Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor. Resultatet visade att kontinuitet med vården, möjligheten att kunna påverka sin situation samt en god dialog, som främjar trygghet skapade förutsättningar till delaktighet för patienten. Att mötas av samma vårdpersonal under en lång behandlingsperiod ger en nära och förtrolig relation. En god dialog innebär att patienten känner sig sedd och lyssnad till och blev bemött som en egen unik individ. Påverka sin situation kan innebära inflytande att bestämma planeringen av sin vård.Patientdelaktighet är ett fundamentalt mål i vården. Delaktighet är dock ett komplext begrepp att definiera. Patientdelaktighet är ett område som ständigt behöver belysas och reflekteras över. Vårdpersonal behöver kontinuerlig utbildning och träning i att lära sig att dela makt och kunskap med sina patienter. Vi hoppas att vår studie av självbiografier skall väcka nyfikenhet samt förståelse för människans behov av att reflektera kring existentiella frågor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhälsan. Vår hälsa försämras och felaktig kost, brist på motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har på patientens förändring av livsstil. Metoden var att söka både kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHälsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har Färnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lägre frekvens av hjärt-kärlsjukdom och diabetes elva år efteråt. Hur man ska använda den motiverande delen i samtalet behöver däremot studeras mer i framtiden. Ökade kunskaper krävs hos vårdpersonal, hur de på ett pedagogiskt sätt ska möta patientens behov och öka deras motivation. Livsstilsamtalet i sig har en stor betydelse för förändringsprocessen till ett bättre liv men hur effekten blir kan också bero på patientens egna kunskaper, förväntningar och behov.De vetenskapliga artiklar som analyserats tyder på att livsstilssamtal med ett strukturerat arbetssätt med hjälp av hälsokurva kan leda till en livsstilsförändring och ökad hälsa men att frågan varför patienten gör sin förändring i livet kvarstårFör att få veta mer om människans motivation bakom beslut till förändring är författarna till denna studie överens om att en empirisk studie med frågor ställda till patienten via en enkät eller att ta del av patienters berättelser bättre belyser frågan. Även hur vårdpersonal ska arbeta pedagogiskt behöver studeras mer i framtiden.Det saknas tillräcklig kvalitativ forskning inom vårdvetenskap om hur vi ska närma oss patienter som är i behov av en livsstilsförändring. / Program: Fristående kurs

A proposta deste trabalho é implementar um conjunto de elementos do diálogo a decorrer entre dois agentes humanos. As anáforas pronominais e certos pronomes déiticos (eu, você, sua, seu, meu, minha), que eventualmente surgirem durante o diálogo, são resolvidas. Basicamente, este trabalho está dividido em quatro partes: 1. Estudo introdutório da Discourse Representation Theory (DRT) [KAM88, KAM90]. A DRT é um formalismo para a representação do discurso que utiliza modelos na avaliação semântica das estruturas representacionais. Neste estudo são considerados somente os aspectos representacionais, dando enfoque à representação de sentenças simples. 2. Um estudo baseado em [HIR81, CAR87] sobre: tipos de ambigüidades, o que são anáforas, tipos de anáforas etc, visa fornecer ao leitor um conhecimento mínimo sobre o aspecto lingüístico do tratamento das anáforas. Dentro do estudo realizado sobre anáforas destacam-se os seguintes tipos: coespecificação pessoal e colocação em coesão léxica, que são os tipos previstos na implementação. Estes dois tipos de anáforas são enquadrados nos seguintes grupos: coespecificação pessoal no grupo das anáforas pronominais e colocação em coesão léxica no grupo das anáforas nominais. 3. Considerando que a DRT somente representa o discurso, sem contudo resolver as anafóras que surgem no discurso, incorporou-se a Teoria do Foco [SID79, COR92] como ferramenta para a resolução das anáforas pronominais. A Teoria do Foco trabalha com as informações temáticas das sentenças, de maneira a reduzir o universo dos possíveis antecedentes para uma anáfora e prover um conjunto de regras que permita um caminhamento inteligente, dentro deste universo. O algoritmo de focalização aqui utilizado e o proposto por Sophie Cormack [COR92], que foi por sua vez baseado no algoritmo original de Candace Sidner [SID79]. 4. E por último a implementação, que foi realizada em C-Prolog [PER87], onde as principais funções são: (a) Um gerador de DRSs. (b) Algoritmo de focalização. (c) Integração do algoritmo de focalização e do gerador de DRSs. Descrevendo de maneira geral o funcionamento da implementação: as falas (conjunto de sentenças) de cada interlocutor são lidas através do teclado, as sentenças de cada fala são analisadas individualmente pelo analisador sintático, que gera uma árvore de derivação sintática. A árvore gerada é então repassada ao gerador de DRSs, que irá reduzi-la a referentes e condições. Eventualmente, se surgirem anáforas pronominais, é chamado o algoritmo de focalização. Caso surjam pronomes deíticos a resolução é realizada pelo gerador de DRSs. / The proposal of this work is to implement a set of dialog elements expressed by two human agents. The pronominal anaphora and some deixis pronoums (in portuguese: I, you, your, my) that eventually appear during the dialog are resolved. Basically, this work is divided in four parts: 1. An introdutory study of the Discourse Representation Theory (DRT) [KAM88, KAM90]. The DRT is a formalism for discourse representation that uses models for semantic evaluation of the representation structures. This study considers only the representational aspects, looking for single sentences. 2. A study based on [HIR81, CAR87] about: some kinds of ambiguity, what anaphora are, kinds of anaphora etc. This study intends to give the reader the minimal knowledge about the linguistic aspects of anaphora. In this study, we point out two types of anaphora: personal coespecification and lexical placement, this two were the ones that we used in the system. Those two types are in the following groups: personal coespecification in the pronominal anaphora and lexical placement in the nominal anaphora. 3. Considering that DRT only represent the discourse without resolving the anaphora, we used the Focus Theory [SID79, COR92] as a tool for pronominal anaphora resolution. The Focus Theory works on the thematic informations of the sentences. It reduces the universe of the possible antecedents and give some rules to walk throught this universe. We used the focalization algorithm presented by Sophie Cormack [COR92] which is based on the original version of Candace Sidner [SID79]. 4. Finally, the system was implemented in C-Prolog [PER87], and its main functions are: (a) a DRS generator, (b) a focalization algorithm, (c) the integration of the focalization algorithm and the DRS generator. Basically, what the system does is: the discourse of the agent is read in the keyboard, and each sentence of the discourse is analised by the sintatic analyser, generating a parsing tree. Then the DRS generator reduces this tree into referents and DRS-conditions. Eventually, the focalization algorithm will be called when the sentence contain some pronominal anaphora. The deixis resolution is made by the DRS-generator.

This thesis discusses selected linguistic aspects of two radio culinary broadcasts (Rozhlas u plotny, Pochoutky). The theoretical part deals with the tradition of spoken language research, its resources and the phenomena studied. The conclusion of this chapter is devoted to the approaches to spoken language focused on coherence and cohesion. For the purposes of analysis, transcripts of above mentioned radio culinary broadcasts were made. Specific transcription rules (based on different existing transcription rules) were created, to suit our type of analysis. In Rozhlas u plotny, the guest is a professional chef, in Pochoutky, the guest is an actor or a presenter. First part of the work briefly describes and compares language of these two types of speakers in the terms of phonetics, morphology, lexicology, syntax and stylistics. Subsequently, the main part of the thesis concentrates on textual syntax and describes cohesion and coherence of spoken dialogue. From this point of view, it focuses on comparison of two types of dialogues (and two types of speakers): predominantly continuous dialogue vs. predominantly interrupted dialogue (e.g. by overlapping talk). Thus, it gives examples representing various ways of retaining cohesion and coherence in continuous dialogue and in interrupted dialogue. Key...

Este trabalho apresenta um estudo sobre como a tecnologia adaptativa pode ser utilizada para aprimorar métodos existentes de gerenciamento de diálogo. O gerenciamento de diálogo é a atividade central em um sistema computacional de diálogo falado, sendo a responsável por decidir as ações comunicativas que devem ser enviadas ao usuário. Para evidenciar pontos que pudessem ser melhorados através do uso da tecnologia adaptativa, faz-se uma revisão literária ampla do gerenciamento do diálogo. Esta revisão também permite elencar critérios existentes e criar outros novos para avaliar gerenciadores de diálogos. Um modelo de gerenciamento adaptativo baseado em máquinas de estados, denominado Adaptalker, é então proposto e utilizado para criar um framework de desenvolvimento de gerenciadores de diálogo, o qual foi exercitado pelo desenvolvimento ilustrativo de uma aplicação simples de venda de pizzas. A análise desse exemplo permite observar como a adaptatividade é utilizada para aperfeiçoar o modelo, tornando-o capaz, por exemplo, de lidar de forma mais eficiente tanto com o reparo do diálogo quanto com a iniciativa do usuário. As regras de gerenciamento do Adaptalker são organizadas em submáquinas, que trabalham de forma concorrente para decidir qual a próxima ação comunicativa. / This work presents a study on how to apply adaptive technologies to improve existing dialog management methodologies. Dialog management is the central activity of a spoken dialog system, being responsible for choosing the communicative actions sent to the system user. In order to evidence parts that can be improved with adaptive technology, a large review on dialog management is presented. This review allows us to point existing criteria and create new ones to evaluate dialog managers. An adaptive management model based on finite state-based spoken dialog systems, Adaptalker, is proposed and used to build a development framework of dialog managers, which is illustrated by creating a pizza selling application. Analysis of this example allows us to observe how to use adaptivity to improve the model, allowing it to handle both dialog repair and user initiative more efficiently. Adaptalker groups its management rules in submachines that work concurrently to choose the next communication action.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

The aim of this thesis is mainly to describe a trade union as a legal entity and provide through an empirical approach a closer look at the social reality surrounding a trade union. This thesis also analyses the impact of the social reality on the trade union and, on the contrary, consequences of the trade union behaviour, which can directly influence the social mood. The thesis also examines the current position of the trade union from its rich historical context. That is the main reason, why this thesis contains a very detailed overview of the historical fight for good working conditions in the Czech territory. I personally consider this part as very important, as good working conditions are main indicator of willingness to unionize into a trade or a labour union. The thesis likewise focuses on the description of the current legal regulation of a trade union competence at an employer. It is important for better understanding functionary work, which is not only about collective bargaining. The trade union topic is very actual due to the recent recodification of private law and the emerged issue of new classification model of legal entities. The issue is very often subject to doctrine and judicial decisions (especially in case of a trade union). Generally speaking, we can say that not all subjects...

Ce travail de thèse prend sa source à partir d’une intervention réalisée auprès d’un collectif de chefs d’équipe des éboueurs de la Ville de Paris, et prend pour objet le rôle et la fonction des affects dans le développement de leur activité dialogique en autoconfrontation croisée. Nous cherchons à expliquer la manière dont les affects peuvent constituer une ressource pour le développement du dialogue au sein de ce collectif.Cet objet de recherche nous amène à proposer un modèle développemental de l’activité, dans lequel l’affect joue un rôle moteur. Ce modèle propose de concevoir l’activité comme une triade vivante (sujet/objet/autrui) traversée de deux conflits développementaux : le premier lié à la double direction simultanée de l’activité, toujours portée à la fois vers un objet et vers les autres qui agissent sur cet objet ; le second, affectif, qui fait de l’activité un rapport variable entre l’expérience « déjà-vécue » et l’expérience « vivante » éprouvée par le sujet dans le contexte dialogique de l’autoconfrontation.Nous définissons alors la notion « d’intensité affective » comme un rapport de motricité entre ces deux conflits de l’activité. Elle peut être dite « passive » lorsque l’affect se constitue comme un obstacle au développement de l’activité, et « active » lorsque l’affect se constitue comme ressource pour renouveler les instruments, les objets et les destinataires du dialogue.Nous concluons sur le rôle des affects et sur leur fonctionnement dans le développement de l’activité dialogique. Les perspectives ouvertes par ce travail concernent d’une part la conceptualisation de l’affect dans l’activité, mais également le potentiel transformateur des affects dont la méthode en autoconfrontation doit pouvoir tirer profit, dans toutes les situations où un professionnel est placé en position réflexive vis-à-vis de son activité pratique.Mots clés : Autoconfrontation, affect, dialogue, activité, réflexivité / Based on an intervention with a collective group of foremen of garbage collectors, the purpose of this thesis is to better understand role and function of affect in the development of dialogical activity in crossed confrontation method. We seek to explain how affect can be a resource in development of dialog inside this collective group.This purpose leads us to present a developmental model of activity, in which affect plays a central role. This model propose a triadic conception of activity (subject, object, others), crossed by two developmental conflicts: the first is related to the simultaneous dual direction of activity, always turned both to the object and to the others acting on the object; the second conflict directly concerns affect: it makes of activity a variable ratio between the “already lived” experience and the “living” experience that the subject experiences in the dialogical context of crossed confrontation.We define then the notion of “affective intensity” as a motor ratio between the two conflicts of activity. Intensity can be “passive” when affect is an obstacle to development of activity, and “active” when affect is a resource for renewing instruments, objects and addressees of dialog.We conclude about the role of affects and how they work in the development of dialogical activity. The perspectives opened by this work are on the one hand the conceptualization of affect in activity, and on the other hand the transformative potential of affects whose crossed confrontation method should benefit, in all situations where a professional is placed in a reflexive position towards his practical activity.Key words: Crossed confrontation method, affect, dialog, activity, reflexivity

Samhället och den enskilde studenten går miste om värdefull kunskap och kompetens när studenter inte fullföljer sina studier. En av orsakerna till att studenter hoppar av sina studier på distans är bristande motivation. Studiens syfte var att ta reda på distansstudenters relation till inre och yttre motivation i förhållandet till struktur, dialog, självständighet och övriga faktorer i jämförelse med ålder. Ansatsen var en kvantitativ icke-experimentell studie av tvärsnittsdesign. Datainsamling utfördes med en enkätundersökning som skickades ut till 276 studenter som studerade en kurs i juridik på heldistans. Resultatet visade att det fanns samvariation mellan variablerna struktur/dialog, självständighet/övrigt, inre motivation/dialog och inre motivation/övrigt, och skillnader mellan inre motivation och yttre motivation. Struktur var den faktor som hade störst betydelse, medan dialog hade störst variation mellan svaren. Det fanns inga större skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen av denna studie var att struktur, självständighet och övriga faktorer har betydelse för motivationen vid studier på distans. Dialog har betydelse för kunskapsöverföringen genom den verbala kommunikationen som i sin tur påverkar den inre motivationen. Hur olika faktorer påverkade studenternas motivation berodde inte på ålder utan det kan bero på något annat som vidare studier får ta reda på. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Die vorliegende Arbeit stellt einen Beitrag zur gesprächslinguistischen Analyse literarischer Dialoge dar. Da Theodor Fontane in der Forschung als Schriftsteller gilt, der dem Gespräch und seiner sprachlichen Gestaltung einen besonders hohen Stellenwert zuschreibt, ist sein letzter großer Roman Der Stechlin aus linguistischer Sicht besonders reizvoll. In ihm wird die Gesellschaft des 19. Jahrhunderts durch das Mittel des Gesprächs eindrucksvoll charakterisiert. In einem theoretischen Teil dieser Arbeit werden zunächst die Besonderheiten des literarischen Dialogs in Abgrenzung zum Alltagsgespräch geklärt sowie der historische Kontext, also die Höflichkeits- und Gesprächskultur in adeligen Kreisen des 19. Jahrhunderts, beleuchtet. Auf dieser Basis steht die detaillierte Analyse von drei Dialogausschnitten aus dem Roman im Mittelpunkt: ein offizieller Besuch, ein Tischge-spräch, ein Klatschgespräch unter Bekannten. / This paper contributes to the analysis of literary dialogue from the perspective of conversation lin-guistics. Since Theodor Fontane is widely considered by researchers to be an author who accords paramount importance to linguistic composition, his last great novel, Der Stechlin, is particularly interesting from a linguistic point of view. The novel strikingly characterizes 19th-century society by way of conversation. The theoretical section of this paper aims to clarify the particularities of literary dialogue as opposed to those of day-to-day conversation, as well as the historical context, that is to say, the culture of courtesy and conversation in 19th-century aristocratic circles. This section theoretically grounds the chief focus of this paper, the detailed analysis of three excerpts of dialogue from the novel: an official visit, a table conversation, and a fragment of gossip amongst acquaintances.