Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärarens upplevelser om digitala verktyg i matematikundervisningen. För att få fram dessa upplevelser har vi ställt följande frågor: Hur beskriver förskollärare att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?  Vilken matematik beskriver förskollärarna att barnen får möjlighet att utveckla kunskap om, när de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?   Denna studien inspireras av fenomenologi. Fenomenologi söker efter enskilda individers erfarenheter och upplevelser. Studien undersöker förskollärarnas upplevelser om fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen.     I denna studie används kvalitativ intervju som metod för att samla in empiri. Sex deltagare från samma kommun har intervjuats. Deltagarna i studien är strategiskt utvalda. Urvalet i vår studie baseras på att förskolorna och förskollärarna arbetar aktivt med digitala verktyg i matematikundervisningen.     Studiens resultat visar på essensen av hur förskollärare upplever fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen. Essensen redogörs för i tre övergripande teman. Dessa tre teman menar vi bildar kärnan av deltagarnas upplevelser om det undersökta fenomenet. Förskollärarna beskriver att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen som en pedagogisk resurs. Pedagogisk resurs innebär att de digitala verktygen är ett verktyg på förskolan som förskollärarna kan använda sig av för att bedriva undervisning. Förskollärarna lyfter att digitala verktyg används som ett komplement i deras matematikundervisning, med komplement betonar förskollärarna att de digitala verktygen exempelvis förstärker den matematik de vill undervisa. Avslutande essens är den matematik som förskollärarna upplever att barnen utvecklar i samband med digitala verktyg i matematikundervisningen.

Abstract Författare: Margareta Lööf och Annika Jönsson Titel: Pedagogisk dokumentation – begränsningar och digitala möjligheter Engelsk titel: Pedagogical documentation – limitations and digital possibilities Antal sidor: 28 Syftet med detta examensarbete är att via kvalitativa intervjuer med öppna frågor, undersöka hur pedagoger i förskolan har förstått att den pedagogiska dokumentationen ska genomföras, hur man ställer sig till den och vad man anser krävs för att den ska bli en mer naturlig del av den dagliga verksamheten i förskolan. Utöver dessa frågor kommer arbetet även att innehålla pedagogers tankar om att använda sig av digitala verktyg i den pedagogiska dokumentationen. Nya och förändrade krav på att det ska finnas systematisk dokumentation i förskolan gör att det nu är många som anser sig arbeta med arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Om man inte fullt ut förstått tankarna bakom den Reggio-Emilia inspirerade pedagogiska dokumentationen, finns det en risk att dokumentationen i allt för stor grad lägger fokus på enskilda barns lärande och utveckling, utan att detta sätts i relation till den verksamhet som erbjuds. Det finns då en risk att bedömning av barn i förskolan ökar, vilket går helt emot läroplanens intentioner. Detta är en anledning till att ämnet för examensarbetet valdes. En annan anledning är att belysa vikten av att barn får möjlighet att använda digitala verktyg i meningsfulla sammanhang, då det ingår i förskollärares uppdrag att förbereda barnen för det samhälle de är en del av, ett samhälle som idag till stor del utgörs av digital teknik. Resultatet visar på osäkerhet gällande utformandet av den pedagogiska dokumentationen. Resultatet visar också att många väljer att tala om barnets lärande och utveckling. Få talar om att utvärdera och utveckla den egna verksamheten. När det gäller digitala verktyg är alla positiva till detta, men få har erfarenhet. Nyckelord: pedagogisk dokumentation, digitala verktyg, reflektion, kvalitetsutvärdering

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang. De är överens om att lärare måste anpassa sin undervisning om de ska arbeta med digitala verktyg och att det behövs tid att lära sig och för att planera. Den viktigaste slutsatsen blev att alla de positiva aspekterna med IKT var didaktiskt relaterade medan de negativa enbart hade med klassrumsmiljön att göra.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och sin förtrogenhet med att hantera dessa. Ett syfte är också att undersöka på vilka sätt pedagoger uppfattar att digitala verktyg bidrar till sociala samspel i förskolan. I läroplanen förespråkas användning av multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010). Det finns pedagogisk forskning kring digitala verktyg där utbudet riktar sig främst mot datorn, men forskning kring senare digitala verktyg är begränsad. Därför har vi inspirerats att söka mer fakta och ta reda på hur det ser ut på några svenska förskolor.   För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget för resultatet vi presenterar bygger på intervjuer av sju pedagoger som arbetar på förskolor i södra Sverige. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har utgått från det fenomenografiska samt det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att pedagoger förespråkar att använda surfplattan som digitalt verktyg i barngruppen, men vilka riktlinjer som gäller och hur de tolkar uppdraget i läroplanen varierar. Flertalet pedagoger resonerar kring att barn har större digital kompetens än pedagoger i förhållande till spelande på surfplattan, vilket de menar handlar om barns vana och mod att våga utforska verktygen. Samspelet mellan barn handlar om turtagning, kommunikation samt problemlösning och tillsammans med pedagoger fungerar det till största delen genom att pedagogerna är närvarande men inte nödvändigtvis deltagande.

Bakgrund Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner. Resultat Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.

Bakgrund Det görs en-till-en-satsningar på allt fler grundskolor i Sverige. Digitala verktyg, såsom surfplattor, kan stödja eleverna i deras kunskapsutvecklande och öka och effektivisera kommunikationen mellan lärare och elev samt lärare och vårdnadshavare. Surfplattor ökar även möjligheten till att eleverna utvecklar digital kompetens. Att ha digital kompetens innebär att man har kunskaper som behövs för att kunna leva och verka nu och i framtiden i samhället och arbetslivet. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på hur surfplattor används i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och varför de används som de gör. Metod Genom observationer och kompletterande intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på lärarens och elevernas användning av surfplattor i undervisningen. Resultat Resultatet visar hur och varför surfplattorna kan användas i undervisningen samt lärarnas inställning till användandet. I resultatet framkommer att lärarna är positiva till användandet av surfplattor i undervisningen. Surfplattorna används som både generiska verktyg, det vill säga som ett digitalt hjälpmedel i alla ämnen och för specifika skolämnen, som till exempel vid färdighetsträning i matematik eller svenska. Digital kompetens hos lärare är en viktig del i att kunna undgå de svårigheter som finns med användandet av surfplattor i undervisningen. Ytterligare svårigheter med surfplattor i undervisningen är ekonomi och teknikproblem.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor. Den svenskproducerade språkapplikationen Kul med Duffton har haft en central plats i studien.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares föreställningar om hur skriftspråksundervisningen påverkas när språkapplikationer till lärplattor introduceras i undervisningen, samt vilka konsekvenser det får för barns skriftspråksutveckling.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där fem förskollärare som är verksamma inom skolmiljö har intervjuats genom en fokusgrupp. En specialpedagog som deltagit i utvecklingen av Kul med Duffton intervjuades genom en halvstrukturerad intervju. Våra intervjuer har dokumenterats med ljudupptagning och transkriberats. Olika teman som identifierades blev utgångspunkt för analys.Resultat: Vår studie har visat att förskollärarna i studien ser lärplattan som ett verktyg med möjligheter och potential inom skriftspråksundervisningen. Förskollärarna påpekade emellertid att det innebär flera utmaningar att etablera lärplattan i skriftspråksundervisningen. De uttryckte en önskan att applikationerna bör vara anpassningsbara för att fungera bra för individanpassad undervisning. Tillgången till endast en lärplatta utgör ett hinder för att verktyget ska kunna ta plats i deras skriftspråksundervisning. Andra utmaningar som lyftes är att lärplattan är för många fortfarande ett nytt verktyg och det skulle krävas planeringstid för att bekanta sig med det samt tid för att välja ut lämpliga applikationer. Förskollärarna lade stor vikt på gruppens betydelse och det sociala samspelet i deras skriftspråksundervisning. Därmed innebär lärplattor en viktig utmaning för dem att hitta fungerande gruppkonstellationer. Det poängterades även att alla barn inte intresserar sig för lärplattan eller för applikationer som är utformade som spel. Hur lärplattan och applikationerna introduceras i undervisningen blir således en viktig aspekt att ta hänsyn till.

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process. Då det ger en dold process när elever använder digitala verktyg. Produkten som elever gör i bildarbeten uppfattas av lärarna vara djup när traditionella verktyg används och ytlig då elever använder digitala verktyg. Dessa resultat innebär att det ställer högre krav på bildlärarens yrkesroll inför kursplanens ökade fokus på användning av digitala verktyg och ett kommunikativt fokus i bildämnet. / et webtidning under rubriken elevkommunikation http://issuu.com/mariahazelius/docs/kommunikation_11_aug_e_/1

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ”entill- en” skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta del av några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik. Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats och grupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitala verktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativa resurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg och kompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elever nyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter i undervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ett samarbete med andra eller kreativt skapande. Slutsatser är att lärarna behöver och vill ha kompetensutbildning samt praktiknära forskning med konkreta exempel på nyttjande av digitala verktyg.