information och stöd från vårdpersonalen. Därmed är sjuksköterskans roll i att ge föräldrar stöd och rätt anpassat information väldigt viktigt för att föräldrarna ska kunna hantera barnets diabetes typ-1. / Background: Diabetes type-1 is a chronic autoimmune disease that mainly affects children. When a child gets diagnosed with type-1 diabetes, a great responsibility is placed on the parents. This responsibility can lead to parents no longer feeling secure in their parental role. Parents need support and information to be able to feel secure in their role and to handle the child's disease. By describing the parents experience can the nurse gain a greater understanding and knowledge of the parent’s situation. Aim: The aim of the study was to describe the experience of being a parent to a child with type-1. Method: The study is a literature review qualitative approach. Findings: Three themes emerged, feelings, need for support and limitations in life. The parents experienced sadness and worry for the child's diagnosis. The parents expressed the importance of information and experienced a lack of support from the healthcare staff and the surroundings. CGM made the parents ' everyday life easier. The parents experienced a challenge to keep the balance between the child's physical activity, diet, and insulin dosage. The parents experienced a lack of trust for other adults. Conclusion: The parents experienced a lack of information and support from the healthcare staff. Therefore, the nurse's role in providing support and the right adapted information is very important for the parents to be able to manage the child's type-1 diabetes.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen 1800 personer med diabetes typ 1 varav 900 är barn. Sjukdomen är autoimmun, kräver behandling livet ut och innebär ett stort egenvårdsansvar. Det kan leda till allvarliga konsekvenser om egenvården inte följs och eftersom föräldrar bär ansvar för sina barns hälsa är det av intresse att undersöka deras erfarenheter.  Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och inkluderade artiklar kvalitetsgranskades. Analysen som inspirerades av Fribergs femstegsmodell ledde fram till två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Litteraturstudien visar att föräldrar upplever en komplicerad livssituation och att inte kunna släppa taget när deras barn drabbas av diabetes typ 1. Oro och rädsla är framträdande känslor och föräldrar kämpar med att lita på andra vuxna och att barnet inte ska känna sig annorlunda. Det är tydligt att föräldrar är i behov av stöd från sjukvården för att hantera dessa känslor. Konklusion: Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att diabetes typ 1 har stort inflytande på föräldrarnas liv och innebär ett betungande ansvar för deras behandling. Den belastande situationen leder till ökad risk för egen ohälsa och sjuksköterskor behöver därför vara medveten om deras upplevelser när de möter dessa föräldrar som patienter. Vidare forskning bör fokusera på pappors erfarenheter för att se hur känslor och andra erfarenheter skiljer sig mellan mammor och pappor. / Background: In Sweden there are 1800 people each year being diagnosed with type 1 diabetes, 900 of those are children. The disease is autoimmune, requires continuing treatment and a substantial responsibility for self-care. It can lead to serious consequences if the self care is not followed, and considering the fact that the parents are responsible for their children's health, it is of interest to investigate their experience. Aim: To shed light on the experiences of being a parent to a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study involving ten qualitative articles. The database search was performed in Cinahl and PubMed and the included articles were quality assured. The analysis, which was inspired by Friberg’s five-step model, resulted in two categories and six subcategories. Results: The study indicates that parents experience a complicated living situation and not being able to let go when their child is diagnosed with type 1 diabetes. Distress and fear are prominent emotions, and the parents are struggling with trusting other adults and worry that the child will feel different. It is clear that parents are in need of support from the healthcare system. Conclusion: Based on the study’s results type 1 diabetes has a significant impact on the parents lives, including a heavy responsibility for the treatment. The challenging situation leads to an increased risk of ill health, and therefore nurses might be aware of parents’ experiences when meeting them as patients.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar barn och ungdomar i Sverige. När ett barn får diagnosen diabetes typ 1 blir föräldrarna automatiskt barnets primära vårdgivare. Barnets sjukdom ställer stora krav på att föräldrarna erhåller adekvat och konkret kunskap och stöd från sjuksköterskan. Huruvida sjuksköterskans kompetens är tillräcklig för att ge föräldrarna den kunskap och det stöd de behöver är oklart. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnadsstöd när deras barn lever med diabetes typ 1. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att flertalet föräldrar upplevde att en god kommunikation resulterade i ett gott samarbete mellan föräldrar och sjuksköterska. Många av föräldrarna upplevde information och utbildning som god men överväldigande. Majoriteten av föräldrarna poängterade vikten av det emotionella stödet från sjuksköterskan. Konklusion: Föräldrars upplevelser präglades av sjuksköterskans kommunikationsförmåga, kompetens och emotionella stöd. Att föräldrarna ska få adekvat information och rätt stöd ställer höga krav på att sjuksköterskan innehar rätt kompetens. Vidare forskning krävs, framför allt inom föräldrars behov av emotionell stöttning, när deras barn får en livslång sjukdom. / Background: Type-1 diabetes is one of the most common diseases that affects children and adolescence in Sweden. When a child gets diagnosed with diabetes, the parents automatically become the child’s primary caregivers. The child’s illness makes big demands that parents receive adequate and concrete knowledge also support from the nurse. Whether the nurse’s competence is sufficient to provide the parents with the knowledge and support they need is unclear. Aim: The aim of the study was to highlight parents’ experiences of the nurse’s care when their child lives with type-1 diabetes. Method: General literature study with an inductive reasoning. Results: The literature study showed that most parents felt that good communication resulted in good cooperation between parents and nurses. Many of the parents experienced information and education as good but overwhelming. The majority of the parents emphasized the importance of the emotional support from the nurse. Conclusion: Parents’ experiences were dependent on the nurse’s communication skills, competence, and emotional support. That the parents receive adequate information and the right support places high demands on the nurse having the right skills. Further research is required, above all in parents’ need for emotional support when their child gets a lifelong illness.