• Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse. • Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt • Kurs: C-uppsats, 15 hp • Termin: Höstterminen 2011 • Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset. • Metod och material: Utifrån två kampanjer: ”Rädda Fredagsmyset” av PR-byrån JMW och ”Naturligt vitaminvatten” av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation. • Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier. Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter. Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar. Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi. Man har spridningsmässigt potential att nå nya målgrupper vilka annars inte hade varit intresserad av produkten eller varumärket, då man blir en del av ett relevant samtalsämne. Därmed blir det enklare att rekrytera nya konsumenter. Realtidskommunikation kan förklaras genom följande: Relevans + Kontext + Tidpunkt = Värde för mottagaren. I studien presenteras nya teoretiska idéer om hur kommunikatörer kan arbeta med realtidskommunikation. Dessutom introduceras sex nya begrepp som framkom under studien: Kulturell kalender, Planerad spontanitet, Realtidsregi, ISP samt 365 dagarskommunikation.

När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

Denna uppsats utforskar de potentiellt förändrade rollerna och synerna på ledarskap i ett IT-företag som en effekt av en oväntad digitalisering. Baserat på en teoretisk bakgrund som omfattar ledarskap, e-ledarskap och digitala kommunikation samt empiriska studier utförda genom intervjuer på företaget Orango utforskar vi hur denna omställning påverkar ledarskap och kommunikation i företaget med en ambition att utveckla ny kunskap om situationen. Vi avfärdar inte befintlig teori utan försöker nå konsensus i det empiriska materialet genom att försöka fylla de kunskapsluckor som uppstått med hjälp av nyetablerade-ledarskapsteori. Det empiriska materialet används för att beskriva Orango, deras ledarskap och de förändringar vi ser i organisationen. Intervjuerna har utförts på tre olika ledarnivåer för att skapa en förståelse för hur de olika nivåerna ser på och utövar ledarskap. Rapporten resulterar i en förklaring och slutsatser av våra fynd, vilka förhoppningsvis berikar informatikområdet.

Studien syftar till att utveckla förståelsen för autonomi i självstyrande team vid en övergång från samlokaliserat arbete till distansarbete. Covid-19-pandemin medförde en övergång till distansarbete, vilket innebar ett skifte från fysisk till digital kommunikation. För självstyrande team, vars arbetssätt vilar på kommunikation samt autonomi, får detta omfattande betydelse. Autonomi undersöks i form av två komponenter, team-autonomi (teamets kollektiva självständighet i förhållande till sin ledare) och individuell autonomi (medlemmarnas självständighet i förhållande till varandra). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett team samt deras teamledare. Resultatet visar att det undersökta teamet vid en övergång till distansarbete upprätthöll en hög nivå av autonomi. Team-autonomin var konstant medan den individuella autonomin ökade något under distansarbete. Avseende samspelet mellan individuell autonomi och team-autonomi visar resultatet att det är möjligt att upprätthålla en hög nivå av dessa simultant, oavsett lokalisering. Resultatet utvidgar tidigare kunskap om autonomi från traditionella till självstyrande team.

I takt med den snabbt växande digitaliseringen har de digitala förändringarna lett till att e-handeln växt kraftigt. På sikt har den tagit över alltmer och fler konsumenter väljer idag att handla online. Detta har lett till att fler företag har behövt se över sin affärsmodell och anpassa sig efter digitaliseringen. Som resultat har företag idag börjat införa e-handeln för att möta kundernas ändrade köpbeteende. Syftet med denna studie var att få insikt i hur småföretag verksamma på Gotland har förändrat sin affärsmodell till följd av e-handelns införande samt vilka drivkrafter som låg bakom förändringen. Studien grundas på teorier som illustrerar följande ämne: affärsmodeller, förändring av affärsmodellen och drivkrafterna till detta samt drivkrafter till införandet av e-handeln. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats för att få en djupare förståelse och helhetsbild baserad på de intervjuade respondenternas erfarenheter och upplevelser. Det empiriska materialet bygger på nio småföretagsägare i olika branscher. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket gav möjlighet till att jämföra respondenternas syn på studiens fenomen. Intervjufrågorna var tematiserade i fem olika kategorier utformade efter studiens syfte och teori. Resultatet visade att för åtta av företagen var förändringen av affärsmodellen inte så omfattande och butikverksamheten är fortfarande dominerande, vår slutsats är att dessa har gjort en anpassning av affärsmodellen. För en av respondenterna har däremot affärsmodellen förändrats på flera områden bland annat marknadsföring och sortimentet och e-handeln är numera den dominerande delen av verksamheten. Vi drar slutsatsen att företaget har genomfört en innovativ förändring av affärsmodellen De största drivkrafterna till förändringen av affärsmodellen var efterfrågan, omgivningens förväntan och överlevnad. Därav visar studien att hot var den dominerande orsaken till förändring för samtliga företag. / Digitalization has led to companies implementing digital changes such as e-commerce to meet customers changing shopping behavior. The study was conducted to gain insight into how small companies operating on Gotland have changed their business model as a result of the introduction of e-commerce and the driving forces behind the change. The study is based on a qualitative research design with an inductive approach to gain a deeper understanding. The empirical material is collected through interviews with nine small business owners.  The results showed that for eight of the companies, the change in their business model was minimal as the physical store are still dominant. For one of the respondents, however, the business model had changed in several areas. The driving forces for the companies' introduction of e-commerce were based on three categories, which were: threats, strategic orientation and opportunities. Threats were the dominant cause of change for all companies.

Inom primärvården är digital kommunikation en stor del av distriktssköterskans vardag. Det krävs en god kommunikativ förmåga och lyhördhet hos distriktssköterskan för att tillgodose och möta patientens behov oavsett om mötet sker digitalt eller på plats. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av digital kommunikation i primärvården. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio distriktssköterskor i primärvården i Halland. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra huvudkategorier: Kommunikationens betydelse, tillgänglighet i vården, påverkad patientsäkerhet samt distriktssköterskans arbetsflöde. Diskussion och konklusion: Distriktssköterskorna upplever att digital kommunikation är ett bra komplement till den fysiska vården men att den samtidigt inte får ta överhand. Dessutom framkommer att de digitala verktygen ger möjlighet till innovativa lösningar inom omvårdnad. I takt med en befolkning som blir allt äldre är patientsäkerhet, jämlik vård och arbetsflöde betydelsefulla områden att utveckla vidare.Distriktssköterskorna belyser att det behövs mer utbildning i skriftlig kommunikation, samt för att öka patientsäkerheten i de digitala kommunikationsverktygen behövs kompatibla system. Då mycket pekar på att digitalvård kommer fortsätta utvecklas i snabb takt framåt är vidare studier inom ämnet av stor vikt. / In primary care, digital communication is nowadays a big part of the nursepractitioner´s daily workload. Therefore, good communication skills and effective responsiveness are required to accommodate and meet the patient's needs regardless of how the meeting is taking place. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse practitioners’ experiences of digital communication in primary care. Method: A qualitative semi-structured interview study with ten different nurse practitioners working in primary care in Halland. Data analysis was carried out using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Four main categories were identified: The importance of communication, accessibility within the healthcare, affected patient safety as well as the district nurse´s workflow. Discussion and conclusion: This study described nurse practitioners'experiences of using digital communication in primary care. The nurse practitioners’ felt that digital communication is a good complement to daily care. However, it must not take over. In addition, it appears that digital tools provide the opportunity for innovative solutions in nursing. In line with a population that is getting older, patient safety, equal care, and workflow are important areas to develop further. The nurse practitioners highlighted thatmore training in written communication is needed. To increase patient safety when using digital communication tools, compatible systems arerequired. Considering several different studies show digital communication will continue to develop rapidly, further studies in this area will be beneficial.

Denna uppsats granskar kommentarer som utförts på Facebook för att åskådliggöra vilka drag som används. Syftet med uppsatsen är att se om det framkommer skillnader i språket gentemot manliga och kvinnliga partiledare. Analysen av språkbruket är en tolkningsprocess med stöd av Hellspong och Ledins teori om stilaxlar. Materialet innehåller hundrasextio kommentarer som är hämtade ur åtta partiledares Facebook-flöde. Resultatet visar att de kvinnliga partiledarna blir bemötta med fler kommentarer än de manliga partiledarna som är dialogskapande, innehåller formella ord och har en konkret framställning där ämnet till inläggen är i fokus. De manliga partiledarna har fått motta fler kommentarer än de kvinnliga partiledarna där språket upplevs vara informellt, monologiskt och har en abstrakt framställning som skapar en allmän beskrivning av svaren på inläggen.

Tobaksfritt snus har lite olika namn, bland annat nikotin påsar och ifolkmun brukar man ofta säga vitt snus. Det vita snuset har under2022 blivit en av de mest sålda snuset och i undersökningar visardet att ungdomars användande ökar. I den här studien undersökervi den grafiska designen på förpackningens lock.I uppsatsen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys för attanalysera viktiga designelement som bygger uppförpackningsdesignen. Vi har samlat in data från 24 stycken olikaprodukter från 12 varumärken, där har vi undersökt färger,typografi och hierarki. Utöver undersökningen av förpackningen såhar vi också gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys för att studerahur det vita snuset kommuniceras visuellt på sociala medier, detsociala mediet vi valde i denna studie var Instagram.Under denna studie har vi kommit fram till att vi kunde setydliga designelement som alltid var närvarande i designen ochviktiga informativa delar som bygger upp förpackningsdesignen.När vi studerade vitt snus på Instagram kunde vi även där setydliga mönster på hur varumärken valde att hantera varningstextensom medföljer produkter innehållande nikotin.

Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda. / Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.

Denna studie undersöker hur operativsystemen Apple och Samsung omvandlar universella koder till emojis och om de samspelar utseendemässigt. Med en semiotisk ansats fokuserar forskaren på att analysera emojis och dess visuella aspekter som skapar känslouttryck. Känslouttryck som i sin tur skapar tolkning och förståelse i människors digitala kommunikation. Studien baseras på tidigare forskning av Paul Ekman, Jaram Park, Young Min Baek, Meeyoung Cha och Rachel Scall. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks 100 universella koder med frågorna: hur väl Apple och Samsungs emojis stämmer överens utseendemässigt vilka universella koder som skiljer sig i Apple och Samsungs emojis vilka visuella aspekter som är de vanligaste skillnaderna   Studiens resultat visar att endast 11 % av Apple och Samsungs emojis stämmer överens helt utseendemässigt. De universella koder som skiljer sig i en eller flera visuella aspekter utgör 89 %, men de som skiljde sig mest var emojikoderna nummer 24, 89, 19, 88, 57, 85, 11, 46, 58, 64, 76, 93, 95 och 99. De vanligaste visuella skillnaderna är emojins färger och muntyp, men inte långt efter även ögonbryn och ögon.   Intresset för studien väcktes av att emojis, enligt forskare, har betraktas med potentialen att växa som ett universellt språk samtidigt som de har uppmärksammats för att se olika ut beroende på operativsystem. Då utseendet på emojis har stor betydelse för hur vi tolkar och förstår dess känslouttryck och budskap ifrågasättes de universella kodernas funktion och väckte frågan om mottagaren av en Samsung verkligen ser samma emoji som sändaren av en iPhone, och tvärtom? Med mobiltelefonen som ett alldagligt kommunikationsverktyg och Apple och Samsung som två av världens vanligaste operativsystem diskuteras deras påverkan att använda emojis som ett universellt språk.   Slutligen svarar studien för att Apple och Samsungs design av emojis kan påverka möjligheten att använda dem som ett universellt språk i vissa avseenden, som designen av mun, ögon och ögonbryn. Detta eftersom människor, beroende på kultur, tenderar att välja emoji efter just mun eller ögon. En mun- eller ögonorienterad emoji kan av samma anledning tolkas olika. Först när människor med olika kultur har möjligheten att kommunicera med emojis som visar samma känslouttryck ökar chansen för en gemensam förståelse och för att emojis ska fungera som ett universellt språk.