Research questions: 1. In what ways do SMEs embrace sökmotormarknadsföring that digital development has made possible? 2. What are the obstacles for SMEs to adopt sökmotormarknadsföring? Purpose: The purpose of the study is to find out how small to medium-sized companies adopt sökmotormarknadsföring to their marketing strategy. This also creates a better understanding of the obstacles that are experienced in connection with sökmotormarknadsföring. This is to identify the obstacles and help companies with knowledge to get past them. The study also aims to create an understanding of why companies choose not to work with this, despite the fact that it has been proven that it helps companies to be seen and increases brand awareness. Method: The essay is based on a qualitative study with interviews. A deductive approach is also applied. The target group is based on the selected respondents who through interviews lead to the purpose of the study. Conclusion: There are several similarities between how companies work with SEM and what obstacles there are to absorbing it. The prominent answer is that the companies would hire an external service that would handle the work for them, or have a combination of internal and external work, but get help with the expertise on the subject. Companies must be open to SEM in order to benefit from it and see the benefits of the strategy compared to a normal traditional marketing. The two most common factors why SMFs do not currently work with SEM are a lack of competence and financial resources. / Forskningsfrågor: 1. På vilka sätt tar SMF:s till sig sökmotormarknadsföringsom den digitala utvecklingenmöjliggjort? 2. Vad finns det för hinder för SMF:s att ta tillsig sökmotormarknadsföring? Syfte:Syftet med studien är att ta reda på vilkasätt som små- och medelstora företag tar tillsig sökmotormarknadsföring som den digitala utvecklingenmöjliggör. På så sätt skapas ävenbättre förståelse för vilka hinder som upplevs i sambandmed sökmotormarknadsföring. Dettaför att identifiera hinder samt hjälpa företag medkunskap för att ta sig förbi dem. Studienämnar även att skapa en förståelse för varför företagväljer att inte arbeta med detta, trots attdet är bevisat att det hjälper företag att synas samtökar varumärkeskännedomen. Metod:Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie medintervjuer. Det tillämpas även endeduktiv ansats. Målgruppen baseras på de valda respondenternasom genom intervjuer lederfram till studiens syfte. Slutsats:Det finns flera likheter mellan hur företagenarbetar med SEM och vilka hinder somfinns för att ta till sig det. Det framträdande svaretär att företaget vill anlita en extern tjänstsom sköter arbetet åt dem eller ha en kombinationav internt och externt arbete. Slutligen gårdet att konstatera att företag måste vara öppna förta till sig SEM för att få nytta av det och sefördelarna med strategin jämfört med en vanlig traditionellmarknadsföring. Det tvåvanligaste faktorerna till att SMF:s inte arbetarmed SEM i dagsläget beror på bristen avkompetens och finansiella resurser.

Denna studies syfte är att skapa förståelse för hur konsumenter upplever användandet av digitala produktkataloger och vad för typ av värde de ger dem. För att undersöka detta skedde en observation i kombination med intervju av tio respondenter i åldrarna 21–72 år. Respondenterna fick söka upp en av tre i förväg utvalda digitala kataloger inom kategorin sällanköpsvaror för att sedan beskriva sin upplevelse. Uppsatsförfattarna arbetade efter en intervjuguide i samband med intervjuerna som tog 15–20 minuter var. Resultatet visar att de flesta upplever någon typ av svårighet i användandet av de digitala katalogerna och fick de välja föredrog endast en av de tio respondenterna en digital katalog framför en fysisk. Dessutom hade endast tre av tio varit i kontakt med en digital katalog tidigare jämfört med den fysiska upplagan som alla någon gång hade använt. Utifrån detta resultat ser det ut som att digitaliseringen av produktkataloger tycks ha minskat användandet och konsumenterna kommer inte längre i kontakt med produktkataloger i samma utsträckning när de presenteras på digitala plattformar. Dessutom visar resultatet att de allra flesta respondenter menar att värdet de får ut av de digitala produktkatalogerna är inspiration, oavsett om de under observationen valde en katalog mer baserad på presentation av sortiment än med ett inspirerande upplägg. Oavsett upplevelse och upplevt värde föredrar dock de flesta att söka upp produkter direkt i företags webbutiker i stället för att använda digitala produktkataloger. / The purpose of this study is to create an understanding of how consumers experience the use of digital product catalogs and what kind of value they give them. To investigate this, an observation was made in combination with an interview of ten respondents aged 21–72. The respondents had to find and use one of three pre-selected digital catalogs in the category of rare goods and then describe their user experience. The researchers worked on an interview guide in connection with the interviews, which took 15–20 minutes each. The results show that most respondents experience some type of difficulty in the use of the digital catalogs and when they were given the choice, only one out of ten preferred a digital catalog over a physical one. In addition, only three of the ten respondents had been in contact with a digital catalog before compared to the physical edition that everyone had used before. Based on this result, it appears that the digitization of product catalogs seems to have reduced its use and consumers no longer come into contact with product catalogs to the same extent when they are presented on digital platforms. The result also shows that most of the respondents believe that the value they get from digital product catalogs is inspiration, regardless of whether they chose a catalog during the observation more based on presentation of assortment than with an inspiring approach. It appeared however, that even with a good experience and the inspirational value most people prefer to search for products directly in companies' online stores instead of using digital product catalogs.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att skapa ett ramverk för mäklares fortsatta användning av sociala medier med utgångspunkt i digital marknadsföring och relationsbyggande. Sociala medier är fronten mot den digitala omvärlden där kommunikation sker och det finns därför ett stort värde för mäklare att veta hur man borde hantera sin digitala närvaro på ett långsiktigt hållbart sätt för att inte försvinna i bruset av all tillgänglig information. Värdeskapande åt andra och etik är därför två fundamentala byggstenar som undersökningen placerats ovanpå. Arbetet har kartlagt vad mäklare kan göra på sociala medier genom att observera vad de gör just nu, men framförallt har fokus legat på vad mäklare bör göra framöver genom att kombinera teorier om digital marknadsföring med resultat från enkäter och intervjuer. / The purpose of this thesis is to create a framework for brokers' continued use of social media based on digital marketing and building of relationships. Social media is the front towards the digital environment where communication takes place, and it is therefore of great value for brokers to know how to manage their digital presence in a long-term sustainable way so as not to disappear in the noise of all available information. Value creation for others and ethics are therefore two fundamental building blocks on which the thesis is placed. The rapport has mapped out what brokers can do on social media by observing what they are doing right now, but above all, focus is placed on what brokers should do in the future by combining theories of digital marketing with results from surveys and interviews.

Covid-19 affected all industries worldwide and were affected differently, but one industry that faced many setbacks due to the Covid-19 pandemic is the restaurant industry. According to SCB (2021), cities between 50 000 – 99 999 inhabitants decreased by 18,9% in sales. My aim with the thesis is to examine the impact of digital marketing strategies on the sales and customer loyalty of restaurants during the Covid-19 pandemic in medium-sized cities. This thesis is intended to contribute information on how restaurants have worked to keep their customers during the pandemic with the help of digital tools such as social media marketing and online delivery services.  The usefulness of online delivery services and the shift toward digital and social media marketing because of covid-19 are the focus of this thesis research into the restaurant industry's marketing strategies. The thesis emphasizes how digital tools can help restaurants keep customers during the pandemic and speed up their recovery. Digital marketing was a cost-effective way to reach customers during the pandemic, according to the thesis conducted with six restaurant owners and managers in a medium-sized city. Despite the competitive advantage of online delivery services, maintaining customer loyalty was primarily driven by existing relationships. / Covid-19 påverkade alla branscher globalt och alla påverkades olika, men en bransch som ställdes inför många bakslag på grund av Covid-19-pandemin är restaurangbranschen. Enligt SCB (2021) minskade försäljningen 18% i städer med mellan 50 000 - 99 999 invånare.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka digitala marknadsföringsstrategiers påverkan på försäljning och kundlojalitet för restauranger under Covid-19-pandemin i medelstora städer. Denna uppsats är avsedd att bidra med information om hur restauranger har arbetat för att behålla sina kunder under pandemin med hjälp av digitala verktyg som sociala medier marknadsföring och online-leveranstjänster.Nytta av online-leveranstjänster och skiftet mot digitala och sociala medier-marknadsföring på grund av Covid-19 är fokus för denna uppsats om restaurangbranschens marknadsföringsstrategier. Uppsatsen betonar hur digitala verktyg kunde hjälpa restauranger att behålla kunder under pandemin och påskynda deras återhämtning. Digital marknadsföring var en kostnadseffektiv metod för att nå kunder under pandemin, enligt uppsatsen som genomförts med sex restaurangägare och chefer i en medelstor stad. Trots fördelen med online-leveranstjänster var bibehållandet av kundlojalitet främst av befintliga relationer.

Titel: Personaliserad annonsering och AI: Marknadsförarnas perspektiv på möjligheter och utmaningar. Problem: Det har blivit en utmaning för marknadsförare att fånga konsumenternas uppmärksamhet i det snabbt föränderliga tekniklandskapet. Personaliserad marknadsföring kan skapa starka kundrelationer och öka synligheten för digital annonsering. Däremot står marknadsförare inför en innehållskris och behöver rätt teknik för att lösa detta problem. Användningen av AI-baserad teknik kan underlätta den digitala marknadsföringen, men det finns inget underlag för vilka faktorer företag måste beakta vid implementeringen. Mer forskning krävs om företags beredskap vid implementering av AI, dess potential och begränsningar, samt användning och acceptans av teknologin inom marknadsföring. Syfte: Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vilken potential, samt vilka begränsningar verksamma marknadsförare ser med AI-baserad teknik i sitt arbete med att optimera synligheten genom personaliserad annonsering. Genom att identifiera både potential och begränsningar ämnar studien att utgöra ett underlag för företag vid en eventuell implementering, samt öka förståelsen för hur AI-teknologin används och accepteras inom marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ forskningsmetod som innefattade åtta semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna metod var att ge den intervjuade individen utrymme att uttrycka sina åsikter och tankar på ett flexibelt sätt, vilket öppnade upp för nya insikter och idéer. Tematisk analys användes för att analysera data, och fokus låg på att identifiera mönster och teman i materialet. Slutsats: I denna studie har flera faktorer identifierats som är förknippade med både potential och begränsningar. AI-baserad teknik har potential att frigöra tid för marknadsförare, ge möjlighet till specialisering, förbättra text och bild i annonser, förenkla personaliserat innehåll, öka synligheten på annonser, skapa förutsättningar för tillväxt, samt effektivitet genom automatisering. Dock finns det begränsningar som företag bör ha i åtanke, vilket är att informationssäkerheten är inte tillräckligt utvecklad, att AI-baserad teknik inte kan ersätta den mänskliga faktorn, inlärning av diskriminering, kunskapsbrist kring användning, ineffektivitet vid implementering i fel syfte, kostnad i förhållande till risk, samt rättsliga frågor kring upphovsrätt. Acceptansen av AI-baserade verktyg varierar bland företagen på grund av kompetensbrist. Studien visar att användningen av AI-baserad teknik är begränsad, men förväntas bli standardiserad i arbetet med personaliserad marknadsföring.

Influerarmarknadsföring är en förhållandevis ny form av digital marknadsföring som innebär samarbeten mellan företag och influerare. Studien utforskar influerare som en nätverksaktör, där samarbetet betraktas som en affärsrelation. Affärsrelationer är fundamentala i ett företags verksamhet, och essentiella för dess överlevnad och framgång. Dyadiska affärsrelationer existerar inte inom ett vakuum, utan inom större affärsnätverk av flera sammanlänkade affärsrelationer. Med utgångspunkt i influerare som en del av ett affärsnätverk är studiens syfte att undersöka vilka sekundära effekter ett företags affärsrelation med en influerare kan innebära för företagets andra affärsrelationer. Genom en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer, undersöks fyra företags affärsnätverk för att identifiera de eventuella sekundära effekterna av ett influerarsamarbete. Resultaten påvisar att influerarsamarbeten har sekundära effekter på företagens andra affärsrelationer kopplade till alla ARA-modellens tre delar.

SAMMANFATTNING  Datum: 2024-01-11  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet   Författare: Julia Blomqvist                 Julia Köhl                           Sophie Lindström                            02/04/16                         97/07/16                                  00/06/10  Titel: Effekten av AI på den digitala personaliserade marknadsföringen: möjligheter och utmaningar. - En studie kring hur AI påverkar den digitala personaliserade marknadsföringen ur ett företagsperspektiv.  Handledare: Pejvak Oghazi Nyckelord: Digital marknadsföring, Personaliserad marknadsföring, CRM, Köpprocess, Artificiell intelligens Forskningsfrågor: Vilka är de främsta möjligheterna som kan identifieras vid implementeringen av AI-baserad personaliserad marknadsföring för att förbättra kundengagemang? Vilka utmaningar kan företag stöta på när de implementerar AI-baserad personaliserad marknadsföring för att förhöja kundengagemanget? På vilket sätt kan marknadsförare effektivt bemöta och hantera de specifika utmaningar som uppstår vid användandet av AI för personaliserad marknadsföring? Syfte: Studien ämnar identifiera och adressera eventuella möjligheter, utmaningar och risker associerade med implementeringen av AI-baserad marknadsföring, samt utforska effektiva metoder för att hantera utmaningarna. Syftet med denna studie är att undersöka tillämpningen av AI-baserad personaliserad marknadsföring. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där det genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio marknadsföringsexperter. Därefter applicerades en tematisk analys för att systematiskt organisera datan, vilket möjliggjorde identifiering av olika koder och teman. Slutsats: AI-baserad personaliserad marknadsföring öppnar dörrar för skräddarsydda kundupplevelser, men det medför även utmaningar kring över-personalisering. Studiens resultat visar på utmaningar gällande etiska aspekter som cybersäkerhet och integritetsproblem. Ytterligare visar studien att det finns en avsaknad av ett komplett ramverk för AI vilket skapar svårigheter kring implementeringen. Marknadsförare behöver balansera teknisk expertis med etisk medvetenhet och lagliga bestämmelser för att hantera dessa utmaningar effektivt. Vidare visar studien på möjligheter gällande effektivitet, automatisering, ekonomiska aspekter och ökad kreativitet.

I dagens samhälle blir det allt viktigare för småföretag att på bästa sätt kunna synas och höras ute på marknaden bland dem stora vargarna. Genom olika kommunikationskanaler kommunicerar butiker med kunder vilket bidrar till den bild och uppfattning kunden får av just den butiken. Då det finns fler kommunikationskanaler idag kommer denna uppsats att undersöka fyra olika kommunikationskanaler skyltfönster, kampanjer, varumärken och webbsida.Syftet med studien är att undersöka var någonstans det brister i Camilla/Malmströms kommunikationskanaler när det kommer till varför den yngre målgruppen inte väljer att handla i deras butiker. Studien behandlar kvalitativ data med kvantitativa inslag. I undersökningen genomfördes två fokusgruppsintervjuer med totalt 6 personer för att få en kvalitativ data om respondenternas tankar och åsikter om Camilla/Malmström olika kommunikationskanaler. De kvalitativa inslagen har behandlats utifrån sannolikhetsfrågor som används i mina enkätpapper. De kvantitativa data som behandlats har resulterat i diagram och finns som bilaga 2. Studien behandlar även två mejlintervjuer med Camilla/Malmströms Visual Merchendiser och marknadskoordinator.Undersökningen visade att det var vissa kommunikationskanaler som hade en positiv samt en negativ påverkan på den yngre målgruppen. Studien visade på att de kommunikationskanaler som hade en positiv påverkan på unga vuxna mellan 18-30 år var Camilla/Malmströms Visuella marknadsföring, kampanjer och skyltfönster. Camilla/Malmströms skyltfönster visade sig vara den kommunikationskanal som väckte mest uppmärksamhet men som också var företagets viktigaste verktyg. Camilla/Malmströms webbsida påvisade negativa tankar och åsikter kring hemsidan utseende men även att hemsidan saknade en webbshop som visade sig vara det primära problemet. / In today's society it is very important for small businesses to be able to be seen and heard in the market, among them large wolves. Shops communicate via various communication channels with their customers afterward contributes to the image and understanding customer receives the particular store. In today's society there is more than one communication channel, therefore, this study will examine the four different communication channels storefronts, promotions, brands and sites.The study aims to investigate where the gaps are in Camilla/Malmströms communication channels and why the younger audience chooses not to shop in their stores. The study deals with qualitative data with quantitative elements. The survey was conducted two focus group interviews with a total of 6 people to get qualitative data about the respondents' thoughts and opinions on Camilla/Malmström different communication channels. The qualitative elements were treated on the basis of probability questions used in my survey paper. The quantitative data that has been processed have resulted in the charts and is available as Appendix 3. The study also addresses two e-mail interviews with Camilla/Malmström Visual Merchendiser and marketingcoordinator.The study's survey revealed some communication channels that were positive and a negative influence on the younger audience. The study showed that the communication channels that had a positive impact on young adults between 18-30 years was Camilla/Malmströms Visual marketing, promotions and storefront. Camilla/Malmströms storefront proved to be the channel of communication that attracted the most attention, but who was also the company's most important tool. Camilla/Malmströms website showed negative thoughts and opinions about the look of the website. The website did not contain a web shop which proved to be the most negative factor among all communication channels.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för de etiska aspekterna gällande digital marknadsföring och besökares framskrivna upplevelser av mörk turism. För att kunna besvara studiens frågeställningar, har en fallstudie gjorts med två fall: Katakomberna i Paris och Benkyrkan i Prag. Dessa har fungerat som statuerande exempel för att ge forskningen konkreta svar för att besvara frågeställningarna: “Vad är kännetecknande för den digitala marknadsföringen hos besöksmålen inom mörk turism?”, “Hur och vad framställs om de mörka besöksmålen utifrån besökarnas egna upplevelser?” samt “Vilka etiska aspekter verkar ha betydande roll i den digitala marknadsföringen av mörk turism och relaterat till besökarnas upplevelser?”.  Studien innehar en fallstudiedesign och grundar sig i en kvalitativ metod där innehållsanalys och text-, och bildanalys har fungerat som underlag för empiriinsamlingen. För att nå den empiri som behövs för att besvara syfte och frågeställningar har vi analyserat turismorganisationers webbsidor, aktörers officiella webbsidor och sociala medier samt besökarnas framskrivna upplevelser i form av bloggar.Studien är uppdelad i en struktur som utgår från mörk turism, där våra tre teman genomgående varit digital marknadsföring, besökares upplevelser och etiska aspekter.  Även det teoretiska ramverket utgår från studiens tre teman kopplade till mörk turism. Både böcker och artiklar har använts för att belysa de viktiga begrepp och attribut som krävs för att sätta sig in i ämnet och därmed få en djupare förståelse och inblick i studien. Några av de begrepp som används genomgående i studien är bland annat nischturism, mörk turism, digital marknadsföring, electrical word-of-mouth och etik.   Det empiriska resultatet påvisar hur marknadsföringen ser ut idag och hur det kan knytas an till besökarnas upplevelser och hur väl det etiska påverkar vad som publiceras. Det är tydligt att den digitala marknadsföringen skiljer sig åt för olika mörka besöksmål men också på olika digitala kanaler. Ett genomgående resultat har också varit att platsens historiska väsen har framhävts både av aktörer och besökare, vilket kan framstå som mer etiskt korrekt. I besökarnas upplevelser skiljer sig det etiska åtagandena åt vilket framgår i hur de väljer att förmedla sina upplevelser i text-, och bildform.  Slutligen kom studien fram till att mörk turism kan vara svårare än andra nischer att marknadsföra och att aktörer här har ett etiskt ansvar gällande budskap och förhållningsregler som bör följas på de mörka platserna. Det kan underlätta om besökarna upprätthåller ett etiskt konsumstionsbeteende. Etiken har en avgörande roll i den digitala marknadsföringen för att besöksmålet ska ses som respektfullt och inte vanära platsen och de människorna som har anknytning till händelserna som skett där. Etisk marknadsföring kan därav vara gynnande för mörk turism.