How a citizen dialogue or planning consultation is conducted can be a root cause of planning contests in new construction projects. The aim of the paper is to study the effects of the citizensial dialogue in connection with the local development “Muminlandet” theme park at Skutberget. This study explores how the citizen dialogue have been done in Karlstad and tries to look at it in different democracy perspectives. The method used is qualitative semi-structured individual interviews with politicians, civil servants and citizens in order to gain their view of the process. The study analysis shows that the development of Skutberget area in Karlstad municipality has been divided into two separate plans. In one part, which is the outdoor recreational area, citizen dialogue has taken place with deliberative aspects in the form of focus groups and direct dialogues with the citizens. The second part is about “Muminparken” and it has been planned for public consultation meeting. Citizens have only given comments on this plan, but have not had the possibility to have a direct dialog with the people in charge, so no deliberative talks have been achieved. The conclusion that follows is that there has been no opportunity for citizens to enter into dialogue with the municipality regarding the “Muminpark”. The conclusion that follows is that there has been a certain tension between the representatives from my interviews and the citizens. They see the building plan from two different perspectives.

No description available.

I denna fallstudie granskas 19 matematikvideor och utvärderingar som gjorts av lärarstudenter vidLinköpings universitet. Ingen deltagare i studien hade tidigare skapat en matematikvideo. Lärarstudenternasvideor analyseras mha ett egenutvecklat analysverktyg och följande forskningsfrågor besvaras:1) Hur kan av lärarstudenter skapade mikroföreläsningar i form av förklarande matematikvideor om ett förbestämtämne karaktäriseras?2) Hur relaterar lärarstudenternas val av upplägg och presentationssätt i matematikvideor till derekommendationer som förespråkas av aktuell forskning?3) Hur bör den utgivna uppgiften modifieras om den upplevs som problematisk och vilket förberedandematerial bör man låta studenterna ta till sig av för att de ska klara uppgiften bättre?Jag kommer bland annat fram till att deltagarnas val av längd på video ligger i linje med vad forskningenföreslår, men att detta val också kan ha påverkats av en instruktion som initialt gavs i uppgiften.

No description available.

No description available.

In political science literature, the development of social trust is often explained in terms of the influence of different environmental factors, socioeconomic status (SES) being one of the most important. Yet, even though there is empirical support of a genetic component in the expression of social trust, less is known about its interaction with environmental factors. The present study aims to explore heritability of social trust across socioeconomic status using a twin-design that tests potential gene-environment (GxE) interactions. Moreover, the study explicitly tests the hypothesis that different levels of SES may moderate the influence of genetic and environmental effects on social trust. Data comes from the Swedish Twin Registry and consist of 1535 twin pairs born between 1943–1959. Social trust was measured through self-report on a scale of 1–10. Socioeconomic status was assessed as a dichotomized variable of high/low SES, determined on the basis of the father’s occupation during the twin’s childhood or adolescence. To test whether SES interacted with genetic and environmental effects for social trust, I used structural equation modeling (SEM). Results from the best fitting model show that social trust has a significant genetic component, with an estimated heritability of 0.41 in low SES and 0.33 in high SES. Results showed no evidence for a significant difference in heritability between low and high SES. Accordingly, it can be concluded that the results of the study do not support the hypothesis that SES moderate the influence of genetic effects on social trust.

<p>Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet.</p><p>Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor.</p><p>I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.</p>

<p>Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:</p><p> </p><ol><li>areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites</li><li>the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research</li><li>the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment</li></ol><p> </p><p>It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.</p>

<p>Informationssäkerhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. Hotnivån som dagens allt mer ihopkopplade system ställs införär hög. Detta ställer krav på att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sådana attacker. Målet är att verksamheten skall påverkas så lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hållas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mål kräver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planläggs innan de inträffar. </p><p>Syftet med denna uppsats är att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland säkerställs. Arbetet med att förutse och planera för störningar har på senare tid blivit allt vanligare och kallas vanligen för kontinuitetsplanering. Vi ser kontinuitetsplaneringen som en process som producerar en kontinuitetsplan. Delar som termer och definitioner, säkerhetspolicy, informationssäkerhet och förvaltning utgör råvarorna i planeringen och kontinuitetsplanen är produkten.</p><p>I denna uppsats har vi kommit fram till att ett system eller en verksamhet kan befinna sig i ett av två tillstånd, normalfas och insatsfas. I insatsfasen har en planerad eller oplanerad störning inträffat som kan göra att vardagliga rutiner inte räcker till för att klara av situationen. Arbetet med att upprätthålla kontinuitet går ut på att planera för- och minimera tiden som verksamheten befinner sig i insatsfasen.</p>

<p>Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.</p>