Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt Psycinfo där litteraturstudiens nyckelord anpassades som MeSH-termer, CINAHL-headings eller sökord i olika kombinationer. Artiklar som inkluderades var publicerade efter år 2000 samt fanns tillgängliga i fulltext. Databassökningar tillsammans med reference tracking resulterade i 42 artiklar som granskades närmre varav 11 valdes ut till resultatdelen och kvalitetsgranskades. Resultat: Under artikelgranskning framkom fyra tydliga teman; minskad manlighet, påverkan på den intima relationen, upplevelsen vid diagnosbesked och minskad sexuell förmåga. Efter prostatektomi upplevdes minskad manlighet på grund av minskad sexuell förmåga, detta resulterade i sänkt livskvalitet. Den erektila förmågan var postoperativt i många fall frånvarande eller liten. Om den erektila förmågan upplevdes som mycket dålig påverkade detta männens livskvalitet negativt efter operation. Även den intima relationen till en partner påverkades i hög grad postoperativt. Vid diagnosbeskedet sågs överlevnad som högsta prioritet och långsiktiga konsekvenser prioriterades inte, vilket gjorde valet mellan död och impotens enkelt. Slutsats: Patienter behöver mer information preoperativt för att kunna lyfta upp ämnet kring sexualitet postoperativt. För att detta ska bli möjligt behöver sjuksköterskan ge information preoperativt samt stöd och trygghet postoperativt. / Background: The most common malignant disease in men is prostate cancer, while prostate cancer usually affects older men, the proportion of elderly in the population increases which has resulted in an increased incidence. The most common treatment for curing prostate cancer is surgery when the prostate gland, vas deferens and seminal vesicles surgically are removed, a radical prostatectomy. The most significant complication after this procedure is impotence. How impotence after radical prostatectomy is experienced is largely dependent on the nurse's role in caring. Objective: To describe what previous studies have shown about men's experiences of erectile dysfunction and its impact on sexuality and quality of life after radical prostatectomy. Method: Literature review of descriptive design. Database searches were made in PubMed, CINAHL and Psycinfo where literature study's keywords were adapted as MeSH terms, CINAHL-headings or keywords in various combinations. Articles included were published after year 2000 and were available in full text. Database searches in combination with reference tracking resulted in 42 articles examined more closely and 11 were chosen for the results. Result: Through analysis four distinct themes presented: reduced masculinity, impact on the intimate relationship, the experience in the diagnosis clearance and decreased sexual ability. After prostatectomy reduced masculinity were experienced because of decreased sexual ability, resulting in decreased quality of life. Erectile function was often absent or small. If erectile function was perceived as very bad it had a negative impact on these men's quality of life postoperatively. The intimate relationship with a partner was significantly affected post-operatively. At the time of diagnosis survival was the highest priority and long-term consequences were not a priority, making the choice between death and impotence was easy. Conclusion: Patients need more information preoperatively to talk about the subject of sexuality postoperatively. For this to be possible, nurses need to provide information preoperatively and give support and safety postoperatively.

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas / Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.

Det autonoma nervsystemets funktion är att kontrollera de icke-viljestyrda organen, exempelvis hjärtat, samt skapa och bevara en balanserad miljö i vår kropp, så kallad homeostas. Nervsystemet delas in i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, och i de flesta icke-viljestyrda organ föreligger en finstämd balansgång mellan sympatisk och parasympatisk stimulering. Om det autonoma nervsystemet blir påverkat av exempelvis en neurologisk sjukdom eller en skada kan dess funktion bli försämrad. Detta kallas för autonom dysfunktion och den drabbade kan få allvarliga komplikationer samt ökad mortalitetsrisk. En etablerad metod för diagnostisering av autonom dysfunktion är djupandningstest. Syftet med studien är att beräkna E/I-kvoten hos friska individer under djupandningstest och jämföra med nuvarande referensvärden för att undersöka om dessa är tillförlitliga. Vid djupandningstestet instruerades deltagaren att andas in under fem sekunder och ut under fem sekunder. Detta upprepades sex gånger samtidigt som utskrift av EKG. På EKG mättes R-R intervallen och kvoten mellan utandning och inandning (E/I-kvoten) beräknades. I studien deltog 40 frivilliga individer och resultatet visade att 36,3 % av deltagarna bedömdes som misstänkt patologiska eller patologiska enligt nuvarande referensvärden. Resultatet visade även att det finns en signifikant korrelation mellan E/I-kvoten, deltagarnas ålder samt BMI. Studien talar för att referensvärdena som används idag är inaktuella och bör revideras. / The function of the autonomic nervous system is to control the involuntary organs, as an example the heart, but also to create and maintain a balanced environment in our body, so called homeostasis. The nervous system is divided into the sympathetic and the parasympathetic nervous system, and in most of the involuntary organs there is a delicate balance between sympathetic and parasympathetic stimulation. If the autonomic nervous system is affected by a neurologic disease or by an injury, the function of the nervous system may be impaired. This is called autonomic dysfunction and the affected individuals may have severe complications and increased risk of mortality. An established diagnostic method for autonomic dysfunction is a deep breathing test. The aim of this study is to calculate the E/I-ratio in healthy individuals during deep breathing and compare to current reference values to verify if these are reliable. In deep breathing the participant was instructed to breathe in during five seconds and out during five seconds. This was repeated six times at the same time as the printing of the ECG. The ECG was then used for measuring of the R-R intervals and the calculation of the ratio between expiration and inspiration (E/I-ratio). There were 40 participants in the study and the results show that 36,3 % of the participants have a pathological or suspicious pathological E/I-ratio according to current reference values. It also shows a significant correlation between the E/I-ratio, age and body mass index of the participants. The results of this study indicate that the reference values of 1996 are out-dated and should be revised.

Hintergrund. Ventrikuläre Extrasystolen (VES) kommen bei Kindern und Erwachsenen mit angeborenem Herzfehler im Vergleich zu Herzgesunden aufgrund der veränderten anatomischen und hämodynamischen Verhältnisse und bei Narbengewebe nach Korrekturoperationen häufiger vor. Während bei herzgesunden Erwachsenen die Entität der Extrasystolie-induzierten Kardiomyopathie gut untersucht ist, kann bei Kindern bisher keine klare Aussage bezüglich der Relevanz ventrikulärer Extrasystolen und der Entwicklung einer Extrasystolie-induzierten Kardiomyopathie getroffen werden. Material und Methoden. Wir analysierten retrospektiv 97 am Herzzentrum Leipzig zwischen 1994 und 2017 behandelte Patienten mit verschiedenen angeborenen Herzfehlern und codierter ventrikulärer Extrasystolie. Die Patienten wurden basierend auf ihrer täglichen VES-Last im initialen Langzeit-EKG in zwei Gruppen eingeteilt. Die tägliche VES-Last wurde als Quotient aus den im Langzeit-EKG ermittelten ventrikulären Extrasystolen und der Gesamtzahl der QRS-Komplexe in 24 Stunden errechnet und in Prozent angegeben. Der Gruppe A wurden alle Patienten mit einer VES-Last von > 1% / 24Stunden und entsprechend der Gruppe B mit einer VES-Last von < 1% / 24 Stunden zugeordnet. Weiterhin wurde eine Subgruppe A1 festgelegt, welche die Patienten der Gruppe A umfasst, bei denen die VES-Last von > 1% / 24 Stunden vom Zeitpunkt des Einschlusses über den gesamten Nachbeobachtungszeitraum hinweg fortbesteht. Anhand der vorliegenden Nachuntersuchungen wurden die Daten (24-Stunden-EKG, demographische, elektro- und echokardiographische Ergebnisse) initial, im Verlauf und zur jeweilig letzten stattgefundenen Untersuchung des Patienten erhoben. Die echokardiographischen Daten wurden mittels zweidimensionaler transthorakaler Echokardiographie bestimmt. Für die Analyse wurde die initiale Ejektionsfraktion (EF) eines jeden Patienten mit seiner entsprechenden EF zum Ende des Nachbeobachtungszeitraums verglichen. Gleiches erfolgte für sämtliche weitere ermittelte Parameter der kardialen Funktion. Ergebnisse. Die Patienten wurden über einen medianen Zeitraum von sieben Jahren nachbeobachtet. Die Gruppe A (> 1% / 24 Stunden) umfasst 20 Patienten und weist im Durchschnitt eine tägliche absolute VES-Last von 3356 entsprechend 3%/ 24 Stunden auf. Demgegenüber ist bei der Gruppe B (< 1% / 24 Stunden) mit 77 Patienten eine Anzahl von im Mittel 7 VES pro 24 Stunden und somit 0% / 24 Stunden zu verzeichnen. Somit liegt bei gut einem Fünftel der Patienten eine ventrikuläre Extrasystolie mit einer VES-Last > 1% / 24 Stunden zu Beginn der Studie vor. Die durchschnittliche initiale EF aller untersuchten Kinder liegt bei 66% im Normbereich und verschlechtert sich im Nachbeobachtungszeitraum nur unwesentlich. Etwa 7% der Kinder präsentieren eine über Jahre persistierende ventrikuläre Extrasystolie. In dieser Subgruppe A1 mit konstant erhöhter VES-Last zeigt sich eine signifikante Reduktion der systemischen Pumpfunktion um zehn Prozentpunkte im Beobachtungszeitraum. Dennoch kommt es auch in dieser Gruppe im Median zu keiner klinisch apparenten eingeschränkten systemischen Pumpfunktion. Signifikante Korrelationen jeweils zwischen EF und Alter / VES-Häufigkeit / QRS-Dauer der VES oder Kopplungsintervall ergeben sich nicht. Interpretation. Verglichen mit der aktuellen Literatur, wonach bis zu 66% der Menschen mit angeborenem Herzfehler eine ventrikuläre Extrasystolie haben, sehen wir bei unseren Patienten nur einen geringen Anteil von ca. 20%. Es gibt kein gehäuftes Auftreten der ventrikulären Extrasystolie in einer bestimmten Diagnosegruppe. Weiterhin ist die ventrikuläre Extrasystolie fast durchweg leicht ausgeprägt und im Verlauf überwiegend spontan regredient. Somit ist das vorbeschriebene Phänomen der spontanen Regression der ventrikulären Ektopie mit dem Heranwachsen der Kinder auch in dieser Studie kongruent nachzuvollziehen. Die vorliegende Studie gibt Hinweise darauf, dass eine andauernde ventrikuläre Extrasystolie eine negative Auswirkung auf die systolische Ventrikelfunktion bei Kindern mit angeborenem Herzfehler haben könnte. Wichtig scheint in diesem Zusammenhang besonders die Ventrikelanatomie zu sein. Die Patienten mit rechtem Systemventrikel hatten schon initial im Mittel eine schlechtere EF als die Patienten mit linkem Systemventrikel. Die EF verschlechterte sich bei persistierender, erhöhter VES-Last im Verlauf weiter. Andere Risikofaktoren, wie etwa die Länge des Kopplungsintervalls oder die Dauer des QRS-Komplexes, wie in anderen Studien beschrieben, konnten durch unsere Daten nicht bestätigt werden. Konklusion. In einem gemischten Patientenkollektiv mit verschiedenen Herzfehlern ist eine ventrikuläre Extrasystolie aufgrund der geringen Prävalenz und der spontanen Regredienz für die Mehrheit der Patienten von untergeordneter Bedeutung. Jedoch ist zu empfehlen, Patienten mit einer anhaltenden, ventrikulären Extrasystolie von mindestens > 1% / 24 Stunden – insbesondere bei Vorliegen eines rechten Systemventrikels – regelmäßig auf die mögliche Ausbildung einer ventrikulären Dysfunktion hin zu untersuchen.

Our current data demonstrate that besides the known risk factors, including apical aneurysm, reduced left ventricular longitudinal systolic function (MAPSE) and advanced diastolic dysfunction, Right ventricular dysfunction as determined by reduced tricuspid annular plane systolic excursion (TAPSE) or right ventricular fractional area change (RV_FAC) is independently associated with left ventricular thrombus formation in acute anterior myocardial infarction patients, especially in the setting of anterior myocardial infarction without the formation of an apical aneurysm. This study suggests that besides left ventricular abnormalities, right ventricular dysfunction likewise contributes LVT formation in patients with acute anterior myocardial infarction. / Unsere aktuellen Daten zeigen, dass neben den bekannten Risikofaktoren, einschließlich des apikalen Aneurysmas, der verminderten linksventrikulären longitudinalen systolischen Funktion (MAPSE) und der fortgeschrittenen diastolischen Dysfunktion, die durch reduzierte TAPSE oder RV_FAC bestimmte rechtsventrikuläre Dysfunktion unabhängig mit der Thrombusbildung in linkem Ventrikel bei Patienten nach dem akuten Vorderwandinfarkt, insbesondere bei denen ohne apikales Aneurysma assoziert ist. Diese Studie legt nahe, dass neben linksventrikulärer Dysfunktion die rechtsventrikuläre Dysfunktion ebenfalls zur linksventrikulären Thombusbildung bei Patienten mit akutem anteriorem Myokardinfarkt beiträgt.

Bakgrund: Radikal prostatektomi är en onkologisk botande behandlingsmetod mot lokaliserad prostatacancer. Komplikationer till ingreppet är bland annat sexuell dysfunktion vilket påverkar patienterna negativt. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 11 resultatartiklar ur databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO inkluderades. För att besvara syftet på studien bearbetades artiklarnas innehåll och sammanställdes i flera steg. Resultat:Sexuell dysfunktion var något nästan alla patienter upplevde. Den sexuella dysfunktionen orsakade negativ självkänsla och upplevelse av minskad maskulinitet. Patienter upplevde att den sexuella dysfunktionen blev värre i samband med brist på information om komplikationer postoperativt. Patienter kunde i viss utsträckning få sexuell återhämtning med hjälp av medicinering mot erektil dysfunktion. En god partnerrelation var ett viktigt emotionellt stöd postoperativt. Sexuell dysfunktion påverkade relationer både positivt och negativt. Konklusion: Patienterna påverkades negativt av sexuell dysfunktion. Information om komplikationerna var viktigt för att öka återhämtning och minska lidande. Studien var värdefull för att sjuksköterskor ska ha möjligheten att bättre vårda patienter som genomgått en radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is an oncological curative treatment method for localized prostate cancer. Complications of the procedure include sexual dysfunction, which negatively affects patients. Objective:The aim was to illuminate patients' experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy. Method: The study was conducted as a literature review with an inductive approach, including 11 research articles from the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. To answer the purpose of the study, the content of the articles was processed and compiled in several steps. Results: Almost all patients experienced sexual dysfunction which caused them to experience negative self-esteem and self- perceived masculinity. Patients described that the sexual dysfunction worsened in connection with the lack of information about postoperative complications. Patients could to some extent achieve sexual recovery with medication for erectile dysfunction. A good partner relationship was an important emotional support postoperatively. Sexual dysfunction affected relationshipsboth positively and negatively. Conclusion: Patients was negatively affected by sexual dysfunction. Information about complications is crucial to enhance recovery and reduce suffering. The study was valuable for nurses to provide better care for patients who has underwent radical prostatectomy.

Bakgrund: Prostata är en körtel som befinner sig under mäns urinblåsa och omger urinröret. Prostatacancer är den vanligaste cancerform i Sverige bland män. En vanlig behandling är radikal prostatektomi vilket innebär avlägsnade av prostatakörtel. En av biverkningar vid denna behandling är erektil dysfunktion som påverkar över hälften av män efter ingreppet. Mäns sexualitet är intimt kopplad till det sociala sammanhanget och kan påverkas av både fysiologiska och psykosociala faktorer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av sexualitet efter radikal prostatektomi. Metod: Det valdes meta-etnografi som analysmetod för att besvara metasyntesens syfte. För datainsamling användes PubMed, CINAHL och PsykINFO.Kvaliteten av artiklarna bedömdes enligt Joanna Briggs granskningsmall. Metasyntesens resultat grundas på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier som framkom under analysen av artiklarna: Första huvudkategori är Upplevelsen av det sexuella livet, vilken inkluderar underkategorin Brist på stöd och underkategorin Begränsningar för sexuell aktivitet. Den andra huvudkategorin är Påverkan på psykosocialt välbefinnande och upplevda känslor som följs av underkategorin Livsövergångar och förändringar, påverkan på livskvalitet och underkategorin Omdefiniering av sexualitet. Den tredje huvudkategori är Förändrad identitet som följs av underkategorin Förlorad av självförtroende, maskulinitet och manlighet. Slutsats: Män upplevde negativa förändringar i sina sexuella skript, påverkade av traditionella maskulinitetsnormer. Av den anledningen är det av stor betydelse att denna patientgrupp får adekvat stöd efter operationen och sexuell rådgivning i syfte att främja sexuell hälsa, sexualitet och att minimera negativa biverkningar på livskvalitet och mäns uppfattning av maskulinitet samt manlighet. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan bidra till en ökad insikt, kunskap och förståelse om män som har genomgått radikal prostatektomi. Vilket vidare kan hjälpa barnmorskor att hantera bemötandet av dessa patienter. Förbättrad insikt och förståelse för problematiken kan främja högkvalitativ personcentrerad vård, minska sjukhusvistelse och öka patienternas tillit för hälso- och sjukvården. / Background: The prostate is a gland located under the male bladder and surrounding the urethra. Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden among men. A common treatment is radical prostatectomy, which means removal of the prostate gland. One of the side effects of this treatment is erectile dysfunction, which affects over half of men after the procedure. Men's sexuality is intimately linked to the social context and can be influenced by both physiological and psychosocial factors Aim: To describe men's experience of sexuality after radical prostatectomy. Method: Meta-ethnography was chosen as the analysis method to answer the purpose of the meta-synthesis. PubMed, CINAHL and PsykINFO were used for data collection. The quality of the articles was assessed according to the Joanna Briggs review template. The results of the meta-synthesis are based on 15 scientific articles. Results: The result consists of three main categories that emerged during the analysis of the articles: The first main category is the experience of sexual life, which includes the subcategory Lack of support and the subcategory Restrictions on sexual activity. The second main category is Impact on psychosocial well-being and perceived emotions followed by the sub-category Life transitions and changes, impact on quality of life and the sub-category Redefining sexuality. The third main category is Changed Identity which is followed by the sub-category Loss of Confidence, Masculinity and Masculinity. Conclusion: Men experienced negative changes in their sexual scripts, influenced by traditional masculinity norms. For that reason, it is of great importance that this patient group receives adequate support after the operation and sexual counseling in order to promote sexual health, sexuality and to minimize negative side effects on quality of life and men's perception of masculinity and masculinity. Clinical applicability: This study may contribute to an increased insight, knowledge and understanding of men who have undergone radical prostatectomy. Which can further help midwives manage the treatment of these patients. Improved insight and understanding of the problem can promote high-quality person-centred care, reduce hospital stays and increase patients' trust in health care.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan. Åldern på deltagarna varierade mellan 34 och 64 år, De hade levt med restsymptom av sin stroke mellan 4 år och upp till 11 år. Frågeställningar i uppsatsen var om personerna i studien upplever att deras manlighet har påverkats? Har det skett någon förändring post stroke? Vilka konsekvenser kan det få för självbilden? Hur är upplevelsen bland informanterna av hur rehabiliteringen hanterar frågor som rör sexualiteten? I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast fanns en ökad trötthet, avsaknaden av en fullgod erektion samt orgasmförmåga. Detta påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Det som har kommit fram i studien påvisar att upplevelsen bland deltagarna är allt från att ha fått ett bättre sexliv till att helt ha förlorat intresset för sin sexualitet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang kring hegemonisk maskulinitet. Slutsatsen är att sexualitet inte är ett statiskt tillstånd utan ett dynamiskt och är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Sexualitet, sexualliv, sexuell dysfunktion, sexuell förmåga, sexuella script manlighet / There is previous research that showed that sexual life affected after a stroke. Many studies demonstrate the physiological changes that can occur with a stroke. In this study is to gain a deeper understanding of men post-stroke and their sexuality and self-image and perception of rehabilitation.The interview study involving seven people who all suffered from a stroke for more than a year ago. The age of participants ranged between 34 and 64, they had lived with residual symptoms of his stroke from 4 years and up to 11 years. Issues in the essay were about the people in the study feel that their masculinity has been affected? Has there been any changes post stroke? What impact can it have on the self-image? How is the experience among the informants of the rehabilitation handle issues related to sexuality?The result shows that changes have occurred in several areas related to sexuality. Most clearly was an increase in fatigue, the lack of an adequate erection and orgasm ability. This also affected the sexuality of the interpersonal plane. What has emerged in this study demonstrates that the experience of participants range from receiving better sex life to have completely lost interest in their sexuality. The changes also affected the sexuality of the interpersonal level. These changes were interpreted and handled differently by the participants. The analysis has been used script theory, and discussion of the hegemonic masculinity. The conclusion is that sexuality is not a static state but a dynamic and is an important part in the rehabilitation process. Keywords: sexuality, sex, sexual dysfunction, sexual performance, sexual scripts, masculinity

Bakgrund: Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Tidigare forskning visar att ouppfylld längtan efter barn kan innebära att sexlivet blir kravfyllt. En arena där det finns möjlighet att diskutera sexuella problem är diskussionsforum på Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts på ett diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet var även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. Resultat och analys: Resultatet av studien har utmynnat i ett huvudsakligt tema: Att ofrivillig barnlöshet leder till nya villkor beträffande sexualiteten. Behovet av att hantera dessa nya villkor bereder rum och ger mening åt diskussionsforumet. De sexuella problem som utkristalliserats i denna studie handlar främst om prestationsångest förknippad med sexualitet, minskad sexuell lust och minskad spontanitet. Njutning och tillfredsställelse som motiv till samlag blir underordnat reproduktionsmotivet då personer upplever inre eller yttre krav på att genomföra samlag enligt viss frekvens för att kunna nå graviditet. Vidare visar resultatet att den ofrivilliga barnlösheten ibland leder till en förändrad självbild vilken kan generera en känsla av meningslöshet, även beträffande sexualitet. Resultatet visar att forumet erbjuder utrymme för deltagarna att lyfta intima frågor, ge second opinion d.v.s. utbyta, jämföra och diskutera olika sorters information som är kopplat till sexualitet. Även support som syftar till bekräftelse och normalisering beträffande frågor som rör självbild och sexualitet återfinns på forumet. Resultatet visade även att diskussionsforumet erbjuder möjlighet till nya vänskapsband med andra deltagare som befinner sig i samma kontext beträffande att sexualitetens ställts inför nya villkor i samband med barnlösheten. Diskussionsforumet erbjuder därmed olika funktioner som är att jämställa med coping, och bidrar även till att öka personers känsla av sammanhang (KASAM).Diskussion: Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan vilka frågor personer har beträffande sexualitetens nya villkor då de är ofrivilligt barnlösa och beträffande vilken information som lämnas exempelvis inom sjukvården. Det är därför viktigt att informationen som lämnas kring frågor som rör sexualitet utökas och inte bara omfattar "kalla fakta". Det är även viktigt att tillvarata och utveckla den arena som Internet är då det gäller att ge support kring dessa frågor. / Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange. Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues. Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life. This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM). Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.

No description available.