Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet utmynnade i sex kategorier: överlämnande, okunskap, börda, delaktighet, insikt och ignorans. Begreppet torrvikt är grundläggande vid genomförandet av en adekvat och säker hemodialysbehandling, eftersom torrvikten styr avgörande delar av behandlingsregimen. Huvudresultatet visade att vissa av deltagarna i studien inte har någon uppfattning om vad begreppet torrvikt är och vad det innebär. Andra deltagare uttryckte en känsla av utanförskap samt upplevde torrvikten som en börda i vardagslivet. Vissa av deltagarna kände sig mer delaktig i sin situation när de gjorde en del kontroller under behandlingen själv. I det kliniska arbetet har dialyssköterskan en viktig uppgift i att bistå patienten att uppnå förståelse för vilken central roll begreppet torrvikt har för dennes behandling. Vad begreppet står för utgör en barriär i kommunikationen mellan den dialysbehövande och dennes vårdgivare/sjuksköterska. Konklusionen i denna studie påvisar att det finns brister i kunskapsförmedlingen till dialyspatienter. Resultatet kan ha betydelse för fortsatt utveckling i den kliniska verksamheten.     Nyckelord: Torrvikt, undervisning, dialys. / Abstract The purpose of this study was to describe how haemodialysis patients perceive the concept of dry weight. The study used a descriptive design with a qualitative approach. Data was collected through interviews with open questions. Ten interviews were carried out with participants at a dialysis unit in central Sweden. Manifest content analysis was used to analyze the material. The analysis resulted in six categories: presentment, ignorance, burden, empowerment, insight and neglection. The concept of dry weight is essential in the implementation of an adequate and safe hemodialysis treatment, since the dry weight control crucial aspects of the treatment regimen. The main results showed that few of the participants in the study had no idea of what the concept of dry weight was and what it meant. Some of the participants expressed a sense of alienation and felt that dry weight was a burden in everyday life. A few of the participants felt more involved of their situation when they did some checks during treatment itself. In the clinical work has dialysis nurse an important role in assisting the patient to achieve understanding of the crucial role that the concepts of dry weight are on their treatment. What the concept stands for is a barrier in communication between the patient and his/hers caregiver/nurse. The conclusion of this study demonstrates that there are gaps in knowledge mediation to dialysis patients. Results may be important for further development in the clinical practice.       Keywords: Dry weight, education, dialysis.

Background: In Sweden today approximately one million people are experiencing kidneyproblems and over 10 000 are living with dialysis or have undergone a kidneytransplant. Impaired kidneyfunction affect patient life and many feel that they have a poorer quality of life and are missing being able to live their life to the fullest. Nurses need an increased understanding of how patients may experience their situation, this to be able to meet the possibly increasing group of patients.   Aim: Describe from a patient perspective what it is like to live with dialysis.    Method: A descriptive literature study with 12 qualitative articles.   Results: Three teams were found: emotions linked to dialysis, limitations due to dialysis and the importance of the social environment for patients on dialysis. Different feelings such as hope and the motivation to continue the dialysis but also tiredness and depression appeared. The reality of being tied to the dialysis for necessary treatments, time-consuming restrictions and limited food- and beverage consumption emerged as tough for many patients. The patient's social and family life are both greatly affected and it is important to have support from family, friends and staff.    Conclusion: Dialysis affects patients in numerous ways and this is something the nurse should be aware of. This knowledge will give the nurse a better possibility to care and help these patients deal with their daily life in the best way and support them with strength to continue living with dialysis despite lack of freedom.   Keywords: Dialysis, nursing science, patient perspective, reconciliation.

I dagens samhälle blir människor allt äldre och sjukare. Antalet människor med diabetes och högt blodtryck ökar successivt i samhället vilket på sikt kommer medföra att fler människor insjuknar i kronisk njursvikt. För patienter som lever med kronisk njursvikt och dialysbehandling kan livskvaliteten påverkas. Det är därför av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livssituation och anpassar omvårdnaden utefter individens behov. Att drabbas av kronisk njursvikt innebär en försämrad eller helt utebliven njurfunktion. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Efter analys av artiklarna framkom tre teman av patienternas upplevelser: Det förändrade livet, det sociala livet och livet som patient. I resultatet framkom att beroende på dialysmetod upplever patienter olika hinder eller möjligheter som respektive behandling medför. Många patienter beskriver att dialysbehandlingen begränsar det vardagliga livet samtidigt som behandlingen är en livlina. Dialysbehandlingen kan påverka yrkeslivet såväl som resmöjligheter och sociala relationer. Patienter upplevde att de ofta hamnar i en beroendeställning till dialysbehandlingen och sina anhöriga. Upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var mestadels positiv och sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet. Litteraturstudien kan användas för att belysa patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling. / Today, people are getting older and sicker. The amount of people with diabetes and high blood pressure is gradually increasing, which will ultimately lead to a higher number of people diagnosed with chronic renal failure. The quality of life affects patients living with chronic kidney disease and dialysis treatment. It’s important that the nurse observes the patients life situation to adapt nursing to each individual’s needs. The purpose of the literature review was to portray patients experiences of living with dialysis treatment when living with chronic renal failure. The result consists of 13 articles. Three themes were revealed: the changes of life, the social life and life as a patient. The result showed that patients experienced various barriers and opportunities of the treatment. Dialysis treatment restricts the daily life of the patient but is considered as a lifeline. Dialysis treatment may influence the career, opportunities to travel and social relationships. Patients felt that they often end up in a position of dependence to the dialysis treatment and their relatives. The experiences of care were mostly positive and the nurse had an important role. The literature review can be used to shed light on patients experiences of living with dialysis treatment.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling. På grund av detta är det betydelsefullt att sjuksköterskan som möter denna patientgrupp har en medvetenhet om de problem som kan uppstå gällande patienternas livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturstudie är att beskriva patienters upplevda bundenhet och begränsningar av dialysbehandling för kronisk njursvikt. Elva artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats inkluderades i studien. Resultatet visar att patienterna känner sig inskränkta i sitt vardagliga liv på grund av dialysen samtidigt som de är tacksamma för att dialysbehandlingen ger möjlighet till förlängt liv. Beroendet till likväl maskin som vårdpersonal är ett genomgående tema i resultatet. Upplevelsen av att förlora tid, svårigheter att resa samt förändringar i olika sociala sammanhang var också något som patienterna uttryckte. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att hon bör lindra patientens lidande. Litteraturstudien kan användas för att uppmärksamma det sjukdomslidande patienterna upplever.

Bakgrund: Vid årsskiftet 2015 – 2016 gick 3903 personer i Sverige i dialysbehandling. Flera av dessa är i en ålder där familj, barn och arbete är en del av vardagen. Behandlingen kräver att patienten tar sig till sjukhus ett antal gånger i veckan eller att den görs i hemmet. Oavsett metod blir behandlingen en stor del av patientens liv. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att leva med dialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Vid analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten visar på att patienter upplevde att dialysbehandlingen både har förändrat och begränsat deras liv. Det framkom att de planerade sina liv runt dialysbehandlingen, de kände sig bundna och att friheten de en gång haft kraftigt begränsats. Positivt tänkande och acceptans av livssituationen gjorde att upplevelsen av att leva med dialysbehandlingen inte enbart blev negativ. Slutsats: Resultatet kan leda till ökad förståelse både inom vården och i samhället, för hur det är att leva med dialysbehandling. Resultatet kan även ge en djupare förståelse hos sjuksköterskan för hur dessa patienter upplever behandlingen och bemötandet i vården och vara till hjälp i den personcentrerade omvårdnaden.

Njursvikt blir allt vanligare omkring i världen och är en påfrestande sjukdom som orsakar många förändringar i personens vardagsliv på grund av dess symtom och behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar kring dessa patienter både gällande hälsa, behandling och utbildning. Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. I studien ingick tio kvalitativa artiklar som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier vilka var; Att ha nära relationer, Ett stressande och krävande arbete, Att känna sig otillräcklig, Svårigheter att utbilda och kommunicera och att bli berörd och vilja ge stöd. I resultatet framkom att sjuksköterskor har nära relationer med patienter som behandlas med dialys och dessa relationer beskrevs som bekväma men kunde även orsaka en känslomässig trötthet. Arbetet upplevdes stressande och krävande på grund av oerfarenhet, sjukdomens komplexitet, arbetsmiljön och den svåra tekniken. Otillräcklighet upplevdes när sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid, när kommunikationen med läkare var bristande och när patienterna var missnöjda. Att utbilda och stödja patienterna kunde upplevas som svårt, men resulterade i känslor av stolthet när det lyckades. Slutsatsen är att nära relationer med patienterna gör att sjuksköterskor kan ge en bättre vård och se individuella behov. Även patienten upplever en trygghet med en kontinuerlig kontakt. För att minska stress och känsla av otillräcklighet så behövs mer utbildning för sjuksköterskor som arbetar med dialys. Mer forskning inom området behövs då studier inom ämnet är begränsat.

Dialys ersätter njurens funktion att rena blodet och att återställa kroppens elektrolytbalans. En viktig del inom dialys är vattenreningen och kvalitén på vattnet. För att avgöra kvalitén så används bakterieodling som metod och nackdelen med detta är det tar en lång tid att få provsvar. Genom att mäta konduktivitet i samband med konceptet A0 så kan antalet provtagningar sänkas och fördelen med detta är att det sparar både tid och pengar. En existerande mjukvara har utvecklats i ett tidigare projekt och syftet med detta examensarbete är att förbättra prestanda och användarvänligheten i den existerande mjukvara och samt utveckla en modul som genererar loggfiler som i ett senare skede kan göras kompatibelt med andra vattenrenare. Det objektorienterade kodspråket C# används som utvecklingsmiljö och arbetet utfördes på Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik – Forsknings- och utvecklingsavdelningen (CMTS-MTFoU) på Norrlandsuniversitetssjukhus. En modul som skapar loggfiler i ett liknande format som Aquaboss loggfilerna utvecklades separat från övervakningsmjukvaran. Implementering i övervakningsmjukvaran skedde genom att modifiera källkoden för grafen så blev den kompatibel med de skapade loggarna. Det resulterade i en fungerande och förbättrad version av övervakningsmjukvaran i både prestanda och användarvänlighet. Mjukvaran är dock fortfarande i teststadiet och måste genomgå ytterligare förbättringar för att kunna med största säkerhet användas i region Västerbotten. Den största förändringen är att en ytterligare graf utvecklades som plottar värdena från de skapade loggarna som ska i ett senare skede ska kunna ersättas eller vidareutvecklas så att värden från andra vattenrenare ska bli kompatibla med grafen. / If a patient has a kidney failure a hemodialysis machine recreates the kidneys function to clean the blood and stabilize the body’s electrolyte balance. One of the important aspects of a dialysis-machine is the water purification process and the water quality. To determine the water quality, two measurements related to disinfection are in consideration, the concept of A0 and conductivity. The purpose of this work is to improve on the existing software that monitors the disinfection effect and the conductivity in various ways that includes performance and user friendliness also, to develop a separate module that generates logfiles with randomized values in reasonable intervals that can be read through a graph and at a later stage improved upon to be used by different water purifiers then from Aquaboss. The overall goal is that the monitor software will be implemented and used throughout the region of Västerbotten. C# with Microsoft Visual Studios 2019 was used during the development process and the work was conducted at CMTS-MT-FoU at Norrland university hospital, Umeå. The priority was creating a logfile generator separate from the monitor software and replicating the real logfiles in a text format. Thereafter implementing this module into the monitor software, itself. The processing of the logfiles with data stretching back to the last two years takes around 10-14 seconds to complete and freezes the user interface (UI). To improve this, all the logic that does the processing was put on a separate thread. A progress bar was added with a constant animation to give a visual indication that and ends when the processing phase is finished. This resulted in an improved version of the existing monitoring software in terms of performance and user friendliness in the graphical interface. The point of the logfile generator is to be replaced in a later stage by values or logfiles from a water purifier of different kinds then what is right now currently used in the developed monitor software (Aquaboss).

Bakgrund: Vid avancerad njursjukdom krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att överleva. Dialysbehandlingen påverkar patienternas liv i stor utsträckning och är ofta mycket krävande, både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en central roll i att med säker och god omvårdnad få patienten att känna sig trygg vid dialysbehandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka egenskaper hos sjuksköterskan som patienter upplever skapar en trygg och säker omvårdnad vid dialysbehandling. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats som utfördes med strukturerad sökmetod. Resultat: Patienter upplevde sjuksköterskans kompetens och närvaro som betydande delar för en säker omvårdnad vid dialys. Att erhålla information och undervisning om behandlingen samt att ha en god relation till sjuksköterskan var också viktigt. Resultatet genererade fyra huvudkategorier: betydelsen för patienter att vårdas av en kompetent sjuksköterska, en närvarande sjuksköterska skapar trygghet för patienter, betydelsen för patienter att utveckla en god relation till sjuksköterskan och individanpassad kommunikation ochinformation en viktig del i vårdprocessen för patienterna. Konklusion: Sjuksköterskor inom olika vårdinstanser kan komma att möta personer som genomgår dialys och behöver besitta adekvat kunskap inom området. God personaltillgång behövs för att öka sjuksköterskors tillgänglighet och för att kunna ge en heltäckande vård till patienterna. / Background: In advanced kidney disease, treatment with dialysis or kidneytransplantation is required to survive. The nurse has a central role by providing safeand good care for the patient and make them feel safe during the dialysis treatmentAim: The aim was to illustrate which qualities of the nurse that patients experiencecreates a safe and secure nursing care during dialysis treatment. Method: Generalliterature review with an inductive approach performed with a structured searchmethod. Results: The result showed that patients experienced the nurse's competenceand presence as important parts of safe nursing care during dialysis. Receivinginformation and education about the treatment as well as having a good relationshipwith the nurse were also important aspects that emerged. The result generated fourmain categories: the importance for patients of being cared for by a skilled nurse, thepresence of the nurse creates security for the patients, the importance for patients todevelop a good relationship with the nurse and individualized communication andinformation an important part of the care process for patients. Conclusion: Nurses indifferent care institutions may meet people who are undergoing dialysis and need topossess relevant knowledge in the field. Adequate staffing is needed to increase thenurse’s availability and to be able to provide comprehensive care for patients.

Intensivvård är en vårdnivå som har utökade resurser att ta hand om patienter med hotande eller manifest svikt i vitala funktioner. En intensivvårdssjuksköterska är en sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård vilket innebär vidareutbildning i att ha utökad förståelse för kroppens fysiologiska processer, för medicinskteknisk utrustning och för att ha utökad handlingsberedskap att hantera patienters snabbt påkomna svikt. När en patient drabbas av multiorgansvikt inkluderar det ofta akut njursvikt som kan leda till behov av kontinuerlig dialys under intensivvården. Intensivvårdens dialysbehandling har i ett historiskt perspektiv hänvisat patienter till långvarigt sängläge och immobilisering till följd av apparatens utformning och behandlingens längd men också på grund av det vårdande teamets oro för risker att mobilisera under kontinuerlig dialys. Att mobilisering inleds i ett tidigt skede av intensivvården beskrivs avgörande för patienters välbefinnande, rehabilitering och överlevnad. Syftet var att belysa faktorer som påverkar mobilisering av patienter som genomgår kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie då det är en bra metod för att kartlägga dokumenterad kunskap och skapa en överblick inom ett område. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Google Scholar. Fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet.  Resultatet visade att mobilisering under kontinuerlig dialys sågs som patientsäker och genomförbar och det påverkade inte patienter hemodynamiskt negativt utan med hårdare träning vid ökad patientdelaktighet ledde det till ökad patientnöjdhet och i förlängningen till ökad överlevnad Hindrande faktorer för mobilisering under kontinuerlig dialys var när patientens fysiska och psykiska instabilitet var för svår. Personalens rädsla för att rubba dialyskateterns läge sågs inte vara befogad och inte heller rädslan att det utgjorde ökad risk att mobilisera med dialyskatetern sittande i ett kärl i ljumsken jämfört med ett på halsen. Rädslan för att dialysbehandling skulle fördröjas då filter koagulerat till följd av mobilisering sågs inte heller befogad. Personalupplevda hindrande faktorer för mobilisering under kontinuerlig dialys var rädslor för risk för patientens hälsa, personalens kunskaps- och erfarenhetsbrist, personalbrist, ogenomtänkt sederingsdjup, brist på rutiner och riktlinjer, samarbete, utrustning, samordning och gemensamma mål för verksamheten. Slutsatsen är att mobilisering under kontinuerlig dialys är motiverad, patientsäker och genomförbar men hänsyn måste tas till patientens fysiska och psykiska tillstånd. Ökad mobilisering leder till ökad patientdelaktighet och patientnöjdhet samt kan leda till ökad överlevnad. Det är viktigt att personal inom hälso-och sjukvård är medvetna om betydelsen av att mobilisera patienter som genomgår kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning.

Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.