Denna uppsats är en textnära läsning av Gul utanpå (Lundberg, 2013), en självbiografisk roman om Patrik Lundberg som är adopterad från Korea till Sverige. I sin berättelse om resan tillbaka till födelselandet ger han en berörande skildring av hur det är att upptäcka sina rötter. Det är också en berättelse om hur det är att förstå var man har befunnit sig alla de år innan man har utforskat kopplingen till sitt hemland. Syftet med den här uppsatsen är att utforskar olika identitetskategorier i en självbiografi skriven av en utlandsadopterad svensk författare för att diskutera hur en sådan bok kan användas som ett litterärt verktyg i skolans värdegrundsarbete genom didaktisk läsning. Frågor som tas upp rör etnicitet, kön och klass samt kulturell mångfald och hur detta synliggörs i denna typ av självbiografi. Uppsatsen innehåller en litteraturteoretisk del som grundar sig på teorier av Mieke Bal vad gäller narratologi och fokalisering, samt en litteraturdidaktisk del baserad på Louise M. Rosenblatt med referens till hennes teori om didaktisk läsning. Metoden som tillämpas är läsning ur ett intersektionellt perspektiv. Min hypotes är att när en människa som inte har upptäckt sig själv ännu skriver en memoar ger berättelsen utrymme för en vidgad tolkning. Slutsatsen är att temat om adoption ger möjlighet att diskutera kulturell mångfald i klassrummet. Läsning av en självbiografisk roman ger också rum för elever att reflektera över sitt eget identitetsskapande. Men den tillåter ändå samtidigt en viss distans i läsningen, vilket gör att mottagaren kan ta till sig textens utanförskap. / This essay is a qualitative close reading of Gul utanpå (Lundberg, 2013). This book is categorised as life-writing and labelled adoption memoire. The story unfolding in the book centers around Patrik Lundberg who is adopted from Korea to Sweden. In his story about travelling back to his birth country he shares new perspectives and emotional discoveries, poignantly writing about finding your roots for the first time. This is also a story about learning how to understand your own essence in a life previously lived before discovering your roots. This essay aims to analyse perspectives and categories of identity in adoption memoires by way of using an intersectional method of reading. Theories applied are on the one hand narratology by Mieke Bal and her ideas of focalisation, and on the other theories based on Louise M.Rosenblatt’s ideas concerning didactic reading strategies. The idea is to bring forward how this type of literature can be used as a tool for working with democratic values in school, such as human rights and cultural diversity. Hopefully this will expose the didactic potential of this particular type of book. Hypothetically, when a person who has yet not reached self discovery writes a book about discovering himself the story in itself gives the reader multiple opportunities to interpret various perspectives in a wider sense. The conclusion is that the theme of adoption enables a discussion about diversity and cultural diversity in the classroom. Reading such a memoire, or autobiography, also makes way for reflecting about one's own self construction. However, it also presents the reader with a chance to separate himself from the text in order to view it with the spectacles of an outsider.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>

This thesis is focused on problems of teaching in school subject Czech Language in 1 - 3 grade of elementary schools for hearing impaired. The whole issue is put into the theoretical framework, which delimit specify of hearing impaired pupils education and the goals which this pupils should achieve in elementary education and primarily in language education too. Special attention is paid to problems of teaching reading and writing - ways to acquiring reading literacy in hearing impaired pupils. Presented are methods of teaching reading and writing and I am thinking about their applicability in hearing impaired pupils education. Is given an idea of teaching in school subject Czech Language in Elementary schools for hearing impaired in history (1948 - 1990), in detail I analyze teaching materials used in that time. Current situation of teaching in school subject Czech Language is describe on the grounds of research probe realized in school year 2011/2012 on four selected elementary schools for hearing impaired in the Czech Republic. Results of observation are related to stated hypothesis and from them are deduced conclusions. Part of thesis is detailed notations of during the teaching in the selected schools. Closing part is focused on brief reflection of possibilities to make use of innovation in...