Den här studien har som syfte att undersöka musiklärares förhållningssätt till digitala verktyg samt implementering och användning av dem i musikundervisning på mellanstadiet. Studien använder som teoretiskt ramverk ett sociokulturellt perspektiv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma musiklärare i södra Sverige. Resultat av denna kvalitativa studie visar att musiklärarna anser att de har en tillräckligt god kunskap om användningen av digitala verktyg i mellanstadiet. I resultatet framkommer också att musiklärarna anser att de har en god inställning till användningen av digitala verktyg. De hjälper eleverna att lära sig på ett smidigt och roligt sätt samtidigt som de väcker musikintresse hos eleverna. Däremot kan största faran vara administrativa och tekniska fel med digitala verktyg. De medierande verktyg som förekommer hos musiklärarna är användande av datorer, Ipad, och olika onlineprogram för att förmedla kunskap inom musikskapande. I resultatet framkommer också användningen av skolans lärplattform där eleverna och lärare kommunicerar oavsett tid och plats. Vissa musiklärare ser att digitala verktyg i framtiden kommer att fortsätta utvecklas och troligtvis kommer att ersätta de analoga verktygen även om det inte är medvetet. Det är därför några av musiklärarna betonar vikten av att fortsätta arbeta med både digitala och analoga verktyg eftersom de kompletterar varandra, samtidigt som de utvecklar och arbetar olika förmågor och färdigheter hos eleverna inom musik i skolans mellanstadieundervisning.

The syllabus for mathematics states that the pupils shall develop an interest in mathematics. That an interested pupil is motivated and reaches higher levels of achievement is also something that sounds very natural. Different ways of teaching tend to benefit different types of motivation. Things such as digital tools are becoming increasingly more common in everyday teaching and these tools often contain gamified parts. These parts often put huge focus on points and we have analyzed how these tools with their gamified parts influence pupils motivation with primary focus on outcome and process focused motivation. A pupil with outcome focused motivation puts heavy focus on results such as points and grades but tends to not develop an interest. A process focused pupil tends to create an interest and feels joy while being in the process of completing a task and does not put the same focus on results and grades. Our study's purpose was to find out if digital tools influence pupils' outcome focus and process focused motivation. The study was conducted through an online survey that 131 pupils in the grades 1-3 answered.  Our final result shows that pupils' motivations are influenced positively by digital tools, both the outcome focused and the process focused motivations.

Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.

Tidigare forskning lyfter förskolläraren och dennes betydelsefulla roll för barns möjligheter att använda och utveckla olika färdigheter i relation till digitala verktyg i förskolan. Dock finns det studier som också visar att förskollärare ifrågasätter användandet av digitala verktyg i förskolan. Då förskolan ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ett barn går på är syftet med denna studie att undersöka vad förskollärare har för erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, hur de resonerar om uppdraget samt hur de erbjuder barn att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och med vilket syfte de gör det. Studien är kvalitativ och som metod används semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av begrepp från sociokulturell teori samt tidigare forskning. I resultatet blir det synligt hur förskollärarnas ibland bristande digitala kompetens får betydelse för arbetet med digitala verktyg, vidare visar resultatet att de ändå anser sig kunna leva upp till de riktlinjer läroplanen anger men att de anser att den digitala kompetensen alltid kan vidareutvecklas, bland annat genom det kollegiala lärandet. Genom att de även tar vara på barnens kunskaper och tidigare erfarenheter visar resultatet även att de anser sig utvecklas tillsammans med dem. Resultatet visar också att förskollärarna erfar att det finns ett antal faktorer som försvårar arbetet med digitala verktyg, dessa svårigheter berör bland annat organisatoriska aspekter såsom bristande ekonomiska resurser, tid och svårigheter att ladda ner applikationer. Dessa faktorer påverkar även hur de kan erbjuda barnen att använda de digitala verktygen i förskolan enligt resultatet.

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen. / <p>Betyg i Ladok 240430.</p>

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på digitala verktyg i matematik i relation till flerspråkiga elever. Syftet med studien är att beskriva vilka former av digitala verktyg som används i undervisningen för flerspråkiga elever i årskurs 1-3 samt synliggöra hur dessa kan vara utformade för att underlätta lärande i matematik. Vidare diskuteras möjliga nackdelar med verktygen samt hur lärare kan påverka användningen av dem i undervisningen. Nio vetenskapliga artiklar har kritiskt granskats och sammanställts för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att digitala verktyg kan utgöra ett viktigt stöd för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Forskning tyder även på att lärare har ett stort ansvar gällande flerspråkiga elever kopplat till digitala verktyg. Samtliga artiklar lyfter dock vikten av progression av verktygens utformning för att kunna möta flerspråkiga elevers behov i matematik. Resultatet är väsentligt för skolundervisningen eftersom kunskap om digitala verktyg, samt användningen av dessa, kan möjliggöra en likvärdig skolgång för flerspråkiga elever.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.