Spelling suggestions: "subject:"district nurse"" "subject:"district curse""
81 |
Självständig och effektiv vård - distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelsförskrivning : En systematisk litteraturstudie / Independent and effective care - The district nurse experience of prescribing medicines : A systematic literature reviewArslan, Aysel, Hammarberg, Christina January 2021 (has links)
Bakgrund: Distriktssköterskan har med sin breda kompetens en viktig roll inom primärvården. Distriktssköterskan besitter goda ämneskunskaper i omvårdnad, vårdpedagogik, medicin, och folkhälsovetenskap. Många länder i världen har valt att tillåta läkemedelsförskrivning till distriktssköterskor, vilket leder till en effektivare vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelsförskrivning inom primärvården. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ induktiv design har genomförts. Till datainsamlingen gjordes systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Pubmed. Totalt användes 11 artiklar som svarade på studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med manifest analys användes. Resultat: Dataanalysen mynnade ut i tre huvudkategorier. 1. Ökad självständighet och ansvar, 2. Förbättrad omvårdnad genom förskrivningsrätten med följande underkategorier: effektivare vård med kostnadseffektivitet och personcentrerad och holistisk vård. 3. Orsaker som påverkar hur förskrivningsrätten används i praxis med tre underkategorier: Viljan att hålla sig uppdaterad, behov av tillgång till stöd och begränsad förskrivning. Konklusion: Även om vården har förändrats har distriktssköterskans förskrivningsrätt inte utvecklats i samma utsträckning i Sverige som i andra länder. Litteraturstudiens resultat bekräftas av tidigare forskning att distriktssköterskornas läkemedelsförskrivning gav ökad självständighet, ökad status och ökad respekt bland kollegor och patienter. Resultatet visar att distriktssköterskorna önskar mer utbildning, fortbildning och träning för att öka kompetensen inom läkemedelsförskrivning.
|
82 |
Personcentrerad vård i hemsjukvården : En systematisk integrativ litteraturstudie / Person-centered care in home care environment : A systematic integrative literature reviewLundholm, Johanna, Fridell, Maria January 2021 (has links)
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.
|
83 |
Distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer där misstanke finns om att barn far illa : En litteraturstudie / District nurses experience of meeting families where there is a suspicion that children are being abused : A literature reviewFunseth, Ida, Jusledh, Sara January 2019 (has links)
Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>
|
84 |
Förebygg det första fallet! : En litteraturöversikt / Prevent the first fall! : A literature reviewVestin, Carina, Östling, Eleonor January 2019 (has links)
Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande. Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet. / Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>
|
85 |
Distriktssköterskors upplevelser av det förebyggande arbetet med patienter med patienter med diabetes typ 2 : En kvalitativ studie / The district nurses' experiences of the preventive work with patients with diabetes type 2 : A qualitative studyEklöf, Helen, Musli, Nadira January 2021 (has links)
Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk och komplex folkhälsosjukdom. Det är en av de vanligaste diabetestyperna som drabbar främst vuxna och äldre. Globalt anses 500 miljoner människor ha någon form av diabetes. Flera faktorer höjer risken för att drabbas av DM2 och kräver förändring av livsstil för att den ska vara hanterbar och för att minska risken för komplikationer. Distriktssköterskan har möjlighet att agera tidigt i sjukdomsförloppet och kan på så vis förebygga lidande. Distriktssköterskan har en central roll i patientens vård med att hjälpa patienten att utveckla sin egenvårdsförmåga på bästa sätt. Genom att studera distriktssköterskans levda erfarenheter och hur de upplevs vill författarna upptäcka variationer i deras förebyggande arbete samt hur diabeteskomplikationer kan minskas för den enskilda patienten. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av det förebyggande arbetet med patienter som har DM2. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Sex distriktssköterskor med diabeteskompetens deltog i studien. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier. Distriktssköterskan kan genom sin kompetens och erfarenhet se patienten ur ett helhetsperspektiv. De kunde identifiera svaga och utsatta patientgrupper och med genuint engagemang stötta och uppmuntra till en god omvårdnad. Lyhördhet och relationsskapande hjälper distriktssköterskan att sätta patienten i centrum. Förebyggande arbetet är omfattande och kräver att distriktssköterska ska vara kreativ och flexibel i sitt utövande. / Diabetes mellitus type 2 (DM2) is a chronic and complex public health disease. It is one of the most common types of diabetes that mainly affects adults and the elderly. Globally, 500 million people are thought to have some form of diabetes. Several factors increase the risk of suffering from DM2 and require a change in lifestyle for it to be manageable and to reduce the risk of complications. The district nurse can act early in the course of the disease and can thus prevent suffering. The district nurse has a central role in the patient's care in helping the patient to develop his or her self-care ability in the best way. By studying the district nurse's lived experiences and how they are experienced, the authors want to discover variations in their preventive work and how diabetes complications can be reduced for the individual patient. The purpose of the studies is to describe district nurses' experiences of the preventive work with patients who have DM2. The method used was a qualitative interview study with a life world theoretical perspective. Six district nurses with diabetes skills participated in the study. Data analyzers using qualitative content analysis, which contributes to three main categories. Through her competence and experience, the district nurse can see the patient from a holistic perspective. They were able to identify weak and vulnerable patient groups and with genuine commitment support and encourage good care. Sensitivity and relationship building help the district nurse put the patient at the center. Preventive work is extensive and requires the district nurse to be creative and flexible in her practice.
|
86 |
Distriktsjuksköterskans erfarenheter av att stödja närstående vid palliativ vård i hemmet. : En systematisk litteraturstudie / District nurses´ experiences of supporting family members during palliative home care. : A systematic reviewDybedal, Anna January 2022 (has links)
Introduktion: Distriktssköterskor vårdar svårt sjuka och döende patienter i patienternas hem. Denpalliativa hemsjukvården utförs i samarbete med andra professioner. Förutom patienten inkluderaspatientens närstående i vården. Distriktssköterskan är en nyckelperson som ska fungera som företrädareför patienten och de närstående, och har ett stort ansvar i att planera, leda och organisera vården. Enviktig uppgift är att informativt, emotionellt och praktiskt stödja de närstående. Syfte: Syftet var attbeskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja närstående vid palliativ vård i hemmet. Metod:Systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån Polit och Becks niostegsmodell (2021). DatabasernaCinahl och Pubmed användes för att söka fram artiklar som sedan analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Information ger delaktighet,Distriktssköterskans förutsättningar för att kunna ge stöd, Distriktssköterskans utmaningar i sambandmed att ge stöd, Döden avslutar inte omsorgen till närstående. Konklusion: När distriktssköterskor gavemotionellt, praktiskt och informativt stöd till närstående ställdes de inför olika dilemman vilket innebarprofessionella och personliga utmaningar. Ett välfungerande samarbete mellan distriktssköterska,patient, närstående och andra professioner var viktigt för att kunna stödja närstående på ett bra sätt.Distriktssköterskor önskade mer utbildning i palliativ vård och sorgehantering för att kunna stödjasörjande närstående. / Introduction: District nurses care for terminally ill and dying patients in the patient's home. Thepalliative care is in collaboration with other professionals. Both the patients and their family membersare included in the caregiving. The district nurse functions as a spokesperson for the patients and theirfamily. An important task is to give information and emotional and practical support to the familymembers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurses´ experiences of supportingfamily members of palliative patients who receive homecare. Method: A systematic literature studybased on the Polit and Beck (2021) model. Cinahl and Pubmed were used to find articles. Data wasanalyzed through qualitative content analysis. Results: The result presents four categories: Informationfacilitates involvement, Conditions that enable district nurses to provide support, The district nurse´schallenges when providing support, Death does not end care for the family members. Conclusion:District nurses were faced with dilemmas when giving support to family members. A well-functioningcollaboration between the district nurse, patient, family members and other professionals were importantwhen supporting family members. District nurses felt the need for more education related to the grievingprocess.
|
87 |
Samtal med patienter som får palliativ vård i hemmet : En kvalitativ intervjustudie ur distriktssköterskeperspektiv / Conversations with patients receiving palliative care at home : A qualitative interview study from a district nurse perspectiveGörander, Camilla, Nilsson, Ann-Catrin January 2019 (has links)
Flera studier fokuserar på kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som får palliativ vård men inte på samtalen i sig. Det är vanligt att svårt sjuka patienter vårdas i hemmet vilket ställer krav på distriktssköterskors kompetens och deras sätt att samtala med dessa patienter. Syftet med denna studie var att utforska hur distriktssköterskor upplever samtalen med patienter som får palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Samtalen utforskas så att distriktssköterskor uppnår fördjupad kunskap kring fenomenet. Åtta distriktssköterskor i två kommuner i mellersta Sverige deltog i intervjustudien. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv design valdes för att besvara syftet. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna benämndes; Lyhördhet i samtalen, Aspekter som påverkar samtalen, Aspekter som ger meningsfulla samtal. Efter bearbetning ledde analysen slutligen fram till det latenta, underliggande meningarna i intervjutexterna som blev ett tema; Intuition som färdighet. Det framkom att distriktssköterskor inte upplevde samtalen med patienter som får palliativ vård som svåra utan ofta tvärtom upplevdes samtalen meningsfulla och givande. Slutsatsen blev att distriktssköterskor som utvecklat medicinsk kunskap och hade längre arbetslivserfarenhet använde intuition som färdighet i större utsträckning. / Several studies focus on the communication between nurses and the patients who received palliative care but not on the conversations as such. It is common for severely ill patients to be cared for at home, which calls for high requirements on the district nurse's skills. The purpose of this study was to explore how district nurses experienced conversations with patients who received palliative care within home care services. The conversations are investigated to achieve in-depth knowledge of the phenomenon. Eight district nurses from two municipalities in the middle of Sweden participated. A qualitative content analysis with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were named; Responsiveness in the conversations, Aspects affecting the conversations, Aspects leading to meaningful conversations. After processing, the analysis finally led to the latent underlying meaning in the interview texts thus eventually becoming a theme; Intuition as a skill. District nurses did not experience the conversations as difficult, and often the conversations were meaningful and rewarding. The conclusion was that district nurses who developed medical knowledge and had longer work experience used intuition as skill to a greater extent.
|
88 |
Distriktssköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet : en intervjustudie / District nurses' experiences of palliative care at home : an interview studyBårring, Maria, Sandsjö, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Valmöjligheten att få vård i livets slutskede i sin hemmiljö ses som en rättighet. Tidigare studier visar att arbetet med palliativ vård i hemmet ses av distriktssköterskor som givande men utmanande. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Tio intervjuer hölls med distriktssköterskor i fyra olika kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att arbeta med individanpassad omvårdnad, Att arbeta i team och Att hantera svåra situationer och utvecklas i sin profession. Dessa delades in i sex subteman. Konklusion: Studien visade på att distriktssköterskors erfarenheter och kunskaper varierar. Det framkom även att den organisatoriska uppbyggnaden med resurser och stöd varierade mellan kommunerna vilket ansågs av författarna kunna leda till en ökad risk för ojämlik vård. / Background: The choice to receive end-of-life care in one's home environment is seen as a right. The work with palliative care in the home is seen by district nurses as rewarding but challenging. Aim: The aim was to investigate district nurses' experiences of caring for patients with palliative care at home. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were held with district nurses in four different municipalities in Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Working with individualized nursing, Working in teams and Dealing with difficult situations and developing in one's profession. These were divided into six sub-themes. Conclusion: The study showed that district nurses' experiences and knowledge vary. It also emerged that the organizational structure with resources and support varied between the municipalities, which was considered by the authors to lead to an increased risk of unequal care.
|
89 |
Skolsköterskans viktiga roll i mötet med mångbesökande elever : - att få utbildning i samtalsmetodik är av vikt för skolsköterskan för att kunna bemöta alla elever på bästa sätt / The school nurses’ important role in the meeting with multi visiting students : - getting training in conversation methodology is importat for the school nurse to be able to meet all students in the best wayAndersson, Anna Stina, Ivarsson Löfstedt, Malin January 2020 (has links)
Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande. / Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>
|
90 |
Distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av äldre ur ett läkemedelsperspektiv : - En litteraturöversikt / District nurses' experiences of caring for the elderly from a drug perspective : - A literature reviewFjellner, Hanna, Morlind, Kristina January 2020 (has links)
Bakgrund: Den äldre patientens läkemedelsbehandling är komplex i relation till åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Att hantera läkemedel för denna patientgrupp är en mångfacetterad arbetsuppgift. Distriktssköterskan behöver använda sin specialiserade kunskap om det normala åldrandet och medicinska tillstånd för att bedöma den äldre patienten, men även kunna bedöma andras kompetens gällande läkemedel vid delegering. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre. Metod: Studien var en induktiv systematisk litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskors läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre är ett ansvarstyngt arbete som kompliceras av att de ofta inte arbetar patientnära. Det saknades tilltro till att omvårdnadspersonalen kunde göra adekvata bedömningar i relation till äldre och läkemedel, vilket medförde att arbetet kring delegering kunde kännas olustigt. Arbetet kring delegering var även tidskrävande liksom arbetet med att sammanställa aktuell läkemedelsbehandling då en äldre patient skrevs ut från sjukhus. Diskussion: Organisatoriska brister som medförde tidsbrist och att riktlinjer frångicks medförde att det var svårt för distriktssköterskorna att arbeta ur ett personcentrerat perspektiv. Slutsats: Fynden i litteraturstudien har synliggjort distriktssköterskans arbete och ansvar kring äldre och läkemedel. Ytterligare forskning krävs för att utröna om ett personcentrerat arbetssätt kan minska läkemedelsrelaterade fel och därmed minska lidandet för den äldre patienten och samtidigt sänka samhällskostnader. / Background: The elderly patient's drug treatment is complex in relation to age-related bodily changes. Managing drugs for this patient group is a multifaceted task. The district nurse needs to use her specialized knowledge of normal aging and medical conditions to assess the elderly patient, but also to be able to assess others' competence regarding medicines when delegating. Aim: The aim was to describe the district nurse's experience of medication management in the care of the elderly. Method: The study was an inductive systematic literature review. Results: The results showed that district nurses' medication management in the care of the elderly is a responsibility-laden job that is complicated by the fact that they often do not work close to patients. There was a lack of confidence that the nursing staff could make adequate assessments in relation to the elderly and medicines, which meant that the work on delegation could feel uncomfortable. The work on delegation was also time-consuming, as was the work of compiling current drug treatment when an elderly patient was discharged from hospital. Discussion: Organizational shortcomings that led to a lack of time and deviations from guidelines meant that it was difficult for the district nurses to work from a person-centered perspective. Conclusion: The findings in the literature review have highlighted the district nurse's work and responsibilities regarding the elderly and medicines. Further research is needed to find out whether a person-centered approach can reduce drug-related errors and thereby reduce the suffering of the elderly patient and at the same time reduce societal costs. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>
|
Page generated in 0.0866 seconds