Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn. / Sexuality is a fundamental part of being human and sexual health is an important part of holistic care. More women than men suffer from sexual dysfunction. Nevertheless, nurses rarely address women's sexual health. The purpose of the study was to highlight women's experiences of sexual dysfunction. In response to the purpose, a general literature study was conducted. A systematic literature search resulted in 14 results critically reviewed. Data processing revealed three categories: Inability to live up to social expectations, The impact of dysfunction on health and The need for support. The result showed that women with sexual dysfunction experienced social expectations that with sexual dysfunction became impossible to live up to. The women expressed that dysfunction affected health and there was also a need for support from both the partner and the healthcare sector. The healthcare confirmation of dysfunction was described to reduce the perceived expectations. Redefining sexuality could be supportive in finding new ways of sexual health. Healthcare is considered to be the most reliable source of information and women experience a high level of confidence in the nursing profession. Based on the results of this study, nurses are expected to have great opportunities to support women for sexual health. Nurses need to routinely raise the issue of sexuality. Sexual health also needs to be an important part of nursing education so that sexuality becomes as obvious as addressing, for example, tobacco habits and sleep.

Beskrivningar av erektionsproblem går att återfinna långt tillbaka genom människans historia och brukar idag beskrivas som ett av de vanligast förekommande sexuella problemen. Erektionsproblem som företeelse hos gruppen unga män har på senare år lyfts i media främst relaterat till rapporter om ökad användning av potensmedel hos unga män, och genom debatter om erektionsproblem som potentiell konsekvens av pornografianvändning. Vad gruppen unga män själva tänker kring detta ämne verkar dock hittills förhållandevis outforskat. Syftet med denna studie var att belysa hur unga män reflekterar och förhåller sig till föreställningar om erektionsproblematik. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med män mellan 24 och 28 år. Det teoretiska ramverk som empirin analyserades utifrån var: sexuella skript, maskulinitet, samt medikalisering. Resultatet visade på en stor bredd och variation av reflektioner kring erektionsproblem hos männen i studien. Maskulinitetsnormer och förväntningar kring manlig sexualitet var återkommande teman i tankar kring erektionen och erektionsproblematik, där det även verkade finnas en stor medvetenhet kring dessa normer hos männen i studien. Intervjupersonerna lyfte olika aspekter av den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem, reflekterade över hur psykologiska orsaker och sexlust kan vara kopplat till erektionsproblem, problematiserade potensmedelsanvändning hos unga män, samt diskuterade hur pornografi och mainstreammedia kan ge en onyanserad bild av manlig sexualitet. Studien visade på en efterfrågan av mer information om erektionsproblem och ett öppnare samtalsklimat kring dessa frågor, både mellan vänner och i samhället i stort. / Descriptions of erection problems can be found throughout human history and is today considered one of the most common sexual problems. Erection problems as a phenomenon within young men as a group have in recent years been discussed in media, mainly related to reports of increased use of medicines used to treat erectile dysfunction (such as Viagra) amongst young men, and through debates regarding whether pornography use could result in erection problems. However, there seems to be a lack of research which discusses what young men themselves think about this subject. The aim of this study was to examine how young men reflect on, and relate to, ideas regarding erection problems. Nine semi-structured interviews were conducted with men between the ages of 24 and 28. The theoretical framework used to analyze the material consisted of: sexual scripts, masculinity, and medicalization. The results indicated a wide variety of reflections about erection problems. Masculinity and expectations regarding male sexuality were recurring themes in thoughts regarding erection and erection problems, where the men in the study also seemed to have a substantial awareness of these norms. The participants highlighted different aspects of the interpersonal dimension of erection problems, how psychological causes and sexual desire may be linked to erection problems, they problematized the use medicines such as Viagra amongst young men, and discussed how pornography and mainstream media can present an undifferentiated image of male sexuality. The study indicated a need for further research and information regarding erection problems, and requests amongst the participants for a more open discourse about these issues between friends and in society.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. I västvärlden är det den cancerform som har snabbast stigande incidens de senaste tio åren. Det finns flera olika behandlingsalternativ för lokaliserad prostatacancer, två av dem är strålbehandling och operation som kallas radikal prostatektomi. Den vanligast förekommande bieffekten av behandlingarna är erektil dysfunktion. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa mäns upplevelse av hur lokaliserad prostatacancer samt dess behandlingsformer påverkar deras erektila förmåga, och därigenom deras sexualitet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats, som använt sig av 12 vetenskapliga artiklar för att utveckla ett resultat. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed och PsycInfo.Resultat: Att motta rätt information angående bieffekterna från behandlingarna av prostatacancer underlättade männens återhämtning. Den erektila dysfunktionen ledde till ett försämrat självförtroende och svårigheter i intima relationer. Det var inte ovanligt att inte längre kunna uppnå spontana erektioner efter genomgången behandling. Att kommunicera med sin partner var en stor del i mannens återhämtning. Den erektila dysfunktionen upplevdes som en värre bieffekt av unga män än av äldre män. Många män upplevde sig mindre manliga än före operationen.Konklusion: Männens sexualitet blir påverkad av den erektila dysfunktionen som uppkommer efter behandlingarna. Vikten av att kommunikation både privat och med vårdpersonal är en central del för männens återhämtning och anpassning till sin nya livssituation. Det är också viktigt att sjuksköterskan utövar personcentrerad vård då sexualitet är något väldigt personligt. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer among men. Inthe Western world it is the type of cancer with the most rapid increase in incidence in the last decade. There are several treatments for prostate cancer, two of them are radiation therapy and a surgery called radical prostatectomy. The most common side-effect of the treatments is erectile dysfunction. Aim: The aim of this study is to illuminate men’s experience of how localised prostate cancer and its treatments affect their erectile capability, and thereby their sexuality.Methods: A systematic literature review using a qualitative design, which is based on 12 scientific articles to produce a result. The databases used are Cinahl, PubMed and PsycInfo.Results: To receive the correct information regarding the side-effects of the treatments for prostate cancer eases the men’s recovery. The erectile dysfunction leads to a compromised self-confidence and difficulties in intimate relations. It’s not unusual to no longer be able to obtain a spontaneous erection after undergoing treatment. To communicate with his partner is a vital part of the man’s recovery. The erectile dysfunction is experienced as a more severe side-effect among young men compared to older men. Many men view themselves as less of a man than they did before the surgery. Conclusion: The men’s sexuality becomes affected by the erectile dysfunction which occurs after the treatments. The importance of communication, both privately and with healthcare professionals is a vital part of the men’s recovery and adaption to their new life. It’s imperative that the nurse practises person centred care since sexuality is something very personal.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.

Dysfunktionale Angiogenese spielt eine wichtige Rolle bei der Entwicklung mikrovaskulärer Spätkomplikationen bei Diabetespatienten. Ziel der Dissertation ist es, die Auswirkungen der chronischen Hyperglykämie auf die Angiogenese im in vitro Diabetesmodell, sowie den Einfluss einer Proteinkinase C-Inhibition und β2-Adrenozeptorstimulation zu untersuchen. Die Experimente wurden an humanen umbilicalen Endothelzellen im Angiogeneseassay durchgeführt.:Inhaltsverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1. Einführung 1.1. Diabetes mellitus 1.2. Endothel und Angiogenese 1.3. Diabetes mellitus und Endotheliale Dysfunktion 1.4. Therapeutische Interventionsmöglichkeiten und Forschungsbedarf 2. Fragestellung 3. Material 3.1. Zellkultur 3.2. Angiogeneseassay 3.3. Allgemeine Chemikalien 3.4. Herstellung der einzelnen Lösungen 3.4.1. Allgemeine Lösungen 3.4.2. Zellkultur 3.4.3. Angiogeneseassay 3.5. Software 4. Methoden 4.1. Ethikerklärung 4.2. Versuchsaufbau 4.3. Zellkultur 4.3.1. Gelatinebeschichtung von Zellkulturgefäßen 4.3.2. Präparation von Endothelzellen 4.3.3. Kultivierung und Passage der Endothelzellen 4.4. Angiogenese Assay (3D-Kultur) 4.4.1. Versuchsprotokoll Tag 1 4.4.2. Matrigelherstellung 4.4.3. FITC-Lektin-Färbung 4.4.4. Versuchsprotokoll Tag 2 4.4.5. DAPI-Färbung 4.4.6. Auswertung Angiogenese Assay 4.4.7. Eindeckelung 4.5. Statistische Analyse und Textverarbeitung 5. Ergebnisse 5.1. Menschliche venöse Endothelzellen aus der Nabelschnur (HUVECs) in der Zellkultur 5.2. Der Einfluss von Hyperglykämie (D-Glukose), 3-O-Methyl-D-Glukose und L-Glukose auf die Angiogenese 5.3. Der Effekt von Salbutamol unter normoglykämischen Bedingungen auf die Angiogenese 5.4. Der Effekt von Salbutamol und Bisindolylmaleimid 1 unter hyperglykämischen Bedingungen auf die Angiogenese 6. Diskussion der verwendeten Methoden 6.1. Zellkultur 6.2. Angiogeneseassay 6.3. Simulation des Diabetes mellitus im Zellkulturmodell 7. Diskussion der Ergebnisse 7.1. Effekte der Hyperglykämie auf die Angiogenese 7.2. Endotheliale Dysfunktion, verminderte NO-Bioverfügbarkeit und eingeschränkte Angiogenese 7.3. Pathomechanismen der Hyperglykämie induzierten endothelialen Dysfunktion –Akkumulation reaktiver Sauerstoffverbindungen 7.4. Hyperglykämie induzierte metabolische Signalwege 7.4.1. Steigerung des Polyolweges 7.4.2. Steigerung des Hexosaminweges 7.4.3. Akkumulation von AGEˈs (Advanced glycation end products) 7.4.4. Aktivierung des PKC-Signalweges 7.5. Die Effekte von Pharmaka auf die Angiogenese von unter Hyperglykämie kultivierten HUVEC – PKC-Inhibition durch BIM 7.6. Die PKC-Inhibition als therapeutischer Angriffspunkt 7.6.1. Der Effekt der PKC-Inhibition auf die endotheliale Funktion in Diabetesmodellen 7.6.2. Der Effekt der PKC-Inhibition auf die Angiogenese in Diabetesmodellen 7.6.3. Der Effekt der PKC-Inhibition auf mikrovaskuläre Komplikationen des Diabetes in klinischen Studien 7.6.4. Ein Ausblick 7.7. Die Effekte von Pharmaka auf unter Hyperglykämie kultivierte HUVEC – Der Effekt der Behandlung mit Salbutamol 8. Zusammenfassung der Arbeit 9. Literaturverzeichnis 10. Abbildungsverzeichnis 11. Tabellenverzeichnis

Bakgrund: Sexualitet har påverkan på allt från den mentala hälsan till sociala relationer och kulturella sfärer. Sexualiteten är nära sammansvetsad med människans identitet, integritet, kroppsuppfattning och social nyfikenhet. Sexuell dysfunktion har negativ påverkan på hälsan och obehandlade sexuella komplikationer kan leda till destruktiva känslor som skam, skuld, frustration, problem i relationer och slutligen bristande självförtroende och en försämrad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården om deras sexuella dysfunktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades: Ämnet som inte lyfts, upplevelsen av förutfattade meningar och önskan om individanpassad information. Det tydligaste fyndet var att ämnet sexuell dysfunktion ej lyfts i mötet med vården. Slutsats: Patienterna upplevde att deras sexuella dysfunktion inte fick något utrymme i vårdmötet, vilket ledde till känslor av frustration, hopplöshet och ett ökat lidande. Det förekommer många anledningar varför ämnet ej berörs inom sjukvården, där patienternas och sjukvårdens upplevelser speglar varandra. Det behövs ökad kunskap hos vårdpersonalen kring sexuella dysfunktioner och den psykosexuella påverkan som detta medför, tillsammans med tydligare och anpassade riktlinjer ute i vårdverksamheterna kring när, var och hur informationen bör lyftas med patienter. / Background: Sexuality influences both mental health, relationships, and cultural spheres. Sexuality is closely linked with the human identity, integrity, body image and social curiosity. Sexual dysfunction negatively impacts health and untreated sexual complication can lead to destructive feelings of shame, guilt, frustration and ultimately lack of self-confidence and a reduced quality of life. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of the encounter with the healthcare regarding their sexual dysfunctions. Method: Qualitative literature review with a thematic analysis. Results: Three identified themes: The topic is not raised, the experience of preconceptions and the desire for individualized information. The clearest result emerged was that the subject of sexual dysfunction was not raised in the meeting with the healthcare. Conclusion: The patients felt that their sexual dysfunction was not given any space in the care encounter, which led to feelings of frustration, hopelessness, and increased suffering. The healthcare needs an improved knowledge about sexual dysfunction and the psychosexual impact this entails, together with clearer guidelines regarding when, where and how the information should be raised with patients.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad.Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades. Tio artiklar valdes ut efter strukturerad databassökning samt granskning. Resultatet visade att samlevnaden och sexualiteten blir förändrad av hjärtsjukdom på olika sätt. Personer födda med hjärtsjukdom upplever ett mer otillfredsställt sexualliv än personer med förvärvad hjärtsjukdom. Depression var förekommande. Patienter med hjärtsjukdom fick oftast ingen eller annars knapphändig information och rådgivning kring sexualitet av sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskorna kände sig obekväma i att föra en dialog kring dessa ämnen då de upplevs ”för” privata. Vårdpersonal efterfrågar modeller som underlättar för dessa samtal samt mer kunskap. De sjuksköterskor som samtalade i ämnet var vidareutbildade samt hade längre yrkeserfarenhet. / It has been noticed that sexuality is an important part of life quality to patients with acquired heart disease. It is known that these patients have lower sexual lust, sexual frequency, satisfaction and increased presence of sexual dysfunction. Sexuality amongst patients with congenital heart disease should also be prone to have these effects. The holistic way forms the nurse’s caretaking work, which includes the sexual health. The purpose of this study was to investigate how coexistence and sexuality is affected in people with heart disease and how the nurse can create a dialog with this line of questions. Literature review was the chosen method. Ten articles were selected after a structured database search, screening included. The result showed that coexistence and sexuality become affected by heart disease in different ways. People with congenital heart disease experience a more dissatisfied sexuality than people with acquired heart disease. Mental depression occurred. Patients with heart disease were given scarce or no information neither counseling concerning sexuality by medical staff. The nurses felt uncomfortable in leading a dialog concerning these topics, because it felt “too” personal. Medical staff request guidelines that can help simplify having these conversations and an increase in knowledge. The nurses who did have these conversations had a higher education and seniority within the profession.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi. Vid radikal prostatektomi kan komplikationer såsom erektil dysfunktion (ED) och urininkontinens (UI) uppstå. Efter att ha undersökt ämnet upptäcktes ett återkommande problem, nämligen att män som genomgått RP ansåg att de inte fått tillräckligt med information kring komplikationerna. Metod. I denna litteraturstudie har sökningar gjorts i olika databassökningar. Databaser som använts är Medline, Cinahl samt PsycINFO. Utifrån de sökningar som gjorts har sedan tio artiklar valts ut för att granskas. Resultat. Från de tio artiklar som valdes ut skapades fem teman: känslomässiga upplevelser efter operationen, att återfå kontrollen, tillgången på information och egen kunskap, förändringar i vardagen relaterat till UI, samt förändrade sexuella/intima relationer. Slutsats. ED och UI är komplikationer som medfört stora förändringar i respondenternas liv. Resultatet visade på att det fanns en brist i att ge patienterna information som de klarade av att ta in. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och hjälpa dessa män. Med tanke på att ingreppet ökar krävs ytterligare forskning inom detta område. / Aim. To illustrate what the scientific literature writes about men's experiences of urinary incontinence and erectile dysfunction after radical prostatectomy (RP) and its impact on daily life. Background. Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and in 2010 nearly 10,000 men were diagnosed with prostate cancer. When cancer is localized to the prostate one of the treatment options is radical prostatectomy. Complications such as erectile dysfunction (ED) and urinary incontinence (UI) occur after radical prostatectomy. After having been researching the topic there was a recurring problem, which is that men who had undergone RP often felt they had not received enough information about complications. Method. In this literature review searches have been made in various database searches. Databases used were Medline, Cinahl and PsycINFO. Based on the different searches that been made, ten articles were selected for review. Result. From the ten articles five themes were created: emotional experiences after surgery, to regain control, the availability of information and self-knowledge, changes in daily life related to UI, and altered sexual/intimate relationships. Conclusion. ED and UI are complications that led to major changes in the respondents lives. The results show that there is a lack in giving patients information they are able to take in. The nurse has an important role when it comes to support and help these men. Considering that this intervention is growing, further research in this area is required.

Eine Schwäche der Atemmuskulatur tritt als häufige „Klinik“ bei Herz-Lungenerkrankungen, Kritisch-Kranken und Maschinell-Beatmeten auf. Als Hauptatemmuskel ist vornehmlich das Zwerchfell - die Luftpumpe des Lebens – betroffen und Belastungsintoleranz, pulmonale Komplikationen sowie eine verschlechterte Gesamtprognose die mögliche Folgen. Typisches Charakteristikum einer Diaphragmalen Dysfunktion ist die abnorme mikrovaskuläre Blut- und Sauerstoffversorgung. Hier ent- und besteht ein Milieu aus Gewebshypoxie, vermehrten Sauerstoffradikalen, Inflammation (Zytokinerhöhung) und gestörter Proteinhomöostase. Dieses wird verdächtigt, einen Prozess von Atrophie und kontraktiler Dysfunktion in Gang zu setzen. Der Vascular Endothelial Growth Factor A spielt als Protein der Gefäßhomöostase eine entscheidende Rolle in der skelettmuskulären Kapillaritätsregulation und ermöglicht den Myofibrillen die Anpassung an (Trainings-)Aktivität oder Inaktivität. Für das Zwerchfell sind Inaktivität unter Beatmung und erhöhte Beanspruchung unter CHI, COPD und bei Kritisch-Kranken bekannt. Einendes Element dieser Krankheitsbilder auf skelettmuskulärer Ebene scheint die abnorme Sauerstoffversorgung. Das Diaphragma wurde bisher wenig untersucht - bekannt ist die hohe Empfindlichkeit des Zwerchfells auf eine veränderte, skelettmuskuläre Homöostase aus Tiermodellen zu CHI, Bluthochdruck, COPD und VIDD. Es ist unklar, ob eine niedrigere VEGF-Expression zur Dysfunktion beiträgt. An gängigen Tiermodellen mit konditioniertem skelettmuskulärem VEGF-Knockout wurde bisher für das Diaphragma weder eine reduzierte kontraktile Funktion in vitro beschrieben noch eine direkte Verbindung zwischen Zwerchfelldysfunktion und reduzierter VEGF-Expression untersucht. In unserer Arbeit gelang es uns nach konditioniertem VEGF-Mangel in diaphragmalen Muskelproben eine reduzierte Kraft (-15%) nachzuweisen. Hinzu kamen spezifische Faserveränderungen der Knockoutgruppe: Ein reduzierter Typ I-Faserquerschnitt und ein reduziertes Kapillar-Faser-Verhältnis. Zudem zeigt die Knockoutgruppe eine reduzierte Expression des kontraktilen Hauptproteins Aktin. Weitere Signaltransduktionsproteine für Muskelatrophie und oxidativen Stress wurden charakterisiert. Letztlich weist diese Arbeit den Kontraktilitätsverlust im Diaphragma bei skelettmuskulärem VEGF-Mangel am Mausmodell nach. Als Ursache dafür sind eingeschränkte Kapillarität, Faseratrophie und sarkolemmales Aktindefizit zu sehen. Vermehrte postulierte Sauerstoffradikale konnten nicht aufgezeigt werden. Möglicherweise aufgrund einer mitochondrialen Kompensation. Der diaphragmale VEGF-Mangel könnte den Schlüsselfaktor für den Beginn der Zwerchfelldysfunktion darstellen und ein möglicher therapeutischer Ansatzpunkt für betroffene Patienten sein.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar. / Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.