Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda – föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling. I en del sammanhang beskriver man vad man gör och i andra sammanhang gör man det inte. I många fall kallar man det något annat än dynamisk pedagogik. Några uppger att svårigheter hos målgruppen att ta del av dynamisk pedagogik kan vara ett hinder i arbetet. Rådande samhällsklimat, som nuvarande resultatinriktade skolpolitik beskrivs av många som ett hinder, liksom ekonomisk åtstramning och tidspress, eftersom dynamisk pedagogik inte är någon så kallad ”quick fix”. Bland möjligheterna märks vår tids behov bl.a. av reflektion, kreativitet, meningsskapande, lugn och ro, tillhörighet och tryggt ledarskap – områden där den dynamiska pedagogiken kan ha mycket att bidra med.

Den här litteraturstudien handlar om likhetstecknet som är en viktig grund i algebran. Studien är relevant eftersom internationella undersökningar som TIMSS och PISA visar att svenska elevers algebraresultat är lågt och behöver förbättras. Resultaten tyder på att elever har svårigheter med likhetstecknet och därför är denna studies resultat användbart i utvecklingen av matematikundervisningen i svenska skolor. Litteraturstudien är även relevant för lärare för att få insikt i hur elever uppfattar likhetstecknet och vad detta har för påverkan längre fram i matematikutvecklingen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vad matematikdidaktisk forskning säger om elevers förståelse av matematiska likheter samt hur elever kan ges goda möjligheter att utveckla kunskaper om likhetstecknet. Syftet vill vi uppfylla genom att besvara frågorna: Hur påverkas elevers algebraisk förståelse av en dynamisk respektive statisk uppfattning av likhetstecknet? och Hur kan undervisningen utformas för att utveckla elevernas förståelse av likhetstecknets innebörd? Den sammanställda litteraturen hittades genom sökningar i databaserna Primo och ERIC och består av vetenskapliga tidskriftsartiklar skrivna på engelska. Litteraturen analyserades genom en översiktstabell för att hitta likheter och skillnader mellan de olika artiklarna utifrån forskningsfrågorna. Resultatet visade bland annat att elever behöver utveckla en statisk förståelse av likhetstecknet i tidig ålder för att undvika missuppfattningar. Eleverna behöver möta en varierad undervisning och olika typer av ekvationer för att utveckla en statisk förståelse.

No description available.

No description available.

<p>På Linköpings universitet använder man sig sällan av versionshanteringssystem i kurser. Istället sparas till exempel programmeringslabbar på enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem både när man programmerar i grupp men också om någonting skulle gå snett. Labhandledaren har också mycket sämre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och många grupper kan få hjälp för sent på grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem användas mycket mer i framtiden.</p><p>Att läsa versionsloggar för att följa upp grupper är ett osmidigt och tidskrävande jobb och ger dålig överblick. Detta examensarbete beskriver ett verktyg till hjälp för labhandledaren i kurser där versionshanteringssystem används. Tillvägagångssättet och designen men även vilka problem som uppstod är fokus i rapporten.</p><p>Resultatet av examensarbetet är en webapplikation som visar statistik för alla labgrupper i en specifik kurs, både textuellt och grafiskt. Webapplikationen strävar efter att bete sig som en vanlig och lättanvänd skrivbordsapplikation. Detta verktyg ger labhandledaren bättre överblick över individernas arbete samtidigt som fusk kan komma att uppmärksammas.</p>

På Linköpings universitet använder man sig sällan av versionshanteringssystem i kurser. Istället sparas till exempel programmeringslabbar på enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem både när man programmerar i grupp men också om någonting skulle gå snett. Labhandledaren har också mycket sämre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och många grupper kan få hjälp för sent på grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem användas mycket mer i framtiden. Att läsa versionsloggar för att följa upp grupper är ett osmidigt och tidskrävande jobb och ger dålig överblick. Detta examensarbete beskriver ett verktyg till hjälp för labhandledaren i kurser där versionshanteringssystem används. Tillvägagångssättet och designen men även vilka problem som uppstod är fokus i rapporten. Resultatet av examensarbetet är en webapplikation som visar statistik för alla labgrupper i en specifik kurs, både textuellt och grafiskt. Webapplikationen strävar efter att bete sig som en vanlig och lättanvänd skrivbordsapplikation. Detta verktyg ger labhandledaren bättre överblick över individernas arbete samtidigt som fusk kan komma att uppmärksammas.

<p>Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur. Denna rapport undersöker hurivida en hierarkisk organisationsstruktur är bättre lämpad än en demokratisk, för såväl experter som noviser, vid distribuerat beslutsfattande i en dynamisk militär domän. En experimentell studie genomfördes med studenter och officerare i en mikrovärld som skapats utifrån ett kommersiellt krigsstrategispel. I grupper om fyra personer skulle försöksdeltagarna utföra två militära uppdrag. Resultatet visar att studenterna eliminerade signifikant fler fiender än officerarna. Inga andra signifikanta skillnader erhölls. Resultatet kan ha påverkats av ett antal faktorer, studenterna hade t.ex. större vana av datorer, PC-spel och strategispel än officerarna.</p>

Den här undersökningen har jämfört ifall ett gemensamt dynamiskt flödesfält som fylls allteftersom kan prestera bättre än när varje agent måste fylla sitt eget flödesfält. Ett antal scenarion har skapats för att ta reda på vilket sätt teknikerna skiljer sig. Ett scenario utvärderas genom att automatiskt placera ut en stor mängd agenter och notera FPS under testets gång. Dessa data presenteras sedan i en gemensam graf för de två teknikerna där skiljaktigheterna går att observera. Efter testning visar det sig att de två största anledningarna till skillnaden i prestanda är beroende på storleken av agenternas sökrymd samt hur många spridda mål det finns. En stor sökrymd försämrar den icke dynamiska tekniken medan den dynamiska presterar bra. Många spridda mål försämrar den dynamiska teknikens prestanda på grund av att fältet inte kan återanvändas. Resultatet diskuteras kunna användas i en hybridlösning för vektorfält, samt kunna jämföras med ett komplett flödesfält.

Syftet med denna uppsats är att utreda skillnader och likheter mellan vad vana musiklyssnare (ljudstudenter) och ovana musiklyssnare (fritidslyssnare) lyssnar efter när de hör en sånginspelning. Syftet är även att utreda hur dessa faktiskt tycker att en sångmikrofon bör låta för att låta bra. Metoden jag valde att använda mig av var ett blint lyssningstest där jag med hjälp av fyra olika mikrofoner spelade in två olika sångstilar vilka sedan användes som grund för utredning. Testpersonerna fick lyssna på dessa inspelningar och sedermera beskriva vad de tyckte lät bra respektive dåligt med de olika mikrofonernas inspelningar. Då lyssningstestet var blint visste inte deltagarna om vilken mikrofon som var vilken, utan fick enbart beteckningarna ”Clean 1” till ”Clean 4” för första sångstilen och ”Distorsion 1” till ”Distorsion 4” för den andra sångstilen. Efter att testet väl utförts och alla resultat sammanställts visade det på en relativt liten skillnad i vad de två olika grupperna tyckte om mikrofonerna. Dock framgick det att de flesta gick på ”tydlighet” eller ”klarhet” som ett viktigt rekvisit när de lyssnade på mikrofonernas ljudåtergivning. Även ifall det i de olika kategorierna av sångstilar alltid fanns en mikrofon som var omtyckt mest av flest personer fanns det alltid avstickare från den gruppen.

En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden. Framtida arbeten kan undersöka hur tekniken kan kontrolleras för att bli pålitlig.