41 |
Digitala verktyg kan adderas till matematiken : En kvalitativ studie om tre F-3-lärares aspekter på digitala verktyg i matematikundervisningen för de lägre årskurserna.Vide, Thersese January 2021 (has links)
Forskning visar att användningen av digitala verktyg inte följt med i den samhälleliga teknikutveckling som beräknat. Syftet med studien är att undersöka tre F-3-lärares aspekter på digitala verktyg i matematikundervisningen och hur det här tar sig i uttryck för de lägre årskurserna. Metoden för den här kvalitativa studien och insamlade data var med semikonstruerade intervjuer. Elevernas matematiska förståelser, inlärning och kunskaper påverkas av lärarens undervisningsmetoder, aspekter och val av läromedel men hur tar det här sig i uttryck för digitala verktyg? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har empirin tolkats och hanterat fram svar. Resultatet i den här studien är att: Digitala verktyg används som ett kompletterande verktyg och för individuellt arbete. Det ger elever motivation för matematiklektioner vilket utvecklar IT-och matematikkunskaper. Det här har hanterat fram en slutsats att: F-3-lärare adderar digitala verktyg som ett komplement i matematikundervisningen vilket förstärker, anpassar och stimulerar elever till motivation för matematiklektion och därav utvecklar de både IT- och matematikkunskaper.
|
42 |
Digitala verktygs effekter på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren / The effects of digital solutions on spelling in primary educationAndersson, Mia January 2021 (has links)
Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren? Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg. Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.
|
43 |
Fysioterapeuter inom sjukhusvård; användning och uppfattning om digitala verktyg/tjänster. : -En enkätstudie / Physiotherapists in hospitals; usage and perception of digital tools/services. : -A survey studyOlars, Emil, Truong, Philip January 2020 (has links)
Introduktion: Under de senaste decennierna har e-hälsan genomgått en ständig utveckling och Sverige har som mål att 2025 vara bäst i världen på e-hälsa. E-hälsa kan öka tillgängligheten, effektiviteten och jämlikheten i vården. I det fysioterapeutiska arbetet används digitala verktyg/tjänster dagligen. Litteraturen visar att digitaliseringen av vården är på frammarsch. Det är därför intressant att belysa fysioterapeutens perspektiv kring ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användning av, uppfattning om och utbildning i digitala verktyg/tjänster inom sjukhusbaserad fysioterapi. Metod: En enkätundersökning genomfördes för att besvara studiens syfte. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av elva frågor uppdelad på fyra delar. Resultat: Trettionio svar analyserades. Majoriteten av respondenter använde digitala verktyg/tjänster i sitt kliniska arbete. Det verktyg som majoriteten använde var digitala träningsprogram vilket också visades vara implementerad i samtliga verksamheter där det användes. Majoriteten av respondenterna ansåg att de digitala verktyg/tjänster de använder passade deras patienter. Respondenterna var positivt inställda till fördelarna med digitala verktyg/tjänster. I frågorna om arbetsgivare tillhandahåller utbildning vid införsel eller uppdatering av digitala verktyg/tjänster var respondenterna mer negativt inställda. Konklusion: Studien visar att många fysioterapeuter använder sig av olika digitala verktyg/tjänster i sitt arbete och är positiva till verktygens/tjänsternas fördelar. Däremot delade inte respondenterna samma uppfattning angående utbildningsmöjligheterna som tillhandahålls av sjukhus. Mer forskning behöver genomföras inom området.
|
44 |
Digitala verktyg inom Human Resources : En kvalitativ undersökning om HR-anställdas inställningar till digitalisering inom HRHeldring, Emma, Vestlin, Ida January 2019 (has links)
Följande studie, författad av Emma Heldring och Ida Vestlin med titeln Digitala verktyg inom Human Resources, ämnar undersöka HR-anställdas inställningar till digitala verktyg i HR-arbetet. Personliga inställningar till digitala verktyg inom HR-arbetet undersökts utifrån insamlat material från åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare studier på området har främst undersökt de digitala verktygens bidrag ur ett managementperspektiv med fokus på effektivitet och produktivitet, mindre forskning har gjorts om hur de anställda som arbetar med verktygen känner inför dem. Robert Blauners (1964) teoretiska begrepp powerlessness samt delfaktorer ut Bosse Angelöws (2010) modell för en lyckad organisationsförändring utgör, tillsammans med tidigare forskning om digitala verktyg, studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat går i viss linje med tidigare forskning om digitala verktygs bidrag till effektivare arbetssätt och visar att användningen samt behovet av dessa är omfattande. Vidare antyder resultatet att nya digitala verktyg som rekryteringsrobotar och chatbots medför risker men att fördelarna med dem tenderar att överväga nackdelarna, vilket resulterat i en generellt positiv inställning till digitala verktyg inom HR-arbetet. Den mer ingående analysen visar den återkommande reflektionen över fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket frambringat den ambivalenta inställning som präglar resultatet. Sammantaget har studien bidragit med kunskap om HR-anställdas inställningar till digitala verktyg. / The following study, written by Emma Heldring and Ida Vestlin with the title Digital tools within Human Resources investigates HR-employees attitudes towards digital tools within HR-work. Personal attitudes towards digital tools within HR are intended to be identified with eight semi-structured qualitative interviews. Earlier studies in the field has a management perspective with a focus on increased efficiency and productivity, less research has been done on how the employees working with the tools feel about them. Robert Blauner’s (1964) theoretical concept powerlessness and parts from Bosse Angelöws (2010) reorganizational model, together with previous research about digital tools, constitutes the theoretical framework. The study's results are in accordance with previous research about digital tools impact on efficiency and show that the use and need of them are comprehensive. The results suggest that new digital tools such as recruitment robots and chatbots entail risks, but their benefits tend to outweigh the disadvantages, which has resulted in a generally positive attitude to digital tools in HR-work. A thorough analysis shows the reoccurring reflection on the advantages and disadvantages of digital tools, which has created the ambivalent attitude that characterizes the result. The study contributes with knowledge of HR-employees attitudes for digital tools.
|
45 |
Att skriva eller inte skriva med digitala verktyg - Det är frågan : En litteraturstudie om hur skrivprocessen påverkas av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning. / To write or not to write with digital tools – that is the question : A literature study of how the use of digital tools affects the writing process in Swedish language writing education.Björndahl, Martin, Lindström, Christian January 2020 (has links)
Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.
|
46 |
Automatiseringens genomslag via digitala verktyg : En studie om RPAs (robotic process automation) förväntningar och hinderBerg, Emma, Hultgren, Maja January 2021 (has links)
Robotic Process Automation (RPA) klassificerades som den snabbast växande programvaranpå den globala marknaden under 2018. RPA automatiserar arbetsprocesser och sägs medförastora fördelar såsom ökad effektivitet, kvalitet, skalbarhet och lönsamhet. Studien ämnar attundersöka de hinder som motverkar att de förväntade fördelarna inte infrias. Genomanvändningen av en multipel metod, som inkluderar en dokumentstudie samtsemistrukturerade intervjuer, skildras de förväntade fördelarna och potentiella hinder.Identifierade resultat visar på kompetensens inverkan på teknikens användarvänlighet, samtkommunikationens påverkan på hur användare uppfattar nyttan med RPA.
|
47 |
Digitala verktygs påverkan och användning som stöttning för elevers grammatikinlärning i engelska : En kunskapsöversiktArvidsson, Nathalie, Molin, Amanda January 2021 (has links)
The following study aims to investigate the effects of digital tools considering pupils’ English grammar learning. It also aims to investigate how the tools can be used in the classroom to support the pupils’ grammar learning. The study’s material consists of previous research done in the same field which this study intends to be placed. The articles presented some phrases that has been used frequently throughout the study and they are MALL, TALL and CALL. The phrases stand for different kinds of language learning assisted through mobiles (MALL), tablets (TALL) and computers (CALL). The study shows that these types of digital tools do assist pupils’ language learning in regard to grammar. The present study also finds that there are several different ways to use these tools in the classroom. Another interesting finding of this study is the traditional methods and that the articles presented, find that this kind of teaching method is perceived as boring, while teaching with the support of digital tools is found to increase the pupils’ motivation and engagement in the tasks.
|
48 |
”Vad kan jag ge dem för förutsättningar med det här verktyget?””vad kan jag ge dem för förutsättningar med det här verktyget?”: En kvalitativ studie om några förskollärares användande av digitala verktyg i undervisningen med de yngsta barnen i förskolan.' : En kvalitativ studie om några förskollärares användande av digitala verktyg i undervisningen med de yngsta barnen i förskolan.Mattila, Hanna January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare använder digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1 – 3 år), samt att belysa vilka möjligheter och begränsningar förskollärare kan uppleva att det finns i användandet av digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1–3 år). Studien är genomförd genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare och resultatet visar på att förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt att det framförallt finns möjligheter men även en del begränsningar i användandet av digitala verktyg. Slutsatser som dras utifrån studien är att förskollärare ser digitala verktyg som ett verktyg som skapar möjligheter för samspel och interaktion, samt att genom att använda de digitala verktygen på rätt sätt kan de fungera som hjälpmedel för barns utveckling.
|
49 |
Matematik och programmering i skolan – nu och i framtiden : En kvalitativ undersökning om elevers möjlighet att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematik från förskoleklass till årskurs 3 / Mathematics and programming in school - now and in the futureBerglund, Josefin, Järvekvist, Madeleine January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka möjligheter elever har till att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematk från förskoleklass till årskurs 3 efter revideringen av läroplanen 2018. Studiens ansats är kvalitativ med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Utifrån nio lärare framkom det att elever får goda möjligheter att utveckla kunskap och förtrogenhet till programmering. Det genom att lärare på många olika sätt arbetar både analogt och digitalt, praktiskt och teoretiskt utifrån det centrala innehållet i den reviderade upplagan av läroplanen. Däremot används sällan programmering för att utveckla mer konkreta matematiska kunskaper i de lägre åldrarna.
|
50 |
Fjärrundervisning och andraspråkselevers språkutveckling : Lärarperspektiv på fjärrundervisning i svenska som andraspråk / Distance learning and second language students' language development : The teachers' perspective on distance learning in Swedish as a second languageHrnjez, Andjela January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare upplever att elever i svenska som andraspråk har utvecklats språkmässigt när undervisningen övergick från fysisk klassrumsundervisning till fjärrundervisning, det vill säga att undervisningen bedrivs digitalt. Föreliggande studie utgår från en kvalitativ ansats där tre gymnasielärare i svenska som andraspråk har intervjuats. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och syftade till att svara på studiens frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärarna angående fjärrundervisning och dess påverkan på elevers andraspråksutveckling? Vilka digitala verktyg/metoder uppger lärarna att de använder för att stötta de elever som behöver extra stöttning i sin språkutveckling? Vilka utmaningar och möjligheter genererar fjärrundervisningen enligt lärarna? Resultaten visade att elevernas språk utvecklades bättre under klassrumsundervisningen då lärarna ansåg att det var svårare att interagera med eleverna och stötta dem via fjärrundervisningen. Lärarna upplevde att det var svårt att stötta eleverna under fjärrundervisningen då det innebar att de skulle vara tillgängliga både digitalt och även fysiskt för de elever som har svårigheter med att delta i en fjärrundervisning och måste befinna sig i klassrummet. Den största utmaningen var att interagera med eleverna digitalt då det ofta hände att kamerorna eller mikrofonerna var avstängda. Svårigheter med att låta eleverna göra examinationer utan tillsyn och jobba på egen hand nämndes då lärarna med säkerhet inte kan veta om eleven har slutfört uppgiften på egen hand eller med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Det positiva som fjärrundervisning genererar är att detta arbetssätt är tidseffektivt och ger både lärare och elever mer tid för att till exempel slutföra uppgifter. Vidare visar studiens resultat att lärarnas digitala kompetens är avgörande för att fjärrundervisningen ska vara av hög kvalitet och för att eleverna ska utvecklas språkmässigt.
|
Page generated in 0.082 seconds