Objective: This study sought to determine the factor structure of the newly developed self-report screening questionnaire Eating Disturbances in Youth-Questionnaire (EDY-Q) as well as to report the distribution of variants of early-onset restrictive eating disturbances characteristic of avoidant/restrictive food intake disorder (ARFID) in a middle childhood population sample. Method: Using the EDY-Q, a total of 1444 children aged 8-13 years were screened in elementary schools in Switzerland via self-report. The factor analysis of the 12 items covering ARFID related symptoms was performed using a principal component analysis (PCA). Results: The PCA showed a four factor solution, with clear allocation to the scales covering three variants of early-onset restrictive eating disturbances and weight problems. Inadequate overall food intake was reported by 19.3% of the children, a limited accepted amount of food by 26.1%, and food avoidance based on a specific underlying fear by 5.0%. Discussion: The postulated factor structure of the EDY-Q was confirmed, further supporting the existence of distinct variants of early-onset restrictive eating disturbances. Avoidant/restrictive eating behavior seems to be a common experience in middle childhood, but results have to be confirmed using validated interviews.

Coronavirus disease 2019 (covid-19) är en smittsam infektionssjukdom som orsakas av viruset severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2). Sedan sjukdomens utbrott i december 2019 har viruset spridits globalt och infekterat fler än 270 miljoner människor världen över. Majoriteten av de som insjuknar i covid-19 får lindriga till måttliga besvär, men en liten del blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård. Bland de patienter som blir allvarligt sjuka i covid-19 diagnostiseras en betydande del i det akuta skedet med sväljsvårigheter, eller dysfagi. Föreliggande studie bestod i en retrospektiv journalgranskning, som en del av ett kvalitetssäkringsarbete inom Region Gävleborg. Syftet med studien var att undersöka hur sväljsvårigheter kan manifesteras hos personer som vårdas på sjukhus till följd av covid-19 och som remitterats till logoped för bedömning och åtgärder. 60 deltagare inkluderades i studien, varav 17 var kvinnor och 43 var män. Resultaten visar att förekomsten av dysfagi var hög i det akuta skedet, där 42 deltagare (70 %) bedömdes ha dysfagi vid första logopedbedömning. Många deltagare återhämtade sig från sin dysfagi under vårdtiden, men 12 deltagare (20 %) hade kvarstående dysfagi vid utskrivning. Behovet av nutritionsstöd och andningsstöd under vårdtiden var stort. Vanliga fynd under de kliniska sväljbedömningarna var hosta, trögutlöst sväljning och nedsatt oral bearbetning. Deltagarna erhöll logopediska rekommendationer främst gällande anpassad kost, sittställning och munvård. Deltagarnas sväljförmåga skattades med Functional Oral Intake Scale (FOIS) vid första logopedbedömning och vid utskrivning. Vid första bedömning rekommenderades en majoritet av deltagarna anpassad kost (FOIS 1–6) och medelvärdet för FOIS var 3,5 ± 2,1. Vid utskrivning hade de flesta återgått till normalkost (FOIS 7) och medelvärdet för FOIS var 6,0 ± 1,8 (p < 0,001). Denna studie visar att en majoritet av de som vårdats på sjukhus till följd av covid-19 i Region Gävleborg och som remitterats till logoped, uppvisade dysfagi i det akuta skedet men kunde vid utskrivning äta normalkost. Behovet av mer forskning och vidare analyser av hur sväljsvårigheter manifesteras och upplevs hos patientgruppen är fortsatt stort. / Coronavirus disease 2019 (COVID-19) is a contagious infectious disease caused by the virus severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2). Since the outbreak in December of 2019, the virus has spread globally and infected more than 270 million people worldwide. The majority of people infected with COVID-19 will have mild to moderate symptoms, but some will suffer from severe illness which requires hospital care. Many of those who experience severe illness from COVID-19 are diagnosed with swallowing difficulties, or dysphagia, in the acute stage. This study consisted of a retrospective medical chart review and is part of a review of quality control in Region Gävleborg. The aim of the study was to investigate how swallowing difficulties manifest in people who require hospital care due to COVID-19 and who have been referred to the Speech and Language Therapy department. 60 participants were included in the study, of whom 17 were women and 43 were men. The results show that the prevalence of dysphagia was high in the acute stage, where 42 participants (70%) were diagnosed with dysphagia during the first SLT assessment. Many participants recovered from their dysphagia during their hospital stay, but 12 participants (20%) had persistent dysphagia at discharge. The need for nutritional and respiratory support was high. Common findings from the clinical swallowing assessments were coughing, difficulty initiating swallowing as well as affected oral processing. Common SLT recommendations included modified consistencies, posture and oral care. Swallowing ability was graded with the Functional Oral Intake Scale (FOIS) at first SLT assessment and at discharge. At first SLT assessment a majority of the participants were recommended a modified diet (FOIS 1-6) and the average FOIS was 3.5 ± 2.1. At discharge most participants had returned to a normal diet (FOIS 7) and the average FOIS was 6.0 ± 1.8 (p < 0,001). This study shows that a majority of the people who were hospitalized due to COVID-19 in Region Gävleborg and who were referred for an SLT evaluation, had dysphagia in the acute stage and recovered from their swallowing difficulties before discharge. More research and further analyses of how swallowing difficulties manifest in patients hospitalized due to COVID-19 is still needed.

Bakgrund Sväljning bedöms utifrån två aspekter - hur säker och hur effektiv den är. Tidigare studier har visat att vid stigande ålder blir sväljningen mindre effektiv och att förekomst av penetration ökar. Åldrande sväljning har i tidigare studier inte studerats specifikt utifrån säkerhet och effektivitet. Tidigare forskning med avseende på sväljning har enbart fokuserat på äldre individer respektive snävare åldersgrupper.  Syfte Aktuella studiens syfte är att undersöka om det ses en försämring i normal sväljförmåga vid stigande ålder. Studien syftar  även till att undersöka om det finns könsskillnader i hur sväljförmåga förändras vid ökande ålder, men även oavsett ålder. Bedömning av sväljfunktion, sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet genomfördes med Flexibel videoendoskopisk Undersökning av Sväljning (FUS).  Metod Totalt inkluderades 65 deltagare (33 st kvinnor och 32 st män), i åldrarna 21-91 år (median 44 år). FUS genomfördes för att undersöka sväljningen. Vid FUS sväljer deltagarna föda i olika konsistenser. Fynden från FUS bedömdes utifrån standardiserade skalor: The Dysphagia Outcome and Severity Scale (DOSS), Penetration-Aspiration Scale (PAS) och The Yale Pharyngeal Residue Severity Rating Scale (YPRSRS).  Resultat Majoriteten av alla deltagare bedömdes ha funktionell sväljning. Kvinnor uppvisade en bättre sväljfunktion överlag, men inga könsskillander kunde påvisas gällande säkerhet och effektivitet. Deltagare med en högre uppnådd ålder uppvisade en sämre sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet. Ålder kan således vara en påverkande faktor för sväljningssäkerhet och sväljningseffektivitet.   Slutsatser Denna studie visade att sväljfunktionen hos äldre deltagare var sämre än hos yngre deltagare. Sväljningens säkerhet och effektivitet var inte försämrad hos friska äldre deltagare, jämfört med friska yngre deltagare. Det fanns könsskillnader i sväljförmåga avseende sväljfunktion, kvinnor har en högre förekomst av normal sväljning än männen. Könsskillnader gällande sväljningssäkerhet kunde inte konstateras. Könsskillnad för sväljningseffektivitet kunde ses för sinus piriformis, men inte vallecula. Männen uppvisade genomgående en mindre effektiv sväljning, jämfört med kvinnorna.

No description available.

Normally swallowing occurs completely without effort. Should the act of swallowing for some reason be impaired, it becomes difficult to eat and drink. Dysphagia is the medical term for eating and swallowing disorders. Dysphagia is common in people with dementia, but the prevalence is not yet fully evaluated. The most common cause of death in people with dementia is aspiration pneumonia, which can be caused by dysphagia. In Sweden investigation and treatment of dysphagia are performed by speech and language pathologists (SLPs) but few of them work with dementia care. This study aims to identify the prevalence of dysphagia in people with dementia, living in a nursing home. The screening methods SSA-S and LtL were used to test the swallowing of 38 participants between 68-96 years of age (M = 86 years). To examine the participants’ oral health the risk assessment tool ROAG was used. When tested with the water swallowing test SSA-S 71,1% of the participants showed signs of aspiration, 36,8% had an oral transit time over 5 seconds, measured with LtL and 92% of the participants had an affected oral health, showing one or more symptoms of severity grade 2 according to ROAG. When adding up the results from the two screening tests a total of 86,8% of the participants showed signs of some kind of swallowing difficulty. Correlation analysis did not show any statistically significant correlations between SSA-S, oral transit time, oral health, or age. The present study found that there is a great need for interventions from speech and language pathologists in people with dementia. / Normalt sker sväljning helt utan ansträngning. Skulle sväljningen av någon anledning inte fungera som den ska, blir det svårt att äta och dricka. Den medicinska termen för ät- och sväljsvårigheter är dysfagi. Dysfagi är vanligt hos personer med demens men det är ännu inte helt kartlagt hur vanligt det är. Hos personer med demens är den vanligaste dödsorsaken aspirationspneumoni, vilket kan orsakas av dysfagi. I Sverige är det logopeder som utreder och behandlar dysfagi men det är få som är verksamma inom demensvården. Den här studien syftar till att kartlägga förekomst av dysfagi hos personer med demenssjukdom boende på ett vård- och omsorgsboende. Med screeningmetoderna SSA-S och LtL genomfördes undersökningar av sväljförmågan hos 38 personer mellan 68-96 års ålder (M = 86 år). För att undersöka deltagarnas munhälsa användes riskbedömningsverktyget ROAG. Av deltagarna fick 71,1 % utslag på vattensväljningstestet SSA-S, 36,8 % hade en oral transporttid över 5 sekunder, mätt med LtL och 92 % av deltagarna hade en nedsatt munhälsa med ett eller flera symptom av grad 2 i munhålan, enligt ROAG. Vid sammanräkning av resultaten från de två screeningtesten uppvisade totalt 86,8 % av deltagarna tecken på någon form av sväljsvårighet. Korrelationsberäkningar visade inga statistiskt signifikanta samband mellan resultat på SSA-S, oral transporttid, munhälsa eller ålder. Studien visar på ett stort behov av logopediska insatser hos gruppen personer med demenssjukdom.

No description available.