Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet. Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var. Män beskrev erektil dysfunktion, ejakulationsproblem samt impotens och kvinnor beskrev orgasmproblematik och försämrad partnerrelation. Både män och kvinnor beskrev minskad sexuell lust, könsdrift, upphetsning och tillfredställelse. De beskrev även smärta vid sexuell aktivitet. Sexuell dysfunktion beskrevs bero på patienternas hälsotillstånd. Slutsats: Det pratas och dokumenteras för lite om sexualitet inom hälso-och sjukvården baserat på förekomsten av sexuell dysfunktion. Genom att uppmärksamma patientens sexuella dysfunktion kan patienten få hjälp att återställa hälsa och öka välbefinnandet.

En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion.

Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.

<p>Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.</p>

<p>En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning. Resultatet delades in i teman: viljan att leva, rädsla för att misslyckas, männens syn på sig själv och männens upplevelser av sexuella relationer. Resultatet visade att erektil dysfunktion påverkar männen djupgående genom att de såg på sig själva och andra på ett nytt sätt. Männen uttryckte känsla av kluvenhet och upplevelsen av att vara en förändrad man medförde frustration och en känsla av förändrad självbild. Rädsla för sexuellt umgänge med kvinnor och vetskapen att de förlorat sexuella kapaciteter fick männen att känna att de förlorat sin manlighet och de upplevde sig mindre värda. Vidare forskning är av stor vikt inom detta ämnesområde för att få en djupare förståelse för mäns upplevelser av erektil dysfunktion.</p>

Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.

Bakgrund: Radikal prostatektomi (RP) är en av behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Det innebär att prostatan opereras bort och i samband med denna operation kan nerverna som används för att bibehålla eller kunna få erektion förstöras. Detta upplevs olika för män och kan bli ett psykiskt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av intimitet efter en radikal prostatektomi.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.  Resultat: Mäns upplevelser efter genomgången RP är varierande. Resultatet presenteras i tre kategorier som är Fysiska begränsningar, Psykiska symtom och Stöd från vården och närstående.  Slutsats: Män som genomgått en RP drabbas både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att denna behandlingsmetod blir mer uppmärksammad då det är en av det vanligaste behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att skapa förståelse för hur män som genomgått en RP upplever sin situation och hur de kan erbjudas stöd på bäst sätt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, Intimitet, Prostatacancer, Radikal Prostatektomi, Upplevelse, Urindysfunktion

Bakgrund: En bra hälsa och god livskvalitet är något som alla människor har rätt till. När kvinnan kommer in i klimakteriet kan bra sexuell hälsa ge ökad livskvalitet då sexualitet utgör en viktig del i människans liv. Kvinnan kan påverkas negativt av klimakteriesymptom som hindrar sexuell hälsa och välbefinnande. För att främja välmåendet under klimakteriet behöver många kvinnor stöd och råd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa under klimakteriet.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga studier. Nio kvalitativa samt två med mixad metod. Litteraturstudien har utförts enligt en guide utformad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus.  Huvudresultat: Den förändrade sexualiteten uttrycktes både fysiskt och psykiskt. Generellt orsakade dessa förändringar en upplevd sexuell ohälsa. Många saknade kunskap om klimakteriet och tyckte att det var svårt att be om hjälp. Den sexuella problematiken påverkade kvinnornas äktenskapliga relationer och många menade att de gick med på sexuella handlingar mot sin vilja då relationen var det viktigaste.  Positiva sidor av klimakteriet som nämndes var att slippa menstruationer och oron för oönskade graviditeter. Hormonbehandlingar och fysisk träning samt erfarenhetsutbyte med andra kvinnor kunde vara till hjälp. Slutsats: Kvinnor upplevde både negativa och positiva förändringar under klimakteriet. Att prata om klimakteriet ansågs som tabubelagt vilket gav upphov till kunskapsbrist hos kvinnorna. Som sjuksköterska har vi möjlighet att se dessa kvinnor inom vården och förstå deras upplevelser genom att ställa öppna frågor och kunna bistå med råd och stöd. / Background: Good health and a good quality of life is something that all people have a right to. When a woman enters menopause, good sexual health can provide increased quality of life as sexuality is an important part of a person's life. The woman can be negatively affected by climacteric symptoms that hinder sexual health and well-being. To promote well-being during the climacteric period, many women need support and advice from the healthcare system. Purpose: The purpose was to describe how women experience their sexual health during the climacteric period. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific studies. Nine qualitative and two with a mixed method. The literature study has been carried out according to a guide designed by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Main result: The changed sexuality expressed itself both physically and psychologically. Generally, these changes caused a perceived sexual unhealthiness. Many woman lacked knowledge about the menopause and found it difficult to ask for help. The sexual problems affected the women's marital relationships and many of them agreed to sexual acts against their will as the relationship was the most important thing. Positive aspects of the climacteric period were that were mentioned were avoiding menstruation and the worry about unwanted pregnancies. Hormone treatments and physical exercise as well as sharing experiences with other women could be helpful. Conclusion: Women experienced both negative and positive changes during the climacteric period. Talking about the climacteric period was considered taboo, which gave a lack of knowledge among the women. As nurses, we have the opportunity to see these women in care and understand their experiences by asking open questions and being able to assist with advice and support.

Bakgrund: Radikal prostatektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som utförs vid lokaliserad prostatacancer. Olika former av sexuella dysfunktioner såsom förändringar i libido, erektil dysfunktion och orgasmssvårigheter är biverkningar förknippade med radikal prostatektomi. Trots att dessa biverkningar är vanliga, upplever patienter att de inte fått tillräckligt med information och stöd. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa och sammanställa empirisk kunskap om patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi.Metod: Denna litteraturstudie grundas i 10 kvalitativa intervjustudier. Resultat: Upplevelser av sexuell dysfunktion ledde till att patienter undvek sexuell aktivitet och intimitet. Många deltagare kände frustration och förstörd njutning då de kände libido men oförmåga att uppnå spontan erektion. Rädsla att bli lämnad, värdelöshetskänslor och minskad manlighet var några av de emotionella reaktioner som deltagarna upplevde. Att lära sig att leva med sina sexuella dysfunktioner var en balansgång mellan överlevnad och acceptans.Diskussion: Sjuksköterskor måste arbeta mer strukturerat för att samla in information och upplevelser av sexuella dysfunktioner för att kunna hjälpa varje individuell patient på bästa sätt. Ålder får inte ses som ett hinder att inte informera om sexuella dysfunktioner. Att arbeta för att hjälpa patienter att hantera och minimera konsekvenser av sexuella dysfunktioner minskar risken för utveckling av depression, ångestproblematik eller annan psykisk ohälsa.Konklusion: Arbetet med sexuella dysfunktioner underprioriteras i vården och skapar stort lidande hos patienter och närstående. Vårdpersonal måste uppmärksamma och prioritera sexuell dysfunktion i omvårdnaden av patienter som har eller ska genomgå radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is a common surgical treatment for localized prostate cancer. Sexual dysfunction in different forms such as changes in libido, erectile dysfunction and difficulties around orgasms, are consequences of radical prostatectomy. Even though these consequences are common, patients do experience a lack of information and support.Aim: The aim of this study was to report and compile empirical knowledge about patients’ experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy.Method: This literature review was based on ten qualitative interview studies. Result: Experiences of sexual dysfunction resulted in patients avoiding sexual activity and intimacy. Many participants felt frustration and ruined pleasure as they felt libido but unable to achieve spontaneous erection. Fear of being abended, worthlessness and diminished manliness were some of the emotional reactions that the participants experienced. Learning to live with their sexual dysfunctions was a balance between survival and acceptance.Discussion: There is need for nurses to collect information and experiences of sexual dysfunctions to help every patient needs in the best way possible. The patients’ age can´t be seen as an obstacle to not inform about sexual dysfunctions. To minimize developing depression, anxiety and other mental illnesses nurses must help patients in their acceptance of the new situation and give enough information and support for the patients’ needs.Conclusion: Sexual dysfunctions are under prioritized in nursing and gives the patients and their partner suffering. Nurses must pay attention to and prioritise patients’ sexual dysfunction in caregiving for patients undergoing radical prostatectomy.