Submitted by Geandra Rodrigues (geandrar@gmail.com) on 2017-12-22T12:26:02Z No. of bitstreams: 1 camilafariabalduti.pdf: 2485442 bytes, checksum: d00f9beeb408b251ce5ad6a4932da6ee (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-12-22T13:01:35Z (GMT) No. of bitstreams: 1 camilafariabalduti.pdf: 2485442 bytes, checksum: d00f9beeb408b251ce5ad6a4932da6ee (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-22T13:01:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 camilafariabalduti.pdf: 2485442 bytes, checksum: d00f9beeb408b251ce5ad6a4932da6ee (MD5) Previous issue date: 2017-03-28 / Esta dissertação tem como objetivo descrever e analisar os fatores que dificultam a utilização do Sistema Mineiro de Administração Escolar (Simade) em sua integridade pelos usuários nas escolas da rede estadual de Minas Gerais. A Resolução SEEMG nº 1180, de 28 de agosto de 2008 tornou obrigatória a utilização do sistema em todas as escolas da referida rede e sua versão para internet foi gradativamente disponibilizada para as escolas a partir do mesmo ano. Apesar de o sistema ser utilizado por todas as 3.660 escolas da rede estadual de Minas Gerais, os usuários ainda apresentam dúvidas no manuseio do Simade e não utilizam o sistema em sua totalidade. Os objetivos específicos deste trabalho foram: descrever o caso do Simade, com foco nos elementos críticos para a plena utilização dos seus recursos pelos usuários das escolas; descrever o perfil dos usuários do Simade nas escolas; levantar as condições do uso do Simade nas escolas; identificar as principais dificuldades dos usuários em relação ao uso do Simade; e analisar os fatores críticos que dificultam a utilização do Simade, por meio da relação entre o perfil dos usuários, as condições de uso e as principais dificuldades dos usuários. A questão de investigação foi: Que fatores dificultam a utilização do Simade pelos usuários do sistema nas escolas?. Para responder esta questão, foi realizado um estudo empírico, que aconteceu em duas fases. Na primeira fase, qualitativa, foram realizadas oito entrevistas, sendo quatro com Diretores e quatro com funcionários das secretarias das escolas. Na segunda fase, quantitativa, foram enviados os links de dois questionários para o e-mail institucional de todas as escolas da rede estadual de Minas Gerais, com obtenção de 414 respostas no questionário do Diretor e 487 respostas no questionário do funcionário da secretaria da escola. Além disto, foi feita uma fundamentação teórica sobre o caso pesquisado e a proposição de um Plano de Ação Educacional (PAE) a partir do estudo empírico. / This dissertation has as an objective to describe and analyze the factors that makes it difficult about the uses of the Sistema Mineiro de Administração Escolar (SIMADE) [Minas Gerais School Administration System (SIMADE)] in its entirety by the users in the schools of Minas Gerais state. The SEEMG Resolution nº 1180, of August 28, 2008 made it obligatory to use the system in all the schools of said network and its version for internet was gradual available to schools in the same year. Although the system is used by all the 3.660 schools in the state of Minas Gerais, users still having doubts about the handling of Simade and does not use the system in its entirety. The mainly objectives of this work were: to describe the case of Simade, focusing on the critical elements for the full use of its resources by the users of the schools; Describe the profile of Simade users in schools; To raise the conditions for the use of Simade in schools; Identify the main difficulties that users faces while using Simade; And analyze the critical factors that makes it difficult to use Simade, through the relationship between users' profile, conditions of use and the users’s most difficulties. The research question was: What factors make it difficult for the system’s users to use Simade in schools? To answer this question, an empirical study was conducted, which took place in two phases. In the first qualitative phase, eight interviews were made, four of them with directors and four with employees from the schools secretariats. In the second quantitative phase, the links of two questionnaires were sent to the institutional e-mail of all the schools in the state of Minas Gerais, obtaining 414 responses in director’s questionnaire and 487 answers in the official questionnaire of school secretary. In addition, a theoretical foundation was made about the casethat was studied and the proposal of an Plano de Ação Educacional (PAE) [Educational Action Plan (PAE)] from the empirical study.

God läsförmåga är en förutsättning för att kunna ta till sig information i vårt samhälle. För att uppnå läsförmåga krävs att kunna avkoda. När avkodningen blir svår behöver eleverna hjälp för att ta sig vidare.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad aktuell forskning säger om läsinlärningen hos elever i avkodningssvårigheter samt lärares betydelse för dessa elever, för att få kunskap inom området. För att uppfylla studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Vilka orsaker kan ligga bakom avkodningssvårigheter hos elever? <ul type="disc">Hur kan lärare stötta elever som är i avkodningssvårigheter?   Studien som gjorts är en litteraturstudie. Olika vetenskapliga publikationer har använts, såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar bestående av både nationell och internationell forskning. Stegvis gjordes en noggrann analys av materialet. Dessutom har en bilaga varit underlag för studien.   Resultatet på första frågan visar att de elever som inte har den fonologiska medvetenheten är mest utsatta i sin läsutveckling. Vidare framkommer i resultatet hur elevers syn på sig själva är en bidragande faktor för läsutvecklingen. Även lärares brist på kunskaper om elevers läsinlärning framkommer som ett viktigt bidrag i studien. Resultatet på studiens andra fråga visar vikten av att agera skyndsamt. Eleverna behöver träna på den fonologiska medvetenheten för att befästa den alfabetiska koden. Vidare framkommer motivation, självförtroende samt vikten av att få beröm och uppmuntran som faktorer där elevers läsutveckling gynnas. Likaså har lärare en betydande roll vad gäller den egna kompetensen om läsinlärningen samt att ha ett variationsrikt arbetssätt i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att den fonologiska medvetenheten är viktig då den utgör grunden till avkodning. Den fonologiska medvetenheten uppnås genom variationsrik undervisning. Att återkommande uppmuntra och berömma eleverna bör vara lärares förhållningssätt. Lärares kompetens inom läsinlärningen utgör en viktig roll för att skapa en god undervisning.

This essay examines how Anderson’s Speak can be used in the Swedish Upper Secondary classroom to talk about the difficult topics ‘sexism’ and ‘sexual assault’. The paper discusses several examples of where the power structures between the genders affect the main character of Speak. The novel contains a connection to Hawthorne’s The Scarlet Letter, which is also discussed in this essay, focusing on the timelessness of the issues discussed. The conclusion is that the difficult topics in Speak are important to discuss in the classroom, because a functional way of battling sexism is through vocalizing the problem.

The International Coalition of Historic Site Museums of Conscience contributes to current debate about the role that heritage institutions can play as agents for social change. In particular, it proposes historic sites as key venues where dialogue about contemporary human rights issues can take place and help contribute to building stronger democracies, connecting past to present. On the one hand, this raises questions about the activation of competing interpretations of the past to create a critical civic culture. On the other hand, the project of the 'Site of Conscience' asks questions about what there is in the nature of visiting historic site museums that might particularly lend itself to creating an active citizenry. Focusing on the latter of these two concerns, the thesis uses theatre and performance as a conceptual framework for understanding the controls and possibilities of a creative and empowering participation for public visitors at three of the Coalition's member sites: the Lower East Side Tenement Museum, USA; The Workhouse, UK; and The Gulag Museum at Perm-36, Russia. Through reading performance into the visiting event, the thesis is able to respond to questions about how visitors negotiate the museum's project to relate past to present with their own interests in visiting the past, not as a matter of competing narratives but of competing modes of encounter. How people experience their visit is foregrounded as a condition of political engagement.The question then asked is how this negotiation of modes of encounter becomes a performance of the Site of Conscience and the effective achievement of the museum's social agency. The thesis focuses on the uncertainties and gaps that emerge out of the intervening presence of a museum interpreting an historic site. In these circumstances, how control over the making of the visiting event is distributed becomes critical to its transformative potential. The thesis therefore asks about how visitor experiences of these uncertainties and differences become a negotiation of authority to represent the past and hence, how the past emerges in the present.

Diploma thesis is specialized to solving of problems machining of diffi-cult machinable materials. There is carried out the analysis of difficult machinable materials in term of chemical composition, physical and mechanical properties. In the following it deals with analysis of machining, specification of geometry, material of cutting tools and cutting conditions.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat: I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten. Slutsats: Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse.Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterska, svåra samtal, upplevelse / Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim: To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach. The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were then chosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood. Discussion: Knowledge and education are needed to properly conduct difficult conversations and can affect the experience of the conversation. To strengthen the nurse’s approach to the patient, ethical dilemmas need to be properly discussed. The covered subject is narrow, and more studies is needed, it is therefore necessary that it is acknowledged and discussed in the workplace to underline the importance of it.

Då vi upplevde att det saknades verktyg för att möta sökande med svåruppnåeliga mål, blev det en självklarhet att syftet med arbetet skulle vara att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. Vi användes oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas personliga berättelser. Vi har även valt att ta upp teorier som vi anser betydelsefulla för vår studie. För att kunna analysera vårt resultat utgick vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership” och samtalsmodellerna, Gerard Egans “The skilled helper” och William R Miller & Stephen Rollnick “Motiverande samtal”. I resultatet av vår studie framkom det att faktorer som kan påverkar en individs svåruppnåeliga mål är samhället, omgivningen och den sökandes självbild. Det framkom även att relationen mellan vägledaren och den sökande är viktig för att den sökande ska kunna göra välgrundade val. Det är också av vikt att samtalsledaren i samtalet med den sökande vars mål är svåruppnåeliga arbetar med att vidga handlingshorisonten genom att aktivt lyssna, vara närvarande och ställa öppna frågor samt ge rätt information för att den sökande ska kunna göra välgrundade val.

Ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar är  ett väl utforskat område, anhörigperspektivet är inte lika beforskat. Den forskning som finns förespråkar ofta familjebehandling där hela familjen inkluderas. Graden av psykisk belastning på föräldrar har visats ha påverkan på barnets tillfrisknande. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen hos föräldrar till ett barn med anorexia nervosa, kopplat till upplevda emotioner samt stöd från vården. Åtta intervjuer analyserades med tematisk analys. Här identifierades frustration kring sjukdomssituationen, oro, rädsla och att sjukdomen drabbar andra relationer. Upplevelserna av stöd visade en upplevd kamp för att få rätt vård och att stort ansvar läggs på föräldrarna. Föräldrarna uttryckte en önskan om att erbjudas stödgrupper för anhöriga. Resultaten överenstämmer med tidigare forskning och pekar på den utsatta situation som föräldrar till barn med anorexia nervosa lever under. En slutsats är att vården behöver bli bättre på stötta dessa sjukdomsdrabbade familjer, till exempel genom ökad delaktighet i vårdplaneringen.

Syftet med denna studie var att beskriva ledningssjuksköterskan upplevelser av ledningsarbetet vid svårhanterbara situationer på en akutmottagning. Flertal studier visar att det är viktigt med erfarna och kompetenta ledningssjuksköterskor för att en akutmottagning ska fungera optimalt. Ledningssjuksköterskans ansvarsområde innefattar bland annat att vara akutmottagningens kontaktperson, ha ledningsansvar i händelse av katastrof och stödja medarbetare i att strukturera och organisera arbetet på olika positioner. För att bibehålla och säkerställa god och säker vård är det till stor vikt för sjuksköterskor att de har stabil ledning med ledningssjuksköterskan som ger stöd, verkar för gott samarbete och besitter hög kompetens. Detta i strävan för att finna ny kunskap som kan leda till förbättrat ledningsarbete och därmed ökad patientsäkerhet. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer med åtta ledningssjuksköterskor från fyra olika akutmottagningar i Storstockholm området. Intervjuerna har transkriberats och analyserats för att lyfta fram ledningssjuksköterskornas erfarenheter som är relevanta till syftet. I denna studie har ledningssjuksköterskornas erfarenheter sammanfattats i tre kategorier och därmed kartlagt deras erfarenheter i olika aspekter. Analysen gav tre kategorier; upplevda orsaker till svårhanterbara situationer, upplevda känslor och intryck vid svårhanterbara situationer och upplevelse om hantering vid svårhanterbara situationer. De tre kategorierna åskådliggör principer från ledningsarbetet som är känt sedan tidigare forskning men också en hel del ny anmärkningsvärd information. Genom denna studie har det fångats upp att ledningsarbetet påverkas negativt av att ledningssjuksköterskor har arbetsuppgifter som försvårar helhetsperspektivet och därmed orsakar svårhanterbara situationer på akutmottagningen. En annan betydande iakttagelse som avslöjats var att ledningssjuksköterskor anser att sökandet och användandet av riktlinjer försvårar handläggningsarbetet på akutmottagningen. Vidare har denna studies intervjuer belyst konsekvenser av hög arbetsbelastning i samband med brist på resurser som resulterar i att personalens och anhörigas välmående försummas. En ytterligare anmärkningsvärd observation är att en av de inkluderade akutmottagningarna fortfarande är uppbundna med nära patientarbete samtidigt som de har ledningsansvar på akutmottagningen. Detta trots redovisad beprövad erfarenhet att ledningssjuksköterskor behöver vara frikopplade för att kunna hantera svårhanterbara situationer till deras bästa förmåga. Slutligen har denna studies underökningar bevisat att ledningssjuksköterskor upplever att de med erfarenhet upptäcker nya viktiga egenskaper som krävs som ledare vid hanteringen av svårhanterbara situationer. Slutsatsen av denna studie är att det finns möjlighet att minimera svårhanterbara situationer och dessutom effektivisera ledningsarbetet. / The aim of this study was to outline the experiences of charge nurses in their leadership role when dealing with challenging situations in the emergency department. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership (skills) and hence the quality and safety of patient care. Several studies have shown that it is important to have experienced and competent charge nurses for an emergency department to perform/function to its optimal capacity. The responsibilities of the charge nurse are many and include; being the first point of contact for the emergency department, taking charge if a major incident occurs, and to support the staff by co-ordinating and managing the workload between all the different areas in the department. Financial cutbacks to the Swedish health care system have led to reorganisation and increased demand on the emergency departments. To continue to deliver good quality and safe care it has therefore become even more important for frontline health care staff to have/receive clear and stable leadership from a highly competent charge nurse who supports and reinforces teamwork. This was done with a view to gain new insights/understanding that would improve leadership skills and hence the quality and safety of patient care. The method used in this study was semi-structured qualitative interviews with eight charge nurses from four different emergency departments located in Stockholm. The interviews have been processed through a qualitative manifest content analysis to highlight the charge nurses’ experiences in relation to the aim of the study. The charge nurses´ experiences have been summarised into three categories to capture the different perspectives; i) perceived reasons for challenging situations, ii) feelings and impressions associated with challenging situations, and iii) coping abilities in challenging situations. The three categories revealed similar findings to earlier research studies into leadership skills but also unravelled a lot of new notable information. This study shows that effective leadership is prevented when the charge nurse has got multiple responsibilities that distract from gaining an overall overview of the department. This in turn creates challenging situations in the emergency department. Another important observation was that the charge nurses’ found that the localisation and usage of guidelines further complicated rather than improved the work in the emergency department. Furthermore, the interviews highlighted the consequences of the financial cutbacks within the health care sector that have had negative implications on the wellbeing of staff and patient relatives. A pertinent finding was that one of the emergency departments in this study still expects the charge nurse to be responsible for hands on patient care whilst maintaining an overview of the workflow in the emergency department. This despite the proven importance of the charge nurse to give her undivided attention to provide effective leadership. Finally, this study has shown that charge nurses found that with experience they discovered new abilities that are required to provide effective leadership in challenging situations. In conclusion this study showed that there are opportunities to minimise challenging situations from arising but also to improve the efficiency of the leadership work.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat:I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten.  Slutsats:Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse. / Abstract  Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim:To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach.The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were thenchosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood.