Följande arbete syftar till att utveckla och avgränsa en metod för analys av diktsamlingen som enhetligt verk. Med utgångspunkt i tidigare forskning på området samt tankar från den läsarorienterade teoribildningen söker jag formulera ett antal principer för hur diktsamlingens helhetskaraktär kan tolkas och beskrivas. Detta görs med en diskussion dels kring de formella och innehållsliga aspekter av samlingen som bidrar till dess helhetsintryck och dels kring hur den resulterande helheten konceptualiseras av läsaren. De principer som formuleras i dessa avsnitt appliceras därefter i en omfattande analys av Birger Sjöbergs diktsamling Kriser och kransar (1926). Där förevisas hur en helhetssträvan påverkar läsarens praktiska analys- och tolkningsarbete, samt hur det kan användas för att öppna upp nya perspektiv både på samlingen som helhet, och dess individuella dikter. / The following investigation aims at developing and defining a method for analysis of the poetry collection as a unified work. Working from previous scholarship in this area along with concepts derived from reader-response theory I will attempt to formulate a set of principles for how the unity of the poetry collection can be interpreted and described. This is done both with regard to the formal and thematic aspects of the collection which contribute to a sense of unity, and in relation to how the resulting whole is conceptualized by the reader. The principles which have been formulated in this section are then applied to an extensive analysis of Birger Sjöberg’s poetry collection Kriser och kransar (1926). Through this text I show how an orientation towards the whole affects the reader’s analytic and interpretive practice, as well as how it can be used to open up new perspectives on the collection as a whole, as well as its individual poems.

No description available.

Att beträda Ann Jäderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gång varit äng är en omtumlande upplevelse. Den värld man möter i dikterna är rik på symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrägligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgångspunkt är ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade närläsningar av den poetiska texten.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka den estetiska symbolen femme fatale. Det är en symbol som fick sitt starkaste fäste i sekelskiftets Frankrike, och allra starkast inom de dekadenta litterära och konstnärliga kretsarna. Det är en syndig och dålig kvinna, en motsatsbild till den kyska och moderliga hemmafrun utan egen vilja eller begär som idealiserades i slutet av 1800-talet. Jag studerar i denna uppsats symbolen femme fatales utveckling och förändring från tidig till sen dekadens. Detta gör jag med bakgrund i litteraturprofessorn Mario Praz stilbildande The Romantic Agony från 1933, och hans beskrivning av ”den fatala kvinnan”. Mitt källmaterial består av Charles Baudelaires klassiska Det ondas blommor från 1857, som kom att påverka all senare dekadenslitteratur. Där söker jag efter beskrivningar av kvinnan som kan liknas vid Praz fatala kvinna, och sedan jämför jag denna tolkning med hur kvinnan beskrivs i två senare dekadenta författarskap: Paul Verlaine och Stéphane Mallarmé. Jag kan på så sätt skönja om det skett en förändring i beskrivningen och attityden till femme fatale från tidig till sen dekadens, och vad den kan tänkas vara. Jag utvecklar mina resonemang med bakgrund både i en historisk och mytologisk kontext kring den fatala kvinnan, och gör sedan min egen tolkning. Jag kommer fram till att det finns två huvudspår i förändringen av femme fatale från tidig till sen dekadens, varav den ena har jag valt att omnämna som ”det moraliska dilemmat”, och den andra för ”hora-madonna-dikotomin”. Keywords: estetik, dekadens, symbolik, idéhistoria, litteraturvetenskap, diktanalys.

Sonja Åkesson is one of Sweden’s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ”Äktenskapsfrågan” and ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)”. This essay examines professor Yvonne Hirdman’s theory about women’s inferior position in relation to men’s between 1930-1960 in Sweden. During the 1960’s, women were obstructed from the labour market and bundled off to their homes where they became “housewives” or “homemakers”. At home, their sole responsibilities were cleaning, cooking and caring for the children. I show how this inferior position exists in three of Sonja Åkesson’s poems from the same time:”Hjärtans fröjd”, ”Monolog” and the last part of ”Husfrid”, ”III (påskfrid)”. My work is based on linguistic change in the Swedish language such as realism and dada. These linguistic changes, among others, became important and innovative sources for the process and together they developed new Esthetics: ”nyenkelheten”. Nyenkelheten also got inspiration from changes in the political and cultural climate, like women’s emancipation and industrialization. Sonja Åkesson is one of the first poets to be called ”nyenkel”. Other writers and professors, like Eva Lilja, Per Rydén, Amelie Björck and Lars Elleströms essays and discourse will assist me in my work about Sonja Åkessons way of expressing the Swedish society in her poems. My conclusions are that the “housewife” in Åkessons poems often feel both bored and stressed from her tasks at home. This expresses itself in forms of grotesque realism and irony in the language, and also often a feeling of duality.

The purpose of this thesis is to examine nature as a literary theme in four collections of poetry by the Swedish author Lotta Lotass in an attempt to understand what deeper meaning and significance nature brings to the poems. The four works are Redwood, Hemvist, Kraftverk and Nya dikter. I have chosen two poems from each work which menas I focus primarily at eight selected poems. A comparison between these poems is also made in an attempt to both widen and deepen the analysis. This means my study is based on what kind of message or meaning nature as a theme has within these poems. Furthermore I have chosen ecocriticism as my theoretical tool. This perspective is used in my analysis as a way to explore the two concepts of nature and culture and to take a closer look at what meaning they bring to both nature as a literary theme and to the interpretation of the poems content. I argue that the anthropocentric perspective is visible in Lotass poems as a way of questioning the relationship between these two concepts and to show their arbitrary basis. I also suggest that both the terms human, culture and nature and the limits that surround them are being explored and investigated in the poems by Lotass in an ambiguously and multi-layered way. There is no clear definition of neither of these terms and that's what makes them so intriguing and adds a special underlying nerve to the poems and their meaning.