Uppsatsen syftar till att analysera och söka efter inslag av styrnings- och förvaltningsteorin New Public Management (NPM) i Arvika kommun. Detta görs framförallt genom framtagandet av tre indikatorer av NPM. Enligt den av uppsatsen använda teoretiska förståelsen tenderar dessa att vara närvarande i förvaltningsorganisationer influerade av NPM. Uppsatsen finner genom en analys av kommunens vision, strategiska plan samt specifika verksamhetsplaner att Arvika kommun har en i stora drag centraliserad politisk organisation (första indikatorn). Det finns även ett visst inslag av en beställare- och utförarmodell (andra indikatorn) men den är framförallt begränsad till verksamhetsplanen för vård och omsorg. Analysen finner även att den tredje indikatorn, en mål- och resultatutformad verksamhet, är framträdande i alla de av uppsatsen analyserade handlingarna. Konsekvensen för Arvika kommun är att man tangerar den idealtyp av kommun vilken kallas marknadskommun till nackdel för den i Sverige traditionellt framträdande statsintegrerade kommunen. Medvetet eller omedvetet har Arvika kommun antagit verksamhetsformer vilka är vanliga inom NPM. De mest framträdande i denna uppsats är den centraliserade politiska organisationen samt struktureringen av en mål- och resultatutformad verksamhet.

Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.

Uppsatsen är en kvalitativ studie över Försäkringskassans digitalisering och arbete mot e-förvaltning. Studien har ett medborgarperspektiv och den empiri som samlats in stödjer sig på muntlig som dokumenterad information från Försäkringskassan men mest centralt på 19 intervjuer med förmånstagare hos Försäkringskassan. Försäkringskassan handlägger ärenden inom flertalet olika försäkringsgrupper och förmåner, denna studie fokuserar enbart på de tre försäkringsgrupper och tillhörande förmåner som handläggs inom socialförsäkringen. Syftet med studien är att studera användarnas uppfattning om Försäkringskassans digitala tjänster utifrån sociala faktorer i de problem som kan uppstå i ett ärende och mer specifikt i ansökan om en förmån. De teorier studien vilar på är nätverksteori, användbarhet och användarvänlighet samt digital klyfta. Resultatet visar att det finns en digital klyfta men att den inte ter sig lika djup som tidigare forskning pekar på. Ålder är en betydande faktor för internetanvändning och användning av digitala tjänster. Det uppstår problem i användarnas ärenden och mer specifikt i ansökningar om förmåner. Dessa problem är desamma för både digitala och analoga användare. Resultatet visar att intervjupersonernas nätverk är av betydande roll för användarna i deras ärenden hos myndigheten. Studiens slutsats är dock att de problem intervjupersonerna uppfattar inte handlar om digitaliseringen i sig utan att de problem som framkommer i studien ters sig oavsett om ansökan sker digital eller analogt.

This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

This study aims to map out how civic integration ideas have spread in the Swedish party system between 2002 and 2018. Secondly, the objective is to investigate whether a potential ’civic turn’ affects the level of multicultural ideas within a political party. The study analyzes election manifestos from eight parties within the Swedish parliament between 2002 and 2018 and finds that civic integration ideas are represented in all parties except the Left- and the Green party. The ideas have increased over the time period, especially during the 2018 election and especially within the Liberal and Conservative parties. Moreover, the results did not clearly support that a 'civic turn’ in a party affected the level of multicultural ideas within the same party. However, some patterns were found, especially that parties that held civic integration ideas did not tend to hold multicultural ideas at the same time.

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

Vår studie handlar om unga mäns förtroende för polisen som tidigare har varit i kontakt med polisen och som är bosatta i ett segregerat område. Vi utgick ifrån fem stycken teman som vi kunde hämta från vårt resultat. Dessa fem teman använde vi som grund när vi analyserade vårt empiriska resultat med vår tidigare forskning och teori. Från tidigare forskning kunde vi urskilja att tidigare forskare hade kommit fram till att förtroendet för polisen i segregerade områden var lågt och att kriminalitet kan vara en faktor som påverkar förtroendet för polisen hos unga män. Både vår tidigare forskning och teori säger att uppväxten kan vara påverkande för hur förtroendet hos en person kommer att se ut, såväl för statliga myndigheter men även tilliten till andra människor. Vårt syfte var att få djupare förståelse för hur unga mäns tillit till polisen ser ut och hur uppväxten kan påverka förtroendet, samt om det bostadsområde som personerna bor i kan vara en faktor som påverkar tilliten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att vi skulle kunna uppfylla de villkor som vi hade i vår studie. Vi ville att våra intervjupersoner skulle kunna återge en detaljerad berättelse om deras upplevelser för att vi skulle kunna få den djupare förståelsen som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken unga män som uppfyllde våra villkor. Från dessa intervjuer fick vi fram vårt empiriska resultat och våra fem teman. Utifrån vår teori, tidigare forskning och resultat diskuterade vi sedan att våra respondenter hade ett lågt förtroende för polisen baserat på egna erfarenheter och på vänners erfarenheter av polisen. Vi drog slutsatsen från vårt resultat att kriminaliteten är en påverkande faktor för förtroendet för polisen och även att uppväxten om personen växte upp i ett segregerat bostadsområde kan påverka förtroendet.

För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.

Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.

As interest in the e-book market grows, both academic libraries and researchers strive to understand developing trends amongst patrons. The academic library is one venue where improvised measures in e-book collection management can freely abound. Recent studies have focused on establishing formalized management techniques. This study explores the e-book collection management techniques in use lens of Pierre Bourdieu’s field theory. Analysis revealed that library staff employ e-book collection management techniques that are both similar and dissimilar to those used in print book management. This study investigates both similarities and differences using Bourdieu’s field and habitus to enable explanation of relevant management choices. Analysis showed that librarians in both similar and different subject libraries employ both unique and complementary techniques to e-book collection management. Further inquiry shows possible connections between a librarian’s habitus and their subsequent approach to e-book management. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster