Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa samt två kvantitativa. Två teman framkom: Identitet i förändring och Väntan på förändring. Män upplevde att deras identitet förändrades på grund av erektil dysfunktion och de upplevde sig inte som fullvärdiga män, de upplevde även att deras partnerförhållanden påverkades. Väntan på förändring innebar hopp om att den erektila funktionen skulle återkomma. En del män tycktes villiga att acceptera sin erektila dysfunktion, andra inte alls. Åldern var en faktor som påverkade männens acceptans av situationen med erektil dysfunktion. Männen hade olika erfarenheter av hur hjälpmedel mot erektil dysfunktion fungerade. Mer forskning om hur män med erektil dysfunktion kan få stöd efterfrågas. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om sexuella dysfunktioner och ämnet bör diskuteras mer i olika vårdutbildningar. / Erectile dysfunction is a common side effect after radical prostatectomy. Men who suffer from erectile dysfunction are affected both psychological and physical. Reductions involving the sexual functions is still, today 2010, subject to certain taboos. The purpose of this study was to describe experiences of men living with erectile dysfunction after radical prostatectomy. The study was conducted as a literature study and was based on twelve scientific articles. Ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Two themes emerged: Identity in change and Wait for change. Men experienced a changed identity because of the erectile dysfunction, they did not feel like worthy men and their partner relationships were affected. Wait for change involved the hope of erectile function will return. Some men seemed willing to accept their erectile dysfunction while some did not. The age factor affected how the men accepted the situation with erectile dysfunction. The men had different experiences of erectile dysfunction aids and how effective they were. More research about how men with erectile dysfunction can receive support is required. Healthcare professionals need more knowledge regarding sexual dysfunctions and the subject need to be discussed in different medical schools.

No description available.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi. Litteraturstudie användes som metod och 13 vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet sammanställdes. Resultatet tyder på att patienterna känner ångest, och har problem med identiteten då manligheten hotas vid sexuell dysfunktion. Många drar sig från interaktion med kvinnor och undviker sexuell kontakt på grund av rädsla för att inte kunna tillfredsställa sin partner. Kvinnor däremot lägger större vikt vid att cancern är borttagen och är mer oroade över männens känslor inför problemet än vad de är bekymrade för sin egen skull. Det finns ett stort behov av stöd hos patienterna, både professionell och av partners. Slutsats: Sexuella problem behöver adresseras i större utsträckning inom sjukvården då männen påverkas, inte bara fysiskt utan även känslomässigt, av sexuell dysfunktion.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet. Kvinnor upplever bristande information och har behov av individuellt anpassat stöd. Konklusion: Behovet av sexualrådgivning är stort och möts ej i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelsen av sexuell dysfunktion är beroende av balans mellan inre och yttre resurser samt det dagliga livets krav. Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i förbättrandet av den sexuella funktionen och upplevda hälsan. / Background: The treatment of gynecological cancer may cause persistent sexual dysfunction which affects patients’ experienced health. Aim: To describe women’s experiences of sexual dysfunction and the role of the nurse after gynecological cancer. Method: A literature review based on 12 scientific articles on studies of qualitative or quantitative design. Results: The sexual function is affected by changed self-image, experienced pain, anxiety and fear related to sexual activity, anatomic changes and decreased libido. The adjustment to the new situation is affected by the reactions and degree of participation by a possible partner. Women experience a lack of information and have a need for individually adjusted sup-port. Conclusion: The need for sexual counseling is immense and insufficiently met by health care professionals. The experience of sexual dysfunction is depen-dent on a balance between the inner and outer resources and the demands of daily life. The nurse may play a key role in enhancing sexual function and experienced health.

Förekomsten av erektil dysfunktion (ED) ökar ständigt och orsakar sänkt livskvalité hos många män. ED är åldersrelaterad, men kan inträffa på grund av andra orsaker: neurogen skada, hormonell insufficiens, kärlrelaterade sjukdomar och kan även ha en psykogen grundorsak. Män med diabetes och män som genomgått prostatektomi är två stora riskgrupper som drabbas. Oavsett vilken orsak som leder till ED förblir fosfodiesterashämmare den mest effektiva formen av farmakoterapi. Sedan det ikoniska blå pillret sildenafil (Viagraâ) släpptes ut på marknaden år 1998 har flera likartade läkemedel hunnit dyka upp och bli godkända båda i USA och i Europa som till exempel tadalafil, vardenafil och nu senast avanafil. Avanafil är den första i den andra generationens fosfodiesterashämmare och har en hög selektivitet för PDE5 och en kort tillslagstid. Hög selektivitet ger tydliga fördelar vid användning av avanafil i form av minskat antal biverkningar. Avanafil verkar redan efter 15 minuter och detta är en stor fördel jämfört med andra PDE5-hämmare och ger mer spontanitet i det sexuella livet. Dock är sildenafil och tadalafil fortfarande förstavalet vid behandling av ED, bland annat i Sverige. Syftet med arbete var att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att analysera effektivitet och säkerhet av avanafil vid behandling av ED baserad på nuvarande kunskapsnivå. Detta examensarbete är en litteraturbaserad studie och sökning av relevanta studier gjordes från PubMed och Web of Science.                                                                                   Den första studien visade att användning av avanafil 30 minuter innan planerad sexuell aktivitet gav ett effektivt resultat vid 100 mg och 200 mg dosvarianter jämfört med placebo. Dos på 50 mg har visat sig ha mindre effektivitet. Den andra studien visade att avanafil är en snabbverkande PDE5-hämmare (effekt redan efter 15 minuter) med bevisad effektivitet i alla tre dosvariationer (50, 100, 200 mg) jämfört med placebo. Verkan av avanafil var inte begränsad till en viss svårighetgrad av ED utan inkluderade mild, måttlig och svår form av dysfunktionen. Den tredje studien bevisade effektivitet av avanafil hos en särskild kategori av patienter: män med diabetes mellitus. Studiens resultat tydde på effektivitet av avanafil vid 100 mg och 200 mg hos män med diabetes jämfört med placebo. Den fjärde studien rapporterade att avanafils effektivitet vid doserna 100 mg och 200 mg ej skiljer sig signifikant statistiskt, däremot föreligger stor skillnad mellan dessa jämfört med placebogruppen. Den femte studien utvärderade effektiviteten av avanafil vid behandling av ED hos män som genomgick prostatektomi. Studien visade effektivitet av avanafil vid doser på 100 mg och 200 mg jämfört med placebo. Dessutom hade avanafil snabbverkande effekt redan efter ca 15 minuter. Den sista studien fokuserade på snabbverkande effekt av avanafil och bevisade att avanafil verkar redan efter 15 minuter och att en dos på 100 mg och 200 mg ger betydligt högre effektivitet jämfört med placebo. Biverkningar var milda och tolererades väl i alla studier. Studieresultaten visade att antal förekommande biverkningar ökar med ökad dos. Det finns få, om några studier som direkt jämför avanafil med sildenafil, tadalafil eller vardenafil för att visa på skillnader i effekt mellan preparaten. Ovan refererade placebokontrollerade studier visar på fördelar med avanafil framför andra PDE5-hämmaren såsom snabbt insättande effekt, hög selektivitet för PDE5 vilket ger mindre biverkningar, bevisad effektivitet hos män efter prostatektomi och diabetes, dosjustering behövs ej vid mild och måttlig renal och hepatisk insufficiens. Dessa fördelar kan ge möjlighet till färre behandlingsavbrott och mer spontant sexliv.

<p>Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.</p>

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.