Lic.-avh. Linköping : Univ., 2002.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2009.

This paper is exploring Donna Haraways cyborg theory, in a perspective of Library- and Information Science. The investigation aims to better understand the occupation of librarians, and their position within knowledge creation through a digital and cyber technologically evolving society. The cyborg figuration, is making it possible to look at the librarian’s occupation in a postmodern-, posthuman-, and cyberfeminist perspective. The cyborg figure is a posthuman figure, a fusion between human and technology. Because of its interdisciplinary composition, the cyborg is cross-bordering and diversified in its nature. In a combination with Library- and Information Science the cyborg theory can produce new perspectives on our knowledge production.       The empirical investigation is made within the context of academic library research support, and Open Science. Throughout this development it becomes clear that the librarian is working in a coexistence between human and technology. This paper then demonstrates, that there is an analogy between the librarian and the cyborg figure, and especially in the context of the academic library. In this analogy, the cyborg librarian is constituted as a central phenomenon in a line of several developmental events – concerning the accessibility and dissemination of scientific knowledge creation, through the digital environment.       The cyborg librarian is then able to use the cyborg theory in this context, to cross over borders and create new perspectives. It can also create pedagogic tools for information instructions, that contribute to a deeper and more complex insight in knowledge production, as reality production. By evolving a critical, multimodal and reflective information literacy, and thereby also supporting the library institution in adopting to a postmodern society. Haraways cyborg feminism is also applying a perspective of social justice into the context of literacy instructions, whilst working in the same spirit as the democratic mission of the library institution.

The use of digital technology in preschool has been a question about if it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology. The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool. This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations. My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology. The study also shows that the children see advantages by working together on the computers, smartboards or tablets. What the children mainly stress as positive is enhanced knowledge and learning while collaborating. The children also make different characters while using digital technology. The children occupy characters like leader, participator, spectator and mediator. / Användningen av digitalteknik är genom den nya läroplanen inte längre en fråga om det ska användas, utan hur och vad det genererar. Min erfarenhet säger att många pedagoger blir oroliga för att barnen inte får det sociala samspel med andra barn när de använder digitalteknik, som de annars får genom annan lek eller aktivitet på förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka om digitalteknik är en social sysselsättning för barnen i förskolan. Undersökningen är gjord med hjälp av enkäter, kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet undersökningen visar att barn utför mycket stort socialt samspel när de använder digitalteknik. De använder sig av turtagning och tid för att avgöra vem som spelar och på vilka villkor. Undersökningen har också visat att barnen själva ser fördelar med att vara flera vid de digitala verktygen. Det de främst framhåller som positivt är ökad kunskap och lärande, då de samarbetar. Barnen intar olika roller då de använder digitalteknik. Resultatet visar att barnen intar roller som ledare, deltagare och medlare.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om lärares motivation till användning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frågeställningarna; Vilken förståelse har lärare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter påverkar lärarnas motivation till användning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lärare som undervisar i årskurs 1-6. Utifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som påverkar lärarnas motivation till att använda digitalteknik i undervisningen.    Studien visar att tvetydighet präglar lärarnas förståelse för den digitala tekniken. Lärarna uppvisar en förståelse för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken används i undervisningssituationen.    Det är flera aspekter som påverkar lärarnas drivkraft att använda digitalteknik i undervisningen. Tillgången till digitalteknik och huvudmans delaktighet är aspekter som visar sig ha stor påverkan på lärarnas drivkraft. Andra faktorer är tidsaspekten, intresse och kunskap om digitalteknik. Lärarna i studien har intresse för den digitala tekniken i undervisningen men önskar mer kunskap om mediet. / The objective of this study is to develop knowledge around teachers’ motivation to use digital technology in education. The study is performed with the following research questions; Which understanding does a teacher have of the role of digital technology in education? and Which aspects affects the teacher’s motivation to use digital technology in education? Five teachers who actively teach grade 1-6 takes part in the study. Semi-structured qualitative interviews are used to describe and categorize aspects that affect teachers’ motivation to use digital technology in education.    The study shows that teachers have an ambiguous understanding of digital technology. Teachers demonstrate understanding of the possibilities with digital technology and use it for personal development and as an information source. In contrast, digital technology is less frequently used while teaching.    Several aspects affect teachers’ incentive to use digital technology in education, access to technology and institutional involvement are exhibited as the most important factors. Other aspects are time, interest, and knowledge. All the participating teachers are interested in digital technology coupled with education while desiring more knowledge about the field.

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp.

<p>Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp.</p>