En föräldraseparation kan för många barn upplevas som livsomvälvande eftersom det kan medföra en del förändringar, däribland boendesituationen. Det är vanligt att barn efter föräldrars separation antingen endast bor hos en förälder eller bor växelvis. Tidigare forskning har visat att barn som bor växelvis rapporterat bättre mått på hälsa och välmående än de som bor med ensamstående föräldrar. Studier har även påvisat en överrepresentation av barn med hög socioekonomisk status inom växelvisa boendearrangemang. Syftet med denna studie är därmed att undersöka förhållandet mellan socioekonomisk status och barns växelvisa boende samt analysera denna utveckling över tid. Utifrån tidigare forskning är antagandet i denna studie att barn med hög socioekonomisk status är mer sannolika att bo växelvis. Det antas även att utvecklingen av växelvisa boenden inte distribuerats jämnt över sociala skikt.   Studien använder Stockholmsenkätens datamaterial från nio olika mättillfällen. Urvalet består av elever i årskurs 9 i Stockholms län, som antingen bor med båda föräldrar, växelvis eller enkom hos en förälder. Det slutgiltiga urvalet omfattade 56 905 individer. Inledningsvis presenteras deskriptiv statistik över studiens centrala variabler. Med hjälp av deskriptiv statistik, logistiska regressionsmodeller och interaktionsanalyser prövas studiens hypoteser. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband mellan växelvis boende och socioekonomisk status. Det är vanligare för barn födda i Sverige med medelutbildade och icke-arbetslösa föräldrar att bo växelvis. Vidare skiljer sig utvecklingen av växelvis boende åt utifrån studiens undersökta kategorier.

Bakgrund och problemdiskussion: Intresset för kreativitets- och innovationsforskning har ökat starkt i modern tid, särskilt under 2000-talet och framåt. Kreativitet och innovation kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv och definitioner beroende på kontext och fenomen som undersöks. Samtidigt växer betydelsen av projektstyrning vilket anses bero på den komplexa affärsmiljön och den höga konkurrens som råder. Rätt projektstyrning anses viktigt för lyckade projekt. Det finns en potentiell konflikt mellan styrning och kreativitet, som därför kräver en balansgång för att uppnå önskat resultat. Syfte: Genom att studera hur projektprocesser sker i projekt och hur styrning och styrsystem balanseras med de kreativa processerna kommer vi att bidra till en ökad förståelse för vilken typ av styrning som är mest utmärkande i varje projektprocess och hur det samverkar med kreativitet. Syftet blir därmed att identifiera och jämföra det undersökta företagets anpassning av styrsystem gentemot kreativitetsprocesser med existerande teori inom kreativitetsforskning. På så sätt föreslår vi en modell för hur projekt kan styras beroende på både situationsbehov och typ av kreativt tänkande, uppdelad på de olika projektfaserna. Metod: En fallstudie har gjorts på IST, ett utvecklande IT-företag. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt, där semistrukturerade intervjuer av projektledare har använts för att samla in det empiriska materialet. Slutsats: Olika förhållningssätt till kreativitet i olika situationer behövs för att lyckas med projektstyrning. Projektstyrning kan resultera i ökad inre motivation för medarbetarna om styrsystemen är utformade på rätt sätt. Att förstå när olika typer av tänkande krävs inom olika projektprocesser är då nödvändigt. I de olika projektprocesserna krävs fokus på olika former av styrning, i stängda problem. Alla fyra typer av styrsystem var aktiva under de olika projektprocesserna. Alla styrsystem fanns inte vara lika relevanta under varje process, under initiering används exempelvis boundary och interactive mer medan boundary och diagnostic används mer under planeringsstadiet. / Background and problem discussion: The interest for research in creativity- and innovation has strongly increased in the modern time, especially during the 21th century. Creativity and innovation can be described from several different perspectives and definitions depending on the context and phenomenon being studied. At the same time, the importance of project management is increasing which is considered to depend on the complex business environment and the high competitiveness. Proper project management is considered to be of large importance for successful projects. There is a potential conflict between control and creativity, and a balance between the two is thus required to achieve the desired result. Purpose: By studying how project processes occurs in projects and and how control and control systems are balanced with the creative processes, we will contribute to increase the understanding what type of control that is characteristic in each project process and how it interacts with creativity. The purpose is therefore to identify and compare the studied company’s adaptation of control system in relation to creativity processes with existing theory in creativity research. In this manner we propose a model for how projects can be controlled depending on situation and type of creative thinking, depending on the different project processes. Method: A case study has been conducted at IST, a developing IT-company. The study has a qualitative approach, where semi-structured interviews of project managers have been used to gather the empirical material. Conclusion: Different approaches to creativity in different situations are required in order to be successful in project management. Project management can result in increased intrinsic motivation for employees if the control systems are designed in the right way. Understanding when different types of creativity is needed in the different project processes is essential. The different project processes requires different types of control, in closed problems. All four types of control system were active during the different project processes. Although all four control systems aren’t considered to be equally active during respective process, boundary and interactive are for example more active during initiation, while boundary and diagnostic were more active during planning.

In recent years, the necessity and opportunity for transforming pulp and paper mills into integrative units for large-scale output of biochemicals, biomaterials, and biofuels have come up in discussions of industrial renewal in the Northern hemisphere (mainly in Canada, Sweden and Finland). This transformation is related to technology shifts as well as changing business models based on new bioproducts due to profoundly new market conditions. The aim of this dissertation is to analyse how wood-based biomass industries – with an emphasis on incumbent pulp and paper industries (PPIs) – are managing this industrial and technological transformation that is taking place beyond the papermaking paradigm. Innovation theories on mature industries, their incumbents, and their propensity for technological lock-in and inertia are well-known. How new entrants and incumbents manage these large shifts is seen as central in understanding the dynamics of new, large-scale sustainable technologies on the one hand and the renewal of large, mature process industries on the other. Three research questions are addressed. First, where are the knowledge and technology frontiers developing in this transformation? Second, how are incumbents of PPIs are managing large market and technology shifts based on existing capabilities and knowledge bases? Third, what are the key mechanisms behind the transformation of PPIs from a process-industry perspective? The hermeneutical insights into the system of biomass technologies in general and the PPI industries in particular were gained by using a qualitative case-study approach, which formed the basis for four research articles and for outlining the empirical context and key words search of the quantitative bibliometric methods in a fifth research article. The research findings and main contributions address an identification of the, analytical, “formal”, science-based technology frontiers from a knowledge base perspective.  Old industrialised forest/PPI nations tended to specialize in rather slow growing, forest-based frontiers. They seem to have stayed close to the research trajectories of their woody raw material and knowledge base with the exception of North America. However, this not the entire explanation of transformation and technology development. Chemical pulp mills, in several cases developed into biorefineries, are the nexus of the emerging development block. They are contributing with products in a bioeconomy that is actively moving away from fossils and polluting materials (such as cement, cotton, plastics). In addition, demo plants (potentially nurturing hundreds of bioproducts) that are present at mill sites and involve different stakeholders, can act as the interface between analytical and synthetic knowledge bases that otherwise are difficult to combine in the upscaling phases of process industries. The response of PPI organizations to shifts in both technology and business models is also explained by the concept of diverging innovations of non-assembled products. These are part of a diversification of an industry from a forest industry perspective, and also of a diversification that may enter trajectories of several by-products and side-streams of the pulp “biorefinery” mill, and have analogies to a product-tree and to the material transformation flow of its production systems. But it is also a phenomenon of synergies in a broader multi-sectorial perspective, i.e. new sets of related products/processes that are able to replace industries of non-assembled products under the above-mentioned, new market conditions. The phenomenon of diverging innovations can be regarded as both an empirical contribution – the breaking up of a closed integrated process industry into something new with several emerging and integrative industries as a response to the large shifts in papermaking and sustainable needs in society – and as a theoretical remark on the model for non-assembled products presented by Utterback (1994). / Under de senaste åren har nödvändigheten och möjligheten att omvandla massa- och pappersbruk till integrerade produktionsenheter för storskalig produktion av biokemikalier, biomaterial och biobränslen uppkommit i diskussioner om industriell förnyelse på norra halvklotet - främst i Kanada, Sverige och Finland. Denna omvandling är relaterad till teknikskiften samt förändrade affärsmodeller baserade på nya bioprodukter och kraftigt ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med avhandlingen är att analysera hur vedbaserade industrier – med betoning på befintliga massa- och pappersindustrin - hanterar denna industriella och tekniska omvandling utanför det traditionella papperstillverkningsparadigmet. Innovationsteorier om mogna branscher, deras benägenhet för teknisk inlåsning och tröghet är välkända. Hur nya och etablerade aktörer hanterar dessa stora förändringar ses som central för att förstå dynamiken i ny, storskalig, hållbar teknik å ena sidan och förnyelse av mogna processindustrier å andra sidan. Tre forskningsfrågor behandlas. Först, var utvecklas kunskaps- och teknikfronter i denna omvandling? För det andra, hur hanterar etablerade aktörer i massa- och pappersindustrin  stora marknads- och teknologiskiften baserade på befintliga kunskapsbaser? För det tredje, vilka är de huvudmekanismerna bakom omvandlingen av massa- och pappersindustrin ur ett processindustriellt perspektiv? Förståelsen för det biomasseteknologiska systemet i allmänhet och massa- och pappersindustrin i synnerhet erhölls genom att använda kvalitativa fallstudier och metoder. De låg till grund för fyra forskningsartiklar och utmejslade den empiriska kontexten för kvantitativa, bibliometriska metoder i en femte forskningsartikel. Forskningsresultaten utgörs bl a av en identifiering av analytiska, "formella", vetenskapligt baserade teknikfronter. Äldre skogsindustriländer tenderar att specialisera sig i långsamväxande, skogsbaserade teknikfronter. De följer forskningsbanor närmare deras vedråvaru- och kunskapsbaser (med undantag av Nordamerika). Men det är inte hela förklaringen till teknikutvecklingen och dess omställningspotential. Kemiska massabruk, i flera fall utvecklade till bioraffinaderier, kan utgöra hävstången för ett framväxande utvecklingsblock. De bidrar med produkter i en bioekonomi som aktivt rör sig bort från fossila och resursineffektiva material och processer (såsom cement, bomull, plast). Dessutom kan demonstrationsanläggningar härbärgera en storskalig testmiljö för hundratals bioprodukter som är placerade i närheten av massafabriker och som involverar forsknings-, industri- och samhällsintressenter. De kan ävenfungera som gränssnitt mellan analytiska och syntetiska kunskapsbaser som annars är svåra att kombinera i uppskalningsfaser. Massa- och pappersindustrins omvandling förklaras också av begreppet divergerande innovationer av icke-sammansatta produkter. Dessa är delvis en diversifiering av en bransch ur ett skogsindustriellt perspektiv, delvis en diversifiering som kan generera i biprodukter och sidoströmmar, som har analogier med produktträd och påminner om det materiella transformationsflödet i det egna produktionssystemet. Divergerande innovationer kan ge ett synergifenomen ur ett bredare sektoriellt perspektiv, dvs nya uppsättningar av produkter och processer som kan ersätta industrier med icke-sammansatta produkter under de nya marknadsförhållandena som ovan beskrivits. Fenomenet med divergerande innovationer kan betraktas som både ett empiriskt bidrag - att bryta upp en sluten, integrerad processindustri till något nytt med flera framväxande och integrerande näringar som ett svar på de stora förändringarna i industrin och i samhället – och också som en kritik av modellen för icke-sammansatta produkter som tidigare presenterats av Utterback (1994). / <p>QC 20160829</p>

This thesis aims to investigate whether additive manufacturing is applicable in manufacturing the 1N thruster option that Bradford Ecaps offers. Therefore, the nozzle design is of particular interest as AM provides accessibilities to manufacturing complex structures. The current Ecaps 1N thruster has an operating thrust lifespan that exceeds the required lifespan commonly needed for the majority of customers. With AM, an increase in production throughput and optimization of nozzle design is possible. A candidate material, a platinum group metal, was picked for a future 1N thruster prototype concerning the limiting operating constraints. Computational fluid analysis was performed to investigate different contour nozzles to investigate the possibility of improving the performance of the Bradford ECAPS 1N thruster. AMATLAB code was developed to model the contour nozzles, and ANSYS Fluent was used for the computational analysis. Three different nozzle geometries were evaluated to investigate the overall performance of the expanding exhaust gas and thrust properties in vacuum conditions. Configuration 1. which had an extended nozzle was selected as a solution since it eliminatedthe interferences with the continuum. The Nasa CEA code was used to generate the fluid gas properties. No substantial performance gain was observed for the 1N thruster. This was found to be due to the boundary-dominated flow exhibited in the nozzle. A conical nozzle was found to work comparatively well. / Detta examensarbete syftar till att undersöka om additiv tillverkning (AM) är tillämplig vid tillverkning av Bradford Ecaps 1N raketmotor. Därför är munstycksdesignen av särskilt intresse eftersom AM ger möjlighet för tillverkning av komplexa strukturer. Den nuvarande Ecaps 1N-motorn har en livslängd som överstiger den livslängd som krävs för de flesta kunder. Med AM är ökning av produktionsgenomströmningen och optimering av munstycksdesign möjlig. Ett kandidatmaterial, en metall i platinagruppen, valdes ut för en framtida 1N prototyp med hänvisning till de begränsande driftsbegränsningarna. Beräkningsflödesanalys utfördes för att undersöka olika konturmunstycken för att undersöka möjligheten till att förbättra prestandan hos Bradford ECAPS 1N framdrivningssystem. En MATLAB-kod utvecklades för att modellera konturmunstyckena och ANSYS Fluent användes för beräkningsanalysen. Tre olika munstycksgeometrier utvärderades för att undersöka den totala prestandan hos de expanderande avgaserna och dragkraftsegenskaperna under vakuumförhållanden. Konfiguration 1. som hade ett förlängt munstycke valdes som en lösning eftersom detta eliminerade interferenserna med kontinuumet. Nasa CEA-koden användes för att generera fluidens gasegenskaper. Ingen betydande prestandaökning observerades för 1N motorn. Detta visade sig bero på det gränsskiktsdominerade flödet som uppvisades i munstycket. Ett koniskt munstycke visade sig fungera relativt bra.