Uppsatsen är en genushistorisk undersökning av tre filmer från olika decennier. Syftet med uppsatsen är att utreda hur filmer från Walt Disney Animation Studios framställer manligt och kvinnlig genus, samt i vilken mån filmerna speglar den tid de producerades. Metoden är en textanalys av tre filmer. De filmer som analyseras, baserat på specifika urvalskriterier, är Snow White and the Seven Dwarfes (1937), The Rescuers (1977) och Aladdin (1992). Textanalysen uppmärksammar vilka egenskaper som ges till respektive karaktär. De uppmärksammade egenskaperna delas upp i två kategorier: inre och yttre attribut. Med inre attribut avses karaktärernas personlighet och dialog. Yttre attribut avser konkreta ageranden samt det som är möjligt att se med blotta ögat. Undersökningen finner att framställningen av manligt och kvinnligt genus har förändrats över tid. Det blir lättare för karaktärerna att tillskriva sig egenskaper som traditionellt sett tillhört det andra genusets. Analysen av filmerna visar att de i många avseenden är avspeglingar av den tid de producerades. Vidare är det tydligt att karaktärernas inre attribut är mer stabila över tid, medan karaktärernas yttre attribut varierar mer över tid. Detta uppfattas som att det i filmerna finns en orubblig kärna i de inre attributen. Denna kärna ges dock olika uttryck i de yttre attributen.

Thesis advisor: Lisa Cuklanz / For my Communication Honors Program thesis for Boston College, I plan to analyze gender roles and how gender is constructed in recent children’s films produced by Disney. Since the Disney Corporation is so prominent in today’s culture and thus influential to its audience, this topic of study is very important. It impacts many people including its main target audience—children. Existing research proves that children develop their gender schemata early in life. Furthermore, the media they interact with influences children and their concepts of gender. Therefore, the way that Disney portrays gender in its children’s movies is worth analyzing since it can impact the way children develop and view gender and stereotypes. / Thesis (BA) — Boston College, 2013. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Communication Honors Program. / Discipline: College Honors Program. / Discipline: Communication.

Attityder till och värderingar om dialekter är vanligt förekommande fenomen, men precis som många andra aspekter av språk, kan även dessa förändras. Denna undersökning syftar till att utreda huruvida animerade filmer, specifikt Disneyklassiker, kan bidra till produktion och reproduktion av attityder till och värderingar om dialekter. Genom registrering av dialektala drag hos karaktärer i ett urval av Disneyklassiker och ett jämförande mellan dessa och karaktärernas egenskaper kan vissa mönster för dialektbruk ses. Bland annat att onda karaktärer enbart kan ses inom de sydsvenska och de östmellansvenska dialektgrupperna och att dialekt främst förekommer i gruppkonstellationer som lever i utanförskap eller utanför den aktuella filmens normsamhälle. För registreringen av dialektala drag har metoden öronfonetik använts. Antal dialektala karaktärer och karaktärer med bryning i Disneyklassikerna har också undersökts över tid och resultatet pekar på ett ökande bruk av dialekt och brytning i filmerna.

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ”Levande Strid” samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet. Målet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel. Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen. Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet.

<p>Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ”Levande Strid” samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet.</p><p>Målet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel.</p><p>Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen.</p><p>Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet.</p>

"Performing 21st-Century Girlhood: Girls, Postfeminist Discourse, and the Disney Star Machine," explores the economic and discursive functions of contemporary girlhood within Disney Channel's talent-driven transmedia franchises. Ideological, discursive, and narrative textual analyses of Disney Channel programs and paratexts are augmented by examination of the corporate motives and dominant discourses reproduced by Disney personnel in annual reports and in popular and trade publications referencing Disney's stars and girl-driven franchises. This exploration of girls' visibility as Disney performers, media producers, and public citizens brings several disciplines into conversation with one another, addressing issues in girls' cultural studies, media industries scholarship, celebrity studies, and theories of postfeminism. I take an intersectional feminist and critical cultural studies approach to media texts and meaning-making, with particular attention to power relations and cultural contexts. The political and economic aspects of this research demand that I also work to illuminate the significance of media industry logics within the production and distribution of media for girl audiences. I argue that the Walt Disney Company has a vested interest in reproducing certain postfeminist and subjectifying discourses of girlhood, which have become integral to its success in an ever-expanding web of media and consumer markets. While Disney Channel's girl-driven franchises constitute the case studies, my analysis reaches beyond the clear focus on gender and age to theorize girls' increasing visibility in the context of contemporary consumer culture and issues of postracism, citizenship, subjectification, and agency--issues that require continued interrogation as Disney distributes and expands its franchise properties globally. / text

The ABC Family cable network has become a leader in television for the millennial audience through a strategy of increased diversity on screen and an emphasis on complexity in family life. These goals have both been aided by representing Latina/o characters in the network’s flagship series: The Secret Life of the American Teenager, Pretty Little Liars, Switched at Birth, and The Fosters. In this thesis I engage in industrial, textual, and discourse analysis of these series, finding that Latina/o representation is increasing in both quantity and quality as network executives and producers attempt to appeal to the ethnically diverse millennial generation. These attempts, however, are not perfect. This project pinpoints a span of time in which ABC Family shifts towards more Latina/o inclusion both on-screen and behind the camera. At the same time, ABC Family programming dominates ratings in its key millennial demographic, indicating a correlation (of undetermined causation) between increased Latina/o representation and ratings. / text

Cette étude s’intéresse à la présence des stéréotypes dans les dessins animés Disney, en particulier, des représentations de la culture française et à l’utilité d’inclure ces films dans les cours de langues étrangères afin de combattre ces visions culturelles restreintes, de générer une réflexion critique chez les élèves et finalement, de les former à la compétence interculturelle. Ainsi, vous trouverez ici une étude du pouvoir du cinéma, et de Disney, sur le public, par extension les élèves, puis une réflexion sur le stéréotype et sur l’importance pédagogique de son étude et pour finir, une discussion sur l’analyse des représentations culturelles françaises et de leur évolution à travers le temps dans trois dessins animés Disney, The Aristocats (1970) Beauty and the Beast (1991) et Ratatouille (2007).

This study seeks to answer the following research questions: which stereotypical linguistic profile characteristics and/or typical linguistic profile characteristics, if any, can be found in the old film and the new film respectively? Does the time difference between the films seem to have affected the female characters’ language use, if so in what way? Works by Lakoff (2004), Coates (2004) and Holmes (2013) are used to create a profile for stereotypical female speech and a profile for typical female speech. These profiles are applied to the transcripts of two Disney Princess films; one old film representing the classical Disney Princess films, and one new film representing the modern Disney Princess films. In order to suit this study all non-conversational utterances such as singing, and non-human utterances, are removed from the transcripts. The features are counted and then converted to frequencies of 1 feature per 100 words, in order to account for the differences in amount of words uttered. The results show that stereotypical features as well as typical features are present in both films. However, the old film contains more stereotypical features than typical features, and the new film contains more typical features than stereotypical features. Therefore, it would appear that the old film presents a more stereotypical image of women than the new film. Furthermore, the results indicate that power relations, and not just gender differences, play an important role in both films. The importance of these power relations would benefit from further investigation in future studies.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll.