Bröstcancer är en av de vanligaste cancer formerna bland kvinnor runt om i världen. Beskedet bröstcancer väcker starka känslor och kan utlösa ett stort lidande. Kvinnors livsvärld förändras och livet blir centrerat kring sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturbaserad analys av åtta kvalitativa artiklar som analyserads och bearbetades med Evans (2003) analysmodell. Studien resulterade i tre teman: kvinnors känslor och tankar i samband med nydiagnostiserad bröstcancer; stödets betydelse för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer och kvinnors upplevelse av livsförändring och framtid i samband med nydiagnostiserad bröstcancer.Resultatet visar att kvinnor som lever sina vardagliga liv går plötsligt från ett liv i säkerhet till ett liv i oro, ovisshet och förtvivlan. Därför är dessa kvinnor i stort behov av stöd efter diagnosen. Det krävs som vårdare att ha stor förståelse, öppenhet och följsamhet för att kunna möta kvinnors levda livsvärld för att kunna ge dem en bra vård, lindra lidande, främja hälsa och välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Introduction: The major symptoms of fibromyalgia have been shown to severely impact everyday activities. As a consequence, many women have problems remaining in a work role. Not being able to fulfil valued roles influences quality of life. Moreover, consequences in terms of high costs in compensation for reduced work ability are also of importance for society. Today, the number of young women diagnosed with fibromyalgia is increasing. Objectives: The general aim of this thesis was to increase and deepen knowledge of the life situation of women with fibromyalgia; to examine how to manage a work role when in constant pain, and especially the situation for newly-diagnosed women. Subjects and Methods: 278 women with longstanding pain were included. The thesis includes five different studies, two of them with a focus on the work situation, two with focus on young, newly-diagnosed women’s life situation, and one investigating time-use and activity patterns in working and non-working women with fibromyalgia. Methods used are a postal questionnaire, instruments commonly used in fibromyalgia, a diary, and interviews. Results: Despite limitations in physical capacity, 48% of the women are working, full-time or part-time. However, most job loss is associated with the fibromyalgia symptoms, and the women report that the symptoms influence their daily activities during most of their waking time. There is a rapid increase in sickness absence in the newly-diagnosed women, and the young women in particular do not return to the labour market during the first year after receiving their diagnosis. The non-working women have a more demanding family situation, and are also less satisfied with their present situation than working women. Conclusion: When individual adjustments of the work situation are made and the women participate to a level that matches their ability, they are able to continue in a work role. In evaluating the women’s work capacity, the total life situation of the women should be considered. / On the day of the public defence of the doctoral thesis, the status of article III and IV was Submitted.

Background: Parkinson’s disease (PD) is a chronic and progressive neurodegenerative disease. The diagnosis is based on a combination of the motor signs: tremor, bradykinesia, rigidity and postural abnormalities. Mild Cognitive Impairment (MCI) is common early in the disease and a large proportion of patients with PD develop dementia (PDD). Associations between motor symptoms and cognitive decline have been suggested but the results are inconclusive due to differences in the selection of participants and variables tested. Large population based studies with comprehensive neuropsychological investigation in newly diagnosed cases with PD followed prospectively are rare. The aim of this thesis was to improve characterization and understanding of cognition in PD, and to explore the relationship to motor impairment in the early phase of PD. Methods: All new patients with suspected idiopathic parkinsonism in the catchment area (142 ooo inhabitants) were examined during a period of five years and four months. Among other investigations, a comprehensive neuropsychological evaluation was carried out in 119 of 148 patients with PD together with 30 age matched healthy controls. Assessments were repeated after one three and five years. Results: Patients performed worse than healthy controls in a majority of neuropsychological tests. MCI at the time of diagnosis were found in 36% according to recently published MCI criteria. Thirty % were cognitively impaired using another definition. One fourth of the patients developed PDD within five years after diagnosis and 25 % of those with MCI at baseline reversed back to normal cognition. Age and MCI were significant predictors of dementia. Education was an independent predictor for severe cognitive dysfunction at diagnosis but did not predict PDD. Patients with MCI converting to PDD had worse performance on visuospatial function, semantic fluency, episodic memory, mental flexibility and conceptual thinking. There were no differences in cognitive performance between patients with predominant Postural and Gait Disturbances (PIGD) and the tremor dominant subtype at the baseline investigation and belonging to the PIGD subgroup at baseline did not predict PDD. Dementia converters declined more rapidly than non-converters in posture/gait function. Associations between bradykinesia and measures of executive functions and working memory were found, and between posture and gait disturbances and visuospatial function. Some of these associations were persistent after one year. Patients receiving the dopamine agonist pramipexole performed significantly worse on a measure of verbal fluency at the one year follow up. Conclusions: The differences in proportions of cognitively impaired in the different studies emphasize the value of joint criteria for PD-MCI. Even when using such criteria, a substantial proportion of patients revert back to normal function. The increase in motor disability in patients with PDD could have several different causes that need to be further investigated. Associated motor and cognitive dysfunctions could reflect common pathophysiological processes in partly shared networks. Both dopaminergic and non-dopaminergic motor and cognitive functions seems to be involved in PDD which suggests that pharmacological treatment in PD needs to go beyond the scope of dopaminergic deficiency in search for new therapies that would also be effective for non-motor symptoms. / NYPUM

Darbe atlikta teorinė smurto poveikio vaiko psichosocialiniam vystymuisi analizė, aptartas socioedukacinės pagalbos organizavimas mokykloje: socialinio pedagogo funkcijos socialinės pedagoginės pagalbos teikimo procese, bendradarbiavimo su vaiko šeima svarba, individualaus darbo su ugdytiniu metodika. Magistro darbo tikslas - parengti efektyvios individualios socioedukacinės pagalbos modelį vaikams, patiriantiems smurtą mokykloje, jį įgyvendinti ir aptarti, išryškinant pastarojo privalumus bei atskleidžiant trūkumus. Iškelta hipotezė, jog vaikams, patiriantiems smurtą mokykloje, socioedukacinė pagalba teikiama nepakankamai. Rekomenduojamas pagalbos modelis optimatizuos efektyvios socialinės pedagoginės pagalbos teikimą skriaudžiamiems mokiniams. Anketinės apklausos metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - išanalizuoti smurto formų paplitimo reiškinį šeštų klasių mokinių tarpe, iššiaiškinti, ar prievartą patiriantiems moksleiviams suteikiama pakankama socioedukacinė pagalba. Atlikta statistinė duomenų analizė. Tyrime dalyvavo 123 šeštų klasių moksleiviai. Empirinėje dalyje nagrinėjama smurto paplitimo vaikų tarpe bei socioedukacinės pagalbos teikimo situacija prievartą patiriantiems mokiniams. Tyrimu išsiaiškinta, jog socialinė pedagoginė pagalba teikiama nepakankamai, atrinkti 5 nuolat bendramokslių prievartą patiriantys vaikai, kurie mokykloje saugūs jaučiasi tik kartais arba iš viso tokiais nesijaučia. Šiems vaikams modeliuojamas individualios socioedukacinės... [toliau žr. visą tekstą] / The theoretical work of the impact of violence on child development psychosocial analysis, discussed the organization of diagnosed aid at school social functions of the teacher teaching social assistance in the process of cooperation with the child's family, the importance of individual work with children methodology. Master's aim - to develop an effective model for individual assistance diagnosed in children who suffer violence at school, and discuss its implementation, highlighting the latter's strengths and identify weaknesses. The hypothesis that children exposed to violence at school, diagnosed aid is not enough. The proposed assistance will provide an optimal model of effective social-pedagogical assistance for students suffering from abuse. Questionnaire survey method was conducted with the aim - to analyze the forms of violence spread phenomenon among sixth grade students, whether school children suffering from abuse diagnosed with adequate support. The statistical analysis of data. The empirical part examines the prevalence of violence among children diagnosed and assistance to students experiencing violence situation. The study made clear that the social teaching aid is not enough, select five regularly exposed to violence against fellow kids who feel safe at school only sometimes or do not feel save at all. The study included 123 sixth grade students.The empirical part examines the prevalence of violence among children diagnosed and assistance to students... [to full text]

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte. Denna uppsats syftar till att beskriva, utifrån bloggar, hur cancerdiagnostiserade patienter upplever mötet med vården. Metod. Analysmetoden som har använts är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom fyra bloggar, vilka var publicerade på Internet. Analysen resulterade i två domäner, nio kategorier och tre subkategorier. Resultat. Utfallet av mötet med vården kan göra stor skillnad i hur patienten upplever sin sjukdom. Negativa upplevelser av mötet med vården kunde leda till att den cancerdiagnostiserade patienten upplevde misstro gentemot vårdpersonalen. Samt motivationsbrist angående att besegra sin sjukdom. Däremot kunde bra upplevelser av mötet med vården ge patienten mer motivation och förtroende för vårdpersonalen. Mötet med vården är med andra ord en viktig del av patientens upplevelse av sjukvården, vilket kontinuerligt belystes i bloggarna som ingick i studien. Slutsats. När bloggförfattarna erfor en känsla av sammanhang blev den totala upplevelsen hanterbar och de kunde till fullo utnyttja sin inneboende kraft till att hantera sin sjukdom. Klinisk betydelse. Studiens resultat kan användas för att ge en djupare förståelse hos vårdpersonalen för cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av mötet med vården i Sverige. / Background. The essential part in health care is the meeting between health care professionals and the patient. Today there is dissatisfaction with care among patients diagnosed with cancer. Therefore it is important that health professionals have the knowledge and are aware of what a diagnosed cancer patient experience as good and bad at the meeting with care. Aim. This paper aims to describe, based on blogs, how cancer diagnosed patients experience healthcare. Method. The analytical method used is qualitative content analysis. The data was collected through four blogs, which were published on the Internet. The analysis resulted in two domains, nine categories and three subcategories. Results. The outcome of the meeting with healthcare can make a big difference in how patients experience their disease. Bad experiences of healthcare can lead to cancers diagnosed patients experience distrust for the health professionals. And also motivational deficiency to defeat their disease. Good experiences of healthcare can give the patient more motivation and confidence for the health professionals. Healthcare is therefore an important part of the treatment in cancer care. This is continually highlighted in the blogs that were included in the study. Conclusion. When blog authors experienced a sense of context, the overall experience became manageable and they were able to fully exploit its inherent power to manage their disease. Clinical significance. The study results can be used to provide a deeper understanding for the nursing staff about cancer diagnosed patients' experiences of nursing care in Sweden.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att få ett besked om en livshotande sjukdom kan generera starka känslor. Hur kvinnorna hanterar ett sådant besked beror på omedvetna försvarsmekanismer och medvetna copingstrategier vilka kan vara mångfacetterade. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja dessa copingstrategier för att främja en god omvårdnad.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och copingstrategier efter ett bröstcancerbesked. Metod: En litteraturöversikt gjordes utifrån tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna är författade mellan år 2010 och år 2018 och var av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Utifrån artiklarnas resultat identifierades likheter och skillnader vilket resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Resultat visade att vanligt förekommande känslor och copingstrategier vid ett bröstcancerbesked var olika känslor i form av chock, rädsla och ångest och oro samt copingstrategier vilka visade sig hos kvinnorna i form av förnekelse, ändra fokus, positiv attityd, social stöttning och tro. Diskussion: Diskussionen berör att ångest kan förekomma innan, under och efter att ett bröstcancerbesked givits. Ångesten är således existentiell och kan påverka livskvalitén under längre tid än vid diagnostillfället. Ändringen av fokus och prioritera saker som var betydelsefulla diskuterades ge en känsla av kontroll. Social stöttning var en copingstrategi vilken diskuterades kunna ha en positiv effekt och negativ effekt för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Receiving news regarding a life-threatening disease can cause strong emotions. How women handle such news is due to defense mechanisms and conscious coping strategies that can all be multifaceted. The nurse has an important role to support these coping strategies and to promote good caregiving. Aim: The purpose was to highlight women’s feelings and coping strategies after breast cancer diagnosis. Method: Twelve scientific articles were analyzed in the present literature review according to the method recommended by Friberg. The articles were written between year 2010 and 2018, which were of qualitative, quantitative and mixed methods. Based on the results of the articles, similarities and differences were identified which became two head categories and eight sub-categories. Results: The result showed that common kinds of feelings and coping strategies when receiving the news of breast cancer were feelings such as shock, fear and anxiety and worries. It also showed coping strategies such as denial, change of focus, positive attitude, social support and faith. Discussion: The discussion concerns that anxiety can occur before, during and after a breast cancer message. Anxiety is therefore existential and can affect quality of life for longer time than at the time of diagnosis. The change of focus and prioritizing matters that were significant were discussed to give a sense of control. Social support was a coping strategy that was discussed to have a positive and negative effect for the women.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer. Metod: Detta var en empirisk studie med data insamlad från fyra bloggar skrivna av kvinnor med bröstcancer. Studiens analys genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju områden. Resultat: De sju områdena bestod av Ångest, nedstämdhet och maktlöshet, Hopp, framtidstro och glädje i vardagen, Frustration, Förändring, Ensamhet, Förnekelse och Insikt. Detta var upplevelser som kvinnorna beskrev i sina bloggar. Slutsats: Även om en bröstcancerdiagnos innebär en stor livsomställning och att kvinnan upplever både ångest och nedstämdhet, kan de ändå uppleva en känsla av hopp och glädje inför framtiden. / Background: The incidence of breast cancer is increasing in Sweden and is the most common cancer among women. Each day, 20 women are diagnosed with breast cancer in Sweden and although the chances of survival are increasing, this disease creates a major life change for the women affected. Breast cancer is a multidimensional illness which leads to physical as well as psychological problems. Many women with breast cancer experience a life crisis which often leads to a new outlook on life and their existence. Objective: The aim of this study was to describe women’s’ experience of living with newly diagnosed breast cancer. Method: An empirical study was undertaken with data collected from four blogs. Results: The findings of this study revealed seven areas that were described in the women’s blogs. These areas were; Anxiety, depression and powerlessness, Hope, optimism and joy in everyday life, Frustration, Change, Loneliness, Denial and Personal insight. Conclusion: Women living with breast cancer do not only experience anxiety and depression, but also acknowledge a feeling a sense of joy and hope for the future as they face the challenges of this disease.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer som drabbar kvinnor över hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer varje dag. Kvinnor som behandlas mot bröstcancer kan få sänkt livskvalitet, som ökar lidande och minskar självförtroende. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En allmän vetenskaplig litteraturöversikt, som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av de valda artiklarna i litteraturöversikten gav tre huvudkategorier och fem underkategorier, som sammanställts utifrån tidigare forskning kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Diskussion: Kvinnor med bröstcancerdiagnos kändesig osäkra och som att de förlora kontrollen över sitt liv, vilket var svårt att acceptera. Kvinnorna ställdes för existentiella funderingar och frågor, vilket ökade behovet att bli hörda och sedda. Familjestödet och sjukvård stödet var nödvändig för att kunna gå vidare med behandling och kunna hantera sjukdomen. När kvinnorna godtog ödet blev det enklare att återvända till sin tidigare vardag. Konklusion: Bröstcancer är en oroväckande sjukdom som påverkade kvinnorna och deras existens. Ytterligare forskning skulle vara avgörande om vilken hjälp kan de patienterna få för att lättare kunna hantera sin sjukdom och dess behandlingar. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer that affects women worldwide. In Sweden approximately 20 women fall ill with breast cancer every day, and it's most common for women from the middle age upwards to be affected. Women who are treated for breast cancer may have a reduced quality of life, which increases suffering and reduces self-confidence. Aim: To describe women’s experience of living with breast cancer. Method: A qualitative and quantitative scientific literature review, which is based on 11 scientific articles. Findings: The findings of the selected articles in the literature review gave three main categories and five subcategories, which were compiled based on previous research on women’s experiences of living with breast cancer. Discussion: Women with breast cancer diagnosis had different experiences and changed emotions. Women felt insecure and lost control of their lives which was difficult to accept. The women were presented with many different existential thoughts and questions, which increased the need to be heard and seen. The family support and healthcare support was extremely necessary to be able to continue with the treatment and be able to manage the disease.Conclusion: The diagnosis of breast cancer is a worrying disease that affected the women and their existence. Deeper research would be crucial to what help those patients can get to manage their disease and its treatments more easily.

Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmunsjukdom som ofta drabbar barn, där kroppens egen insulinproduktion är delvis eller helt nedsatt. I Sverige insjuknade 979 barn med typ 1-diabetes år 2021 och insjuknandet ökar för varje år. Insjuknandet sker snabbt och vägen till diagnos kan se olika ut. När ett barn insjuknar drabbar det även föräldrar som ofta är närvarande och delaktiga i sitt barns vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse i samband med sitt barns typ 1-diabetesdiagnos. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie har baserats på tolv studier med kvalitativ ansats och sammanställts enligt Aveyards tematiska analys. Huvudresultat: Utifrån syftet identifierades fyra teman: Känslor relaterat till diagnos, Relationer till sjukvårdspersonalen, Information och utbildning på sjukhuset, Ökat ansvar i föräldraskapet. Majoriteten av föräldrar upplevde chock vid diagnos, andra känslor som framkom var sorg över förlusten av sitt barns hälsa och att bristande kunskaper om sjukdomen kunde ge skuldkänslor. Föräldrarnas upplevelse av sjukvården skiljde sig åt, där vissa föräldrar beskriver vårdtiden som trygg medan andra upplevde brist på stöd och empati från vårdpersonal. Utbildningen om diabetes upplevdes olika, dock framkom det att flertalet föräldrar kände en informationsöverbelastning. Under tidsperioden på sjukhuset beskriver föräldrar ett förändrat ansvar i deras roll som förälder. Slutsats: Om vårdpersonal bistår föräldrarna med individanpassad information, är närvarande och ger stöttning kan det skapa förutsättningar som kan bidra till att föräldrarna lättare kan förstå och hantera sjukdomen. / Background: Type 1-diabetes is a chronic autoimmune disease that often affects children, where the body's own insulin production is partially or completely impaired. In the year 2021, 979 children were diagnosed with type 1-diabetes in Sweden, and the incidence increases every year. The disease occurs quickly and the path to diagnosis can look different. When a child falls ill, it also affects parents who are often present and involved in their child's care. Aim: To describe parents' experience in relation to their child's type 1-diabetesdiagnosis. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative studies and was assembled with Aveyards thematic analysis. Main results: Based on the aim four themes were identified: Feelings related to diagnosis, Relations with the healthcare staff, Information and training at the hospital, Increased responsibility in parenthood. The majority of parents experienced shock at diagnosis and other emotions that emerged were sadness at the loss of their child's health, feelings of guilt and also a lack of knowledge about the disease. The parents’ healthcare experience varied, some parents described the time in hospital as safe, while others experienced a lack of support and empathy with healthcare staff. Education about diabetes was experienced differently, however, it appears that the majority of parents felt an overload of information. During the period in the hospital, parents describe a changed responsibility in their role as a parent. Conclusion: If healthcare professionals assist the parents with individually tailored information, are present and provide support, it can create conditions that can contribute to the parents being able to understand and manage the disease more easily.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第24881号 / 医博第5015号 / 新制||医||1068(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 古川 壽亮, 教授 髙橋 良輔, 教授 阪上 優 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM