Denna uppsats undersöker frågan om bristande progression på Sfi. Studien fokuserar på lärares resonemang kring elevers uteblivna måluppfyllelse och vilka möjligheter som finns inom den egna verksamheten att vidare främja andraspråksinlärningen. Studien utgår huvudsakligen från två teoretiska huvudspår och dessa är komplex dynamisk systemteori och Bonnie Nortons teori om investering. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger. De transkriberade intervjuerna bearbetades sedan genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att bristande progression kan förstås utifrån en mängd olika faktorer och att fenomenet inte med enkelhet kan beskrivas. I resultatet framkommer att det inte finns samsyn bland de intervjuade lärarna rörande huruvida vissa faktorer som påverkar språklig progression är påverkansbara av utbildningsanordnaren eller inte. Inlärarens kulturella kapital framstod som särskilt viktigt för att främja förutsättningarna för andraspråksinlärningen. Vad gäller externa och icke påverkansbara faktorer såsom ålder och hälsa saknas det en tydlig skildring av hur de interagerar med andra variabler. Studien pekar sammanfattningsvis på ett problem i sfi:s organisation där alla elever har samma mål trots att de studerande har olika förutsättningar och behov.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer och hänsynstaganden som legat till grund i en byggprocess när en ny konceptförskola planerats i relation till barns utveckling och lärande i den fysiska miljön. Genom en fallstudie har en specifik byggprocess undersökts genom semistrukturerade digitala intervjuer tillsammans med två förskolerektorer, en lokalplanerare, en tillgänglighetssakkunnig samt byggentreprenadens projektledare och två arkitekter som ses som byggprocessens nyckelpersoner. En av konceptförskolornas verksamma förskollärare är också delaktig i studien. Resultatet visar på att byggprocessen tog hänsyn till yttre faktorer som barnanpassad och flexibel interiör och glasdörrar för transparens, neutrala färgkombinationer och en tillgänglig utomhusmiljö för att skapa en fysiskt tillgänglig, trygg och inkluderande konceptförskola för alla barn oavsett ålder eller motoriska förmågor. Specifika platser i konceptförskolan har visat sig fungerar både bra och mindre bra. Resultatet har analyserats tillsammans med en relationell dynamisk systemteori och en ekologisk systemmodell som tillsammans belyser hur den fysiska miljön skapar eller hindrar meningserbjudanden och proximala processer, samt hur de beslut som tas i exosystemet påverkar barnets möjligheter till utveckling och lärande. Slutsatserna är att det är viktigt att i det tidiga förstadiet noga diskutera vem konceptförskolan byggs för, vilka kunskaper beslut grundas på och analysera hur detta kommer att påverka barnet. Att redan tidigt i byggprocessen inkludera konceptförskolans brukares perspektiv kan gynna slutprodukten för att undvika misstag som inte går att förändra i efterhand. Vidare är det viktigt att planlösningen fungerar för att skapa tillgängliga och trygga fysiska miljöer som främjar barns utveckling och lärande men också för att bidra till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. / The purpose of the study was to investigate the factors and considerations that formed the basis of a construction process when a new concept preschool was planned in relation to children's development and learning in the physical environment. Through a case study, a specific construction process has been investigated through semi-structured digital interviews together with two preschool principals, a local planner, an accessibility expert and the construction project manager and two architects who are seen as the construction process's key people. One of the concept preschools' active preschool teachers is also involved in the study. The results show that the construction process took into account external factors such as child-friendly and flexible interiors and glass doors for transparency, neutral color combinations and an accessible outdoor environment to create a physically accessible, safe and inclusive concept preschool for all children regardless of age or motor skills. Specific places in the concept preschool have been shown to work both well and less well. The results have been analyzed together with a relational dynamic systems theory and an ecological systems model that together shed light on how the physical environment creates or hinders meaning offers and proximal processes, and how the decisions made in the exosystem affect the child's opportunities for development and learning. The conclusions are that it is important in the early pre-school to carefully discuss who the concept preschool is built for, what knowledge decisions are based on and analyze how this will affect the child. Including the concept preschool users' perspectives early in the construction process can benefit the end product in order to avoid mistakes that cannot be changed afterwards. Furthermore, it is important that the floor plan works to create accessible and safe physical environments that promote children's development and learning, but also to contribute to a better working environment for educators.

Dynamic Systems Theory (DST) and spectral analysis are employed to study the tropospheric jet stream and the stratospheric polar vortex. The objective is to investigate the relationship between Rossby wave activity and inverse persistence and dimensionality of geopotential height at 250 hPa and 10 hPa, as these two dynamical indicators are expected to show a characteristic behavior of Rossby wave harmonics. The results show that persistent states exhibit suppressed Rossby wave activity for eastward-propagating Rossby waves, whereas it is increased for the westward counterpart. Positive anomalies of spectral power at positive phase speeds are present for less persistent states. Events with low dimensionality relate to the suppression of most Rossby waves, while an increase in spectral power is present during high dimensional states. The results were more pronounced in the stratosphere compared to the troposphere with different spatial patterns of geopotential height anomalies due to additional factors influencing the location of Rossby waves. Furthermore, Sudden Stratospheric Warmings (SSWs) are connected to a decrease in persistence up to 2 weeks prior, followed by a significant increase in persistence and dimensionality, and reduced integrated spectral power. Strong Polar Vortex events (SPVs) exhibit the opposite behavior with an increase in persistence before and a decrease in persistence and dimensionality, and higher ISP afterward. Additionally, SSWs (SPVs) exhibit a suppression (enhancement) of Rossby wave activity in the stratosphere and to a lesser extent in the troposphere for eastwards traveling waves.