No description available.

<p><strong>Bakgrund </strong>Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.<strong>Syfte </strong>Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.<strong>Metod</strong> Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.<strong>Resultat</strong> Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.<strong>Slutsats</strong> Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter.</p> / <p><strong>Background</strong> Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.<strong>Objective</strong> The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.<strong>Method</strong> Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.<strong>Result</strong> Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.<strong>Conclusion</strong> This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.</p>

No description available.

Bakgrund NCP är en systematisk, problemlösande metod med ett unikt standardiserat språk som används av yrkesverksamma dietister för dokumentation. Det bidrar till att dietisten agerar utifrån ett kritiskt tänkande där besluten för att hantera patientens nutritionsproblem sker utifrån kunskap av evidensbaserad erfarenhet. Dietisternas Riksförbund (DRF) uppmanar legitimerade dietister att arbeta enligt NCP. Syfte Studiens syfte var att studera svenska dietisters arbete med att ställa nutritionsdiagnoser enligt NCP. Metod En webbaserad enkät utformades. Yrkesverksamma dietister rekryterades via det sociala mediet Facebook samt via DRF:s hemsida. Insamlad data bearbetades i SPSS Statistics 22, och analyserades med Chi-2-test och Correlate Bivariate Spearman. Signifikansnivån bestämdes till p-värde &lt; 0.05. Resultat 119 dietister deltog i studien varav 103 (87 %) skrev nutritionsdiagnoser. I genomsnitt hade dietisterna arbetat i 2 år (1-3 år) med NCP, och över hälften arbetade inom akutsjukvård. Analysen visade att det fanns ett samband mellan antal år dietisterna arbetat med NCP och hur många nutritionsdiagnoser de skrev (r=-0.197, p=0.046). Ett samband visades även mellan tiden dietisterna arbetat med NCP och tiden det tog att skriva nutritionsdiagnoser (r=-0.226, p=0.022). Av de 103 dietisterna som använde NCP ansåg 60 % att deras kunskap och erfarenhet kunde förbättras, 89 % tyckte att nutritionsdiagnoser var användbara. Engelskan i referensbladen tyckte 48 % till viss del var svårtolkad och (n=13) angav att översättning till svenska kunde underlätta arbetet. Det framgick att mer än hälften (53 %) av dietisterna ibland utformade PES-meningar utan att ha funnit passande tecken/symtom i referensbladet. Slutsats Svenska dietister önskar mer kunskap och utbildning i NCP och översättning av referensbladen till svenska skulle sannolikt kunna öka användandet av nutritionsdiagnoser. En vidare implementering av NCP i Sverige behövs. / Background The Nutrition care process is a systematic, problem-solving approach with a standardized language used by dietitians for documentation. It stimulates dietitians to critically appraise and take evidence-based decisions on a patient's nutritional problems. The Swedish Association of Clinical Dietitians (DRF) appeals qualified dietitians to work according the NCP. Objective The aim was to study Swedish dietitians’ work with nutrition diagnosis according to the NCP. Method(s) A web-based questionnaire was developed. Dietitians was recruited through the social media Facebook and the DRF website. The collected data were processed in SPSS, analyzed by Chi-2-test and Correlate Bivariate Spearman, with significance level at p &lt; 0.05. Results A total of 119 dietitians responded to the questionnaire and 103 (87 %) of the respondents wrote nutrition diagnosis. The respondents had on average worked with the NCP for 2 years (range 1-3 years), and over half worked in hospitals. There was a correlation between years working according to the NCP and the number of written diagnosis (r=-0.197, p=0.046). Also, the time for writing a nutritional diagnosis was reduced as the experience of working with NCP increased (r=-0.226, p=0.022). It was 60 % that thought their knowledge and experience in NCP could be improved, 89 % stated that the NCP was useful. The English in the reference sheets 48 % of the respondents said partly was difficult to understand and (n=13) wanted them to be translated into Swedish. It showed that more than half (53 %) of the dietitians sometimes composed PES-statements without finding the appropriate signs/symptoms in the reference sheet. Conclusion Swedish dietitians consider themselves to be in need of more knowledge and training in the NCP, and translations of the reference sheets would possibly increase the use of nutrition diagnosis. A further implementation of the NCP is needed in Sweden.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.Slutsats Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter. / Background Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.Objective The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.Method Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.Result Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.Conclusion This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration. Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska. Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Därefter analyserades datat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att kunna ge patienterna en god sjukvård krävdes kreativa tillvägagångssätt för att överbrygga språk- och kulturella barriärer. Informanterna beskrev användning av tolk som ett av de viktigaste hjälpmedlen för att öka den språkliga kommunikationen i mötet med patienten. Det fanns dock aspekter som tydde på att en tolk som inte genomförde sitt arbete professionellt var ett problem som kundepåverka mötet negativt då kontakten med patienten påverkades. Informanterna ansåg att kommunikationssvårigheter kunde leda till bristande behandling vilket i sin tur kunde leda till en känsla av misslyckande och frustration hos informanten. Slutsats: Språk- och kulturella barriärer kan vara ett hinder för att kunna ge patienten den vård dietisten önskar. Trots kreativa lösningar samt användning av tolk finns en risk att kvalitén på sjukvården inte når upp till den nivå lagstiftningen kräver. I samband med en ökad immigration bör rutiner och utbildning kring språk- och kulturella barriärer ses över. / Background: Each year the immigration increases in Sweden, as an effect of that, more individuals from other countries and cultures seek help from the healthcare system. The Swedish law states that healthcare providers have an obligation to give each individual equal care. Because communication is a big part of the meeting between the caregiver and the patient, the language and cultural barriers could lead to a lack of care. This also means that healthcare providers may experience a sense of frustration. Objective: The aim of the study was to elucidate and explore clinical dietitians’ experiences of language and cultural barriers during the meeting with patients with a first language other than Swedish. Method: Based on a qualitative research method six clinical dietitians were interviewed. During the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The data was analyzed withqualitative content analysis. Results: In order to give patients good care the dietitians had to use creative approaches to overcome language and cultural barriers. The interpreter was seen as one of the most important instrument during the meeting with the patient, but an interpreter who did not carry out their work in a good way could affect the meeting negatively. The informants felt that communication difficulties could lead to unsuccessful treatmentwhen the message did not reach the patients. This led to a sense of failure and frustration among the informants. Conclusions: Language and cultural barriers can be an obstacle in order to give the patient the care the dietitian wishes. Despite creative solutions and the use of an interpreter there is a risk that the quality of care does not reach the demands according to the Swedish legislation. In conjunction with increased immigration, procedures and education on language and cultural barriers should be reviewed.

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

<p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Bakgrund </strong>Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har <em>Fysisk aktivitet på Recept</em> (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier.<strong> Syfte</strong> Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. <strong>Metod</strong><strong> </strong>Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. <strong>Material</strong><strong> </strong>Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. <strong>Resultat</strong><strong> </strong>Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. <strong>Diskussion</strong><strong> </strong>Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. <strong>Konklusion</strong><strong> </strong>Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning.  </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong>Background</strong> Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called <em>Physical activity on Prescription</em> (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. <strong>Objective</strong> To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. <strong>Methods</strong> Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. <strong>Subjects/Settings</strong> Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. <strong>Results</strong> The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. <strong>Discussion</strong> The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. <strong>Conclusions</strong> This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.  </p>

SAMMANFATTNING Bakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier. Syfte Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. Metod Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. Material Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. Resultat Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. Diskussion Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. Konklusion Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research of food and health has been explored for centuries. However little is known about the practical daily work situation among dietitians. Dietitians are mostly satisfied with their work but they also feel frustrated over the fact that they have time limitations. The dietitians work is a mix of food and health. During the last years the public health has been debated because of the rising problems with metabolic diseases. To enhance the public health, a new kind of prescription has been developed, called Physical activity on Prescription (PaP). All authorized medical personnel, including dietitians, have been given the right to prescribe it. The implementation of PaP has previously been studied. No dietitians were represented in these studies but other medical personnel were. They had a positive attitude to PaP but in a short perspective they have given it a low priority because of lack of time and routines. In many ways the work situation among health care providers is unacceptable, according to previous studies. Objective To study the work situation among dietitians with PaP as an illustrating factor. Methods Individualized qualitative interviews were conducted with the assistance of a question sheet to create a structural interview result. To investigate further, the interview was also flexible. The interview was recorded and then transcribed. The transcribed material was then put into a qualitative data matrix for analysis. Subjects/Settings Five dietitians from the primary care in Stockholm were interviewed. They were 30 to 45 years old and have worked as dietitians for 3 to 14 years. Results The study has resulted in many interesting themes such as dietitians view on health and on PaP, their work situation and their ambiguous feelings towards their work. Discussion The dietitians in this study would like to have more time to work with both nutrition and physical activity but for now they are forced to set their priorities to nutrition to deliver a good quality to their patients. Work satisfaction was analyzed in a theory model to determine which factors were the most important. Strong and positive factors showed to compensate for the more negative and disfavorable factors. The result was that the dietitians felt satisfied with their work situation even though there were some unfavorable factors involved. Conclusions This study became a way to discover and highlight the work situation among dietitians. If more time and money would be invested in health care, dietitians would have an opportunity to possibly use PaP in a greater extent.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer. / BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.