Bakgrund: Hjärtsvikt medför en förkortad överlevnad där andfåddhet och trötthet är de vanligaste symtomen.  Distriktssköterskan arbetar utifrån en helhetssyn som respekterar patientens autonomi, integritet och att patienten ska vara delaktig i sin vård för att skapa förutsättningar för egenvård. Syftet var att beskriva vad som kunde påverka egenvården för patienter med diagnosen hjärtsvikt. Metod: Den metod som användes var metasyntes. De tolv inkluderade artiklarna granskades och teman och kategorier bildades. Resultat: Fem nyckelteman sammanställdes; viktigt att få tidig hjälp för att känna igen symtom och förebygga med egenvård, informationen har betydelse för egenvården, bemötande och kommunikation emellan vårdgivare och patient har betydelse för följsamheten vid egenvård, medverkan/engagemang stärker egenvården hos patienten samt depression ett hinder för egenvård. Patienter önskade ökade kunskaper och stöd, som stärkt och hjälpte deras förmåga till att övervinna hinder i egenvården. Slutsats: Kommunikation, tid och engagemang är faktorer som ökade välbefinnandet och livskvalitet hos patienter med diagnosen hjärtsvikt, dessa faktorer bör distriktssköterskan ta med sig i sin fortsatta yrkesutövning. / Background:  Heart failure results in a shortened survival where breathlessness and fatigue are the most common symptoms. District nurses work from a holistic approach that respects patient's autonomy, integrity and wish involvement from patients in order to create conditions for self-care. The aim of this study was to describe the experience and what can affect self-care for patients diagnosed with heart failure. Method: The method used was a metasynthesis. The twelve inculded articles were reviewed and themes and categories was formed. Results: Five key themes were created and presented as:  Important to get early help to recognize the symptoms and prevent with self-care, information has significance for self-care, treatment and communication between healthcare provider and patient is important for compliance in self-care, involvement / commitment strengthens the self-care of the patient and the depression is a barrier to self-care. Patients desired to have more knowledge and support to strengthen their capacity in order to help them to overcome obstacles in their self-care. Conclusion: Communication, time and commitment are factors that increase the well-being and quality of life in patients diagnosed with heart failure, these factors should be the district nurse bring in its continued occupation.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC. Data analyserades utifrån kvalitativ innehålsanalys med induktiv ansats. Resutlat: Ur resultatet framträdde två huvudteman som benämnes; Utmaningar och svårigheter i samtalet och mötet samt Att se helheten i mötet med familjen för att kunna vägleda till en hälsofrämjande förändring. Sammanfattning: Resultatet framöll att distriktssköterskor på BVC upplevde att mötet och samtalet med överviktiga barn och deras familjer ofta var svåra att genomföra eftersom ämnet var känsligt. Resultatet styrker vikten av att se till varje familjs situation och utifrån det skapa förutsätningar till förändrade levnadsvanor. Det ställde krav på lyhördhet och varsamt förhållningssätt av distriktssköterskor för att nå fram med sitt budskap. / Background: Obesity in children is a sensetive topic that can arouse strong emotions among the parents. In the meeting with the children and their families the child care center´s function is to support and guide, because that work is a key task för the districtnurse. Children´s obesity is a sensitive topic and its difficult to talk about it without make the families to get a sense och feeling hurt. Aims: the aim of this study is to describe how district nurses at the child care center expeience meeting with families of overweight children. Metod: Seven interviews were conducted with district nurses in child health activities. Data were using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: From the result appeared two main themes; Challenges and difficulties in the conversation in the meeting with the family, to be able to have an holistic approach in the meeting with the family to get a health promoting change. Summary: The result describes how the district nurses in child care center experience the meeting with the families to overweight children, and difficulties to deal with because of the subjects sensivity. The result proves the importance of to find out about each family´s situation and create conditions for changing lifestyles. The district nurses caring attitude is importent to get the message trough.

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande och denna patientgrupp ingår i distriktssköterskors uppdrag. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med demensdiagnos och hur de anpassar vården utifrån vårdtagarens behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra stycken distriktssköterskor. För bearbetning av insamlad data användes innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde till fram till fyra stycken kategorier: att möta en komplex vårdsituation, att bli utmanad, att ta till vara resurser och att anpassa sina vårdåtgärder till den enskilde eller till demenssjukdomen. Deltagarna förmedlade att personer med demenssjukdom är en utsatt och sårbar grupp och att vårda dem innebar en utmaning på flera olika plan. Det kräver fördjupade kunskaper och en förmåga att se till alla faktorer som omger denna patientgrupp, det är både utmanande, komplext och spännande. Att arbeta personcentrerat är något som både eftersträvas och görs i praktiken, även att ta till vara resurser som kommer vårdtagaren till godo. Slutsats: Distriktssköterskornas glädje och engagemang var framträdande och verkade vara kopplat till att de hade utbildning och kunskap. Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs och är önskvärt. Deras deltagande skulle ge värdefull kunskap som kan leda till att utveckla vården för denna patientgrupp. / Background: District nurses come in contact with people who have dementia diagnosis to different extent. Aim: The aim of this study was to examine nurses' experiences in meeting people with dementia diagnosis and how they adapt giving care that are based on the patient's needs. Method: The study was qualitative and based on interviews with four district nurses. For processing the collected data content analysis was used. Results: The analysis revealed the three domains, the nurse's situation, the person with dementia diagnosis´ situation and adapting care measures. Further analysis led to four categories, facing a complex care situation, to be challenged, to take care of resources and to adapt their health care measures to the individual or to the dementia. The district nurses identified that people with dementia is a fragile and vulnerable group and to care for them was a challenge on many levels. It requires in-depth knowledge and an ability to see all the factors that surround this population, it´s challenging, complex and exciting. Working person-centered is something that both sought and done in practice, they also take good care of resources that will benefit the patients. Conclusion: The district nurses showed joy and commitment that were prominent and seemed to be linked to their education and knowledge. Research including people with dementia and others with limited decision-making capacaty are needed and desirable. Their participation would provide valuable knowledge that could lead to the development in the care concerning this vulnerable population.

Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av arbetet med identifiering av depression hos vuxna och äldre inom primärvården. Metod: Data samlades in från nio intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades följande fyra kategorier: "Generella upplevelser", "Svårigheter vid identifiering", "Faktorer som underlättar" och "Nödvändiga förbättringsåtgärder". De flesta av studiens deltagare arbetade mer eller mindre med identifiering av depression. De upplevde att identifieringen till största del gjordes i telefon men att själva diagnostiseringen var en läkaruppgift. Depression upplevdes som ett vanligt förekommande besvär inom primärvården och patienter i alla åldrar drabbades. Deltagarna upplevde att tidsbrist, brist på personalresurser och otillräcklig kunskap försvårade arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde arbetet med depression som både intressant och utmanande. Identifieringen skedde till stor del vid telefonrådgivning eller när patienterna kom till vårdcentralen/hälsocentralen av andra anledningar. Det kunde även ske vid utredning av somatiska symtom. Suicidriskeliminering upplevdes som en av de större delarna i arbetet. Distriktssköterskorna efterfrågade ytterligare kunskap, mer tid och bättre resurser som kunde underlätta. Det fanns också en önskan om ytterligare kompetens i form av en psykiatrisjuksköterska på varje vårdcentral. Författarna anser att ytterligare forskning kan vara av vikt för framtida förbättringsåtgärder. / Objective: To describe district nurses' experiences of working with identification of depression in adults and older people in primary care. Method: Data were collected from nine interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: The analysis presented four categories: "General experiences," Difficulties in the identification" "Factors that facilitate" and "Necessary improvements". Most of the participants in the study worked more or less with identification of depression. They felt that the identification mostly took place on the phone and that the actual diagnosis was a medical mission. Depression was perceived as a common disorder in primary care and patients of all ages were affected. Participants felt that the lack of time, lack of staff resources and inadequate knowledge hampered the work. Conclusion: The district nurses experienced the work with depression as both interesting and challenging. The identification was done mostly by telephone, or when patients came to the health centre for other reasons. It could also be done in the investigation of somatic symptoms. Suicide elimination was perceived as one of the major parts of the work. The district nurses demanded facilitating factors as more knowledge, more time and more resources. There was a desire for additional skills as a psychiatric nurse in each health centre. The authors consider that additional research may be of importance for further improvement

Syfte: att beskriva distriktsköterskans/sjuksköterskans (DSK/SSK) uppfattning om den information som ges till kvinnor med urininkontinens (UI), vid första kontakten med vårdcentral. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med fem distriktssköterskor och en sjuksköterska, gjordes med hjälp av en intervjuguide. En fenomenografisk kvalitativ ansats valdes till studien där materialet har analyserats utifrån från fem steg enligt Larsson & Knutsson-Holmström (2014). Resultat: Kvinnan med UI hamnar oftast hos en telefonrådgivningssköterska vid första kontakten med vårdcentral. Deltagare i studien upplever osäkerhet från telefonsköterskan. Mycket information ges både vid telefonkontakt och vid mottagningsbesök. Deltagarna i studien har olika rutiner men lämnar ut samma information. Informationen anpassas beroende på ålder, förkunskaper, språkhinder eller svårigheter att ta emot informationen. Deltagare i studien upplever att det är tidskrävande att ge information. Samarbete med annan vårdpersonal saknas och förståelse av UI eller vikten av information angående UI saknas bland annan vårdpersonal. Samtliga deltagare upplever att ett bra stöd finns för att ge information. Tidsbrist uppgavs som ett hinder när det gäller att förtydliga informationen till kvinnan eller fördjupa sin egen kunskap och reflektera över informationen som ges. Konklusion: Viktigt är att tid finns för att kunna ge information och för att DSK/SSK ska kunna förtydliga informationen för kvinnor med UI, utveckla informationen som ges och fördjupa sin egen kunskap i UI. Flera yrkesgrupper på vårdcentral behöver bli insatt i UI. Behov finns att öka medvetenheten, erkännandet och förståelse av arbetet med UI. UI behövs lyftas fram i ljuset hos politiker, vårdpersonal och samhälle för att nå ut till fler kvinnor med UI. / Aim: to describe the district nurse/nurse perception of the information given to women with urinary incontinence at first contact with health center. Methodology: Semistructured individual interviews with five district nurses and one nurse were carried out with an interview guide. A phenomenographic qualitative approach was chosen for the study and the material was analysed by five steps developed by Larsson & Knutsson-Holmström, (2014). Result: Woman with UI usually end up with a nurse counseling by phone at the first contact of the health center. Participants in the study feel uncertain from the telephonecounseling nurse. Much information is given both in telephone contact and at clinic visits. Participants have different routines but leave out the same information. The information is customized depending on age, knowledge, language barriers or difficulties to receive information. Participants in the study feel that it often can be time consuming to give information. Collaboration with other health professionals are missing and lack of understanding of the UI or the importance of information about the UI is missing among other health professionals. All participants feel that there is good support when they provide information to the women. Lack of time is to clarify the information to the woman, deepen their own knowledge or reflect on the information given. Conclusion: Importantly is that time is available for district nurse /nurse to clarify information for women with UI, developing the information provided and deepen their own knowledge of UI. Several professionals in health care centers need to become familiar with UI. There is a need to increase awareness, recognition and understanding of the work on UI. UI needs to be brought to light by politicians, health professionals and the community to reach out to more women with UI.

Background: More and more people in need of hospital care can today be cared for in their homes. This has led to that more and more people nowadays can be treated with an invasive mechanical ventilator in their homes. This fact has placed great demands on the nurse who is responsible for and leads nursing.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of nursing leadership in community home care for people with invasive ventilator treatment. Method: The study had a qualitative approach. Eight nurses and two district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results: Three categories and nine subcategories emerged. The first category; Equip oneself and the nursing staff for the task, with the subcategories; Creating a feeling of safety and Tutoring nursing staff. The second category; Lead the nursing in someone's home is a balance, with the subcategories; Not given access from the patient and Involving the patient and close associates. The third category; A complex challenge for the nurse, with the subcategories; Big responsibility to delegate, Lead nursing staff are time consuming, Lack in organizational conditions; Keep in mind all threads and Not feeling safe.  Conclusion: For the nurse it is a complex task to lead in nursing leadership in community home care for people with invasive ventilator treatment. Important requirements are placed on the nurse’s knowledge and skills. Lacks are found in organizational conditions. / Idag har allt fler personer som tidigare behövde sjukhusvård möjlighet att vårdas i sina hem, även då de är beroende av avancerad teknik. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskors kompetens i hemsjukvård. I den här studien var avsikten att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att leda omvårdnad i kommunal hemsjukvård för personer med ventilatorvård via trakeostomi. Intervjuer gjordes med 10 sjuksköterskor vilka ansvarar för vården av personer med behov av andningshjälp via ventilator i hemmet. Vid intervjuerna efterfrågades sjuksköterskornas erfarenheter av att leda omvårdnad för dessa personer. Ur analys av intervjuerna framkom att sjuksköterskorna tyckte att det var en utmanande uppgift att leda omvårdnad för dessa personer. En stor och tidskrävande uppgift som sjuksköterskorna ansvarar för är att lära den övriga personalen som hjälper personen i hemmet att sköta omvårdnad och teknisk utrustning så som ventilator. Sjuksköterskorna upplevde att de fick för lite stöd från sjukhusets sida och från sin arbetsgivare. Många av sjuksköterskorna tyckte att de själva hade för lite praktisk erfarenhet av att sköta den tekniska utrustningen vilket försvårade i uppgiften att leda omvårdnad. Det skiljer sig mycket mellan vård på sjukhus och i hemmet. I hemmet var sjuksköterskorna ofta mer ensamma i sina beslut. Det fanns ingen annan i närheten att fråga. Många av sjuksköterskorna upplevde att det var roligt och utvecklande att leda omvårdnad för dessa personer med stora vårdbehov. De ansåg dock att denna typ av avancerad vård behöver organiseras bättre för att sjuksköterskorna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tryggt och säkert sätt. Det som idag anses problematiskt behöver ses över. Detta eftersom det troligtvis kommer behövas ännu mer av denna typ av avancerad vård i hemmen i framtiden, då allt fler svårt sjuka har möjlighet att få vård i sina hem. Genom studien framkom viktig kunskap för att kunna fördela resurser och planera för en välfungerande organisation, god kompetens och säkerhet i vården. Kunskaper som chefer och politiker, vilka har beslutsfattande position skulle kunna ha användning av. Utifrån denna studies resultat kan förbättringsområden identifieras och motivera till förändringsarbete i verksamheter där denna typ av vård förekommer.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på aspekter som påverkar implementeringen i en förändringsprocess såsom kommunikation, delaktighet och ledarskap, verksamhetens kultur och förutsättningar. Hälso- och sjukvårdsorganisationer har ett ansvar i bedrivandet av evidensbaserad vård och förbättringsarbete ingår i distriktssköterskans arbetsuppgifter. Det finns även styrdokument och riktlinjer som ställer krav på verksamheter inom hälso- och sjukvård att de kontinuerligt säkrar och utvecklar kvalitén i vården. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar distriktssköterskor upplever sig behöva för att utföra förbättringsarbeten på vårdcentraler. Metod: Intervjustudie av kvalitativ design, åtta distriktssköterskor blev intervjuad. Data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De förutsättningar distriktssköterskorna ansåg sig behöva vid förbättringsarbeten resulterade i tre huvudkategorier: Tid för förbättring, Kulturen på arbetsplatsen och En organisation för förbättring. Sju underkategorier framkom: Tidsbrist, Tid som en resurs, Kollegors inverkan på förbättringsarbeten, Ledarskapets inverkan på förbättringsarbeten, Individens ansvar, Den enskilda vårdcentralen och Verksamhetsutvecklarens roll i förbättringsarbeten. Slutsats: För att distriktssköterskan ska ha ökade förutsättningar att genomföra ett förbättringsarbete bör det finnas tid, en stödjande verksamhetschef som initierar till förbättringsarbeten, samverkan med andra verksamheter och kollegor som är positiva till förändring. En verksamhetsutvecklare och full arbetsstyrka underlättar genomförandet av ett förbättringsarbete. / Background: Previous research shows aspects that affect implementation in a change process, these are communication, participation and leadership, culture and the prerequisites of the organization. Healthcare organizations have responsibility in the practice of evidence-based care. It is also part of the district nurse's duties to work towards improvements in the care-process. Governing documents and guidelines require healthcare organizations to ensure that they continually secure and develop the quality of care. Aim: To investigate the conditions that district nurses consider themselves needed to carry out improvement work at healthcare centers. Method: Interview study of qualitative design with eight district nurses. A manifest content analysis with inductive approach was carried out. Results: Conditions that district nurses considered necessary for improvement work resulted in three main categories: Time for improvement, The culture at the workplace and An organization for improvement. Seven subcategories emerged: Not enough time, Time as a Resource, Colleagues role in improvement work, The leadership role in improvement work, The responsibility of the individual, The individual Healthcare Center and The role of the organization developer in improvement work. Conclusion: In order for the district nurse to have increased opportunities to carry out an improvement work there should be time, a supportive operations manager, collaboration with other healthcare centers, colleagues that are positive to change, a business developer and full workforce.

Introduktion:  Diabetes mellitus är en av defolksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellandiabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar attdistriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av attsamtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod:Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade ifem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsaförsummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. Iresultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa varett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnetunder samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion:Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas ommed patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskildadistriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetesmellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction:   Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer   from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health.   Several research studies show that district nurses experience difficulties in   talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to   describe district nurses' experiences of talking about sexual health with   patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method   with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted   with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content   analysis. Results: The main findings of the study resulted in five   categories: men are informed about complications, women's sexual health   neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is   lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual   health was an important subject to talk about with the patients, but rarely   raised the subject during the conversation. It was primarily the patient   himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that   sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care   patients. It depends a lot on the individual   district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes   mellitus are invited to interviews about sexual health.

Primärvårdens uppdrag innebär att erbjuda patienter i alla åldrar sjukvård som inte kräver sjukhusets specialistkompetens. Primärvård innefattar både vårdcentral och jourcentral där patienter med både akuta och icke akuta åkommor ska kunna omhändertas. Distriktssköterskan besitter fördjupade kunskaper genom specialistutbildning och ska kunna bedöma patientens hälsotillstånd och agera utifrån det. Vården ska vara av god kvalité och ska vara säker och trygg för patienten. Vårdpersonalen ska värna om patientens integritet och respektera individens självbestämmande. Det saknas studier som beskriver hur distriktssköterskor upplever och erfar det akuta omhändertagandet av patienter i primärvård. Syftet med intervjustudien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av omhändertagande av akuta patienter inom primärvård. Kvalitativ forskningsansats har använts med fokus på livsvärlden, för att fånga fenomenet. Alla informanter som deltog var distriktssköterskor med erfarenhet inom primärvård och uppfyllde därmed kriterierna för deltagande. Resultatet framkom genom Dahlbergs innebördsanalys och gav fem teman med subteman. De övergripande teman var distriktssköterskans erfarenhet, vikten av kunskap och utbildning, kollegornas betydelse, vårdmötet i det akuta omhändertagandet och rutiner i arbetet. Det visade sig i studien att distriktssköterskor har behov av kontinuerlig utbildning i akut omhändertagande samtidigt som erfarenhet, intuition och personlighet bidrar till patientsäkra bedömningar. Kollegorna har stor betydelse för det akuta arbetet och kan inverka på både ett positivt och negativt sätt. Professionaliteten och kommunikationen är av vikt i det vårdande mötet mellan distriktssköterska och patient, likväl som tydliga strukturer är viktiga i de akuta situationerna.