Syftet med denna kvalitativa studien är att undersöka vilka kompetenser som matematiklärarna i årkurs 4–6 behöver för att kunna använda digitala verktyg i matematikundervisningen samt ta del av matematiklärarnas inställning till användandet av digitala verktyg. En semistrukturerad intervjumetod används för att få svar på frågeställningarna. Resultaten visar att digitala verktyget påverkar undervisningen på ett positivt sätt, eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt lärande. Matematiklärarna uppfattar dessutom digitala verktyg som ett komplement till den klassiska undervisningen. De slutsatser som vi har kommit fram till är att matematiklärarna använder digitala verktyg för att skapa ett varierande arbetssätt i sina matematikundervisningar och ser digitala verktyget som ett hjälpmedel för att ge eleverna stöd i matematikundervisningen.

Vilken påverkan har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling? Vi har valt att uppmärksamma det här ämnet eftersom det är något som alltid kommer finnas med i vårt framtida yrke. Våra blivande elever kommer att möta olika digitala och multimodala texter. Som lärare behöver vi därför utveckla förståelse för hur vi kan lära om och med digitala verktyg i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen om digitala verktyg för att stödja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan. Genom sökningar har vi funnit nio vetenskapliga artiklar som vi kartlagt i kunskapsöversikten. Kartläggningen gjordes genom att göra en övergripande beskrivning av artiklarnas syfte, metod och resultat. Det här gav oss en övergripande bild över forskningsområdet. Vidare beskrevsartiklarnas styrkor och svagheter utifrån deras metoder. Resultatet av vår analys relateras till våra frågeställningar som är följande: Hur kan digitala verktyg stödja elever läs- och skrivutveckling? Vilka metoder har visat sig vara gynnsamma i undervisningen? Finns det problem med användningen av digitala verktyg som metod i undervisningen? Det har i vår kartläggning framkommit att digitala verktyg gynnar undervisningen men de kan också skapa vissa hinder. Digitala verktyg kan bidra till elevers engagemang, fokus och motivation till skrivuppgifter. De kan även bidra till individanpassad undervisning och skapa mer tid för lärare att tillgodose elevers behov av stöttning. Hinder som kan uppstå är lärares brist på kunskap om digitala verktyg som metod i undervisningen.

Följande studie syftar till att undersöka arbetssätten gällande IKT samt hur detta kan skilja sig mellan fritidshem. Det kommer även undersökas om det finns samband mellan personligt intresse och användandet av IKT i undervisningen. Studiens syfte är att belysa på vilket sätt olika fritidshem skiljer sig när det gäller arbetet med IKT, utifrån en intervjustudie med pedagoger. För att genomföra denna studie kommer kvalitativ metod att användas med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visar på att det är få likheter när det gäller arbetssätten mellan fritidshemmen, men också att skillnaderna i arbetssätten sticker ut desto mer även inom samma skola. Dessa skillnader ligger framförallt i hur fritidslärarna ser på IKT. På den ena skolan ser pedagogerna på IKT som ett sätt att lära ut pedagogiskt samtidigt som de använder det som rekreation för eleverna. Den andra skolan använder IKT enbart som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det finns stora skillnader i kompetens, både mellan skolorna och inom ena skolan, men också att rektorns syn på kompetensutveckling uppfattas olika. Det framkom även att det personliga intresset är en avgörande faktor i hur mycket IKT används på fritidshemmet. På ena skolan tas det personliga intresset tillvara och används i undervisningen, medan det på andra skolan stannar det personliga intresset vid pedagogens egen användning snarare än att tas med i undervisningen. Ålder är också en faktor som spelar in i både användandet av IKT och i det personliga intresset. Detta då de äldre pedagogerna i studien ser att deras generation inte använde IKT som ett levande verktyg och att deras förkunskaper sätter stopp för en vidare utveckling inom ämnet.

Digitala verktyg är ett aktuellt samtalsämne i den svenska förskolan då en reviderad version av läroplanen för förskolan börjar gälla 1 juli 2019. I den kommande läroplanen lyfts för första gången orden digitala verktyg som något förskolan ska arbeta med. Våra erfarenheter säger oss att det finns verksamma pedagoger som inte har kompetensen eller intresset att arbeta med de digitala verktygen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan samt pedagogers inställning till användandet av digitala verktyg. För att synliggöra pedagogernas åsikter kring ämnet utifrån studiens syfte och frågeställningar har metoden fokusgruppsintervju använts. Fyra respondenter deltog under intervjutillfället och materialet analyserades av oss båda. Utifrån respondenternas svar identifierades tre kategorier som presenteras i resultatet: Pedagogers inställning till digitala verktyg, Hur de digitala verktygen används och Vad pedagogerna anser sig behöva i sitt arbete med digitalaverktyg. I resultatet synliggörs det att respondenterna är positiva till att digitala verktyg finns i förskolans verksamhet. Det uttrycks att användandet av de digitala verktygen i förskolan dock påverkas av pedagogers intresse, ålder och rädsla. Den största påverkande faktorn anser respondenterna är kompetensen hos många pedagoger. En ekonomisk bidragande faktor nämns också. Forskningen lyfter, likt det som beskrivs i inledningen och det som framkommer i resultatet, att pedagoger i förskolan ännu inte vet hur arbetet med digitala verktyg utifrån ett kompletterande pedagogiskt perspektiv ska ske.

I denna studie har vi som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar användandet av lärplattan som medierande artefakt, samt om hur de använder dessa i arbetet med barns språkutveckling. För att undersöka detta har vi samlat in data genom intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ analysmetod för att analysera våra intervjuer.  Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visade att pedagoger bör ha kompetens och intresse för att kunna använda digitala verktyg som ett komplement till lärandet. Pedagogerna påpekar vikten av pedagogstyrda aktiviteter för att lärandet ska formas på rätt sätt. Slutsatsen är att digitala verktyg främjar språkutvecklingen och lärandet hos barnen under förutsättningen att rätt metoder används. Kunskap och kompetens är nödvändiga för att utföra rollen som pedagog och genomföra arbetsuppgifter i enlighet med läroplanens tydliga mål.

No description available.

InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

Genom en deltagande observation undersöks hur tre museum använder digitala verktyg i sitt publika arbete i museet genom appar och på deras hemsida. En kombination av Duncan F. Camerons och Shannon och Weavers modeller för kommunikation används för att undersöka de olika stegen i processen. Kommunikationen undersöks med fokus på hur museet vill nå fram till besökaren.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i verksamheten, samt vilken betydelse de upplever att digitala verktyg har för barns utveckling och lärande i förskolan. Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baserades på åtta yrkesverksamma förskollärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från ett posthumanistiskt perspektiv för att undersöka sambandet mellan digitala verktyg och vilka effekter som detta skapar, och beskrivs som ett ömsesidigt samkonstituerande ur ett posthumanistiskt perspektiv. Studiens resultat synliggjorde en osäkerhet kring förskollärares kompetens och på vilket sätt digitala verktyg kan tillämpas i undervisningen. Sammanfattningsvis framgick det att förskollärare har en övervägande positiv inställning till användningen av digitala verktyg. Förskollärare uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisning genom att läromedlet används i ett pedagogiskt syfte och kompletteras av analogt material.

Denna kvalitativa studie handlar om att förstå hur lärare kan använda digitala verktyg i ämnet svenska och vilka hinder och möjligheter som finns i användandet av digitala verktyg. Intervjuer och observationer har skett för att förstå lärarens sätt att använda digitala verktyg och hur det kan påverka undervisningen. Studien visar att digitala verktyg kan användas i kompletterande syfte för att utvecklas i ämnet svenska.