Syftet med studien är att ta reda på hur några utvalda lärare i förskoleklass arbetar med och skapar en interaktiv högläsningsmiljö. Studien syftar även till att ta reda på hur arbetet med interaktiv högläsning kan främja elevernas språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder som uppkommer. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex förskolkelasslärare på tre olika skolor i en mellanstor kommun. Resultatet visar att lärarna arbetar och tänker på liknande sätt när det gäller interaktiv högläsning, till exempel lyfts det upp att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att samtala och vara delaktiga i arbetet. Gemensamt visade det sig även att interaktiv högläsning är ett bra sätt att arbeta med för att främja elevers språkutveckling i de yngre åldrarna.

I denna uppsats utforskar vi F–3–lärares uppfattningar om hur användningen av skönlitteratur i undervisningen kan påverka läsförmågan hos elever med lässvårigheter och hur detta samtidigt kan påverka elevernas självförtroende. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som huvudsakligt datainsamlingsverktyg, har vi analyserat och tolkat resultaten med stöd av relevant teori och tidigare forskning. I studien belyser vi F–3–lärares framgångsrika strategier och metoder för att främja läsning och stärka elevernas självförtroende genom skönlitteraturens användning. Resultaten indikerar att läsning av skönlitteratur, särskilt när den anpassas efter elevernas individuella behov och intressen, kan vara en betydelsefull faktor för att förbättra både läsförmågan och självförtroendet hos elever med lässvårigheter. Diskussionen och slutsatserna lyfter fram praktiska insikter och bidrar till förståelsen av hur skönlitteratur kan användas som ett effektivt verktyg för att stödja läsutvecklingen hos elever med specifika utmaningar. Sammantaget erbjuder uppsatsen insiktsfulla perspektiv och bidrar till det pågående samtalet om läsfrämjande strategier i tidiga skolår.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurs 1–3 använder tyst läsning i undervisningen och hur de väljer att följa upp den tysta läsningen. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade interjuver. I studien deltog sex respondenter från olika skolor. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att analyseras och diskuteras. Resultatet som framkom under studien är att lärare använder tyst läsning vid olika tillfällen, som exempelvis startuppgift eller när de är klara med huvudsakliga uppgifter. Tiden för den tysta läsningen kunde variera mellan 30–75 minuter per vecka. Slutligen visade resultatet att lärarna följer upp den tysta läsningen på olika sätt, exempelvis boksamtal och bokrecension.

Syftet med studien är att synliggöra den roll som dialogisk högläsning har i klassrummet. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur beskriver lärare i årskurs F-3 att de arbetar med dialogisk högläsning i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse? Hur uppfattar lärarna att elevers läsförståelse påverkas av undervisning genom dialogisk högläsning? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i F-3. Studien har sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av dialogisk högläsning i undervisningen men att arbetssätten kan variera. Det visar sig även att lärarna upplever att den dialogiska högläsningen har en positiv påverkan för att utveckla elevers läsförståelse. I resultatet framkommer det även att motivationen hos eleverna under den dialogiska högläsningen kan variera. För att den dialogiska högläsningen ska ha en positiv effekt behöver läraren ha ett tydligt syfte med sin undervisning för att eleverna ska få en utökad läsförståelse. / The purpose of this study is to highlight the role of dialogic reading aloud in the classroom. The research questions addressed are: How do primary school teachers describe their use of dialogic reading in their teaching to develop students' reading comprehension, and How do teachers perceive that students' reading comprehension is affected by dialogic reading instruction. The study was conducted using a qualitative method, including six semi-structured interviews with primary school teachers. The sociocultural theory was used as the basis for the study. The results show that all teachers use dialogic reading in their teaching, but that the methods can vary. The teachers also expressed that dialogic reading has a positive impact on the development of students’ reading comprehension. However, the motivation of students during dialogic reading can vary. For dialogic reading to have a positive effect, the teacher needs to have a clear purpose for their teaching for students to achieve an enhanced reading comprehension.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och dialogisk högläsning i klassrummet och hur de anser att det kan påverka elevers språkutveckling. Syftet är även att ta reda på hur lärare arbetar med högläsning och dialogisk högläsning samt dess möjligheter och utmaningar. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där semistrukturerande intervjuer genomförts. Respondenterna i studien utgörs av fem behöriga grundlärare som arbetar i årskurserna F-3. Studiens resultat visar att samtliga lärare uppfattar att högläsning och dialogisk högläsning har en positiv effekt på elevers språkutveckling, bland annat på ordförrådet och deras förmåga att uttrycka sig. Studien baseras teoretiskt på det sociokulturella perspektivet med ett särskilt fokus på den proximala utvecklingszonen. / The purpose of this study is to find out how teachers describe reading aloud and dialogic reading in the classroom and how they believe it can affect students' language development. The purpose is also to find out how teachers work with reading aloud and dialogic reading, as well as its opportunities and challenges. The study was carried out using a qualitative method where semi-structured interviews were made. The respondents in the study are five qualified primary teachers who work in grades F-3. The results show that all teachers perceive that reading aloud and dialogic reading have a positive effect on students' language development, including vocabulary and their ability to express themselves. The study is theoretically based on the sociocultural perspective with a particular focus on the proximal development zone.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling.  Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen.  Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen. / The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children about reading aloud, and that reading aloud occurs to a greater extent in those homes.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.