The overall purpose of the essay is to compare the three Swedish municipalities Helsingborg, Umeå and Örebro. The essay has two aims. The first is to relate the theory e-governance with the concept of digitalization. The second is to see if the analysis implies that policy transfer have occurred between the municipalities. The two research questions are: 1) How does the municipalities express digitalization and can this be related to e-governance? and 2) Are there similarities between the municipalities’ approach to digitalization that might imply that policy transfer has occurred? The method that have been used for the analysis is a qualitative literature study with focus on the discourse. This method was supplemented with a Most similar systems design in order to select municipalities with similar traits. The conclusions of the essay are that e-governance is a functional theory for contextualising digitalization and that all the municipalities are working, in various degrees, to digitalize their respective administration. In addition, there have likely been some kind of policy transfer between the municipalities. The why and the origin of the transfer have not been researched further in this essay.

Arbetsförmedlingen genomgår en omfattande digitalisering och är mitt i ett stort förändringsarbete, kallat förnyelseresan, där syftet är att modernisera myndigheten. Tidigare forskning visar att olika faktorer påverkar en implementeringsprocess och belyser också hur den politiskt styrda offentliga förvaltningens tjänstemän har en speciell roll.  Studiens huvudteori är baserad på implementeringsstyrning utifrån Lennart Lundquists styrningsmodell och tre egenskaper hos anställda, förstår, vill och kan, som påverkar om implementeringen får önskat utfall. Syftet med studien är att nå en förståelse för hur arbetsförmedlare upplever implementeringsprocessen kring förändringsarbetet och digitaliseringen som pågår vid myndigheten, och hur förändringarna hanteras.  För att få en förståelse för deras upplevelser används en kvalitativ metod i form av intervjuer.  Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever omfattande problem med tekniken och många upplever även en stor personal- och tidsbrist. Arbetsförmedlarna visar sig dock ändå vara motiverade och ha en i grunden positiv inställning till förändringar. Chefer och ledning upplevs ha varit tydliga i hur de har informerat om förändringarna men förtroendet för dem, och förståelsen från dem, varierar stort. Resultaten visar tydligt att arbetsförmedlare främst har kundens bästa i fokus. Studiens slutsats är att arbetsförmedlarna förstår och vill implementera förändringarna men inte riktigt kan, till följd av teknikproblem och resursbrist. / The Swedish public employment service is under an extensive process of digitalization as well as a big organizational change called ”förnyelseresan”, which purpose is to modernize the authority. Previous research has found different factors affecting the implementation process and also illustrates the special features of public administration employees.  The main theory of this study is based upon implementation steering and three employee characteristics, which a Swedish professor of political science, Lennart Lundquist, highlights: understand, will and can. They are said to determine whether or not the implementation will lead to desired outcome. The purpose of this study is to reach an understanding of how the employees at the Swedish public employment service experience the implementation process regarding the ongoing organizational change, and how these changes are handled, with a main focus on digitalization. Qualitative interviews with the employees have been constructed in order to reach an understanding of their experiences. The study shows extensive problems with technology and many of the employees also experience a great lack of resources, such as time and staff. But still their motivation seems to be high and they seem to have a positive attitude regarding changes in general. The received information from management has been clear and sufficient but the confidence towards management, and perceived understanding from them, varies greatly. The study also shows that the employees seem to have their clients best interests in mind.  The conclusion is that the employees understand and are willing to implement the changes but that they not quite can, due to technical problems and lack of resources.

At the end of 1999, the Swedish government adopted two European Union conventions to protect ethnic minorities, and Roma people were recognized as a national ethnic minority of Sweden. Approaching the 20th year mark after the recognition, this research aims to develop an in-depth and inclusive database for Roma people’s heritage and archaeological resources management. Analyzation of the collected data is based on the number, nature, and responsible organizations for the events. As a result, 48 events were recorded in the database under such a framework. A significant increase in events happened in the second decade (2010 to 2019) of the research period. 14 out of 21 counties in Sweden have participated in the topic and three excavations have been done in the past 20 years. Former Roma people’s settlements have been discovered in the western and eastern counties of middle Sweden. Therefore, it can be suggested that counties such as Södermanland and Västmanland have the geographic advantage to further discover new traces that have yet to be recorded. This thesis analyses the Bohuslän Museum’s exhibition Möt Resandefolket! as a case study due to its uniqueness as the only permanent exhibition about Roma people in the country. It includes a spatial analysis under Moser’s framework (2010) and experience analysis using the thick descriptive approach suggested by Geertz (1973). The interview with the museum’s archaeologist Kristina Lindholm connects the perspective from the exhibition curators and heritage mediators, while 3D modelling is also developed and used as a tool to understand the spatial context and the effectiveness of idea communication in the exhibition. As a result, the case study identifies two challenges in communicating Roma people’s heritage and culture: the limited resources in the material culture and the alienness raised in the exhibition. The causes and possible confrontations of these matters are discussed, followed by suggestions on how to improve the excavation agenda, digital preservation for intangible heritage, and new representation and presentation methods. There is also potential in turning alienness into a positive motivation which enables the exhibition to further fulfil its curiosity- and self-education attainment purpose. This thesis suggests that these ways of interpretation are effective means to illustrate and emphasize the uniqueness of a culture and to further appreciate the values in the ethnic minorities. / I slutet av 1999 antog den svenska regeringen två EU-konventioner för att skydda etniska minoriteter och romerna erkändes som en av Sveriges nationella etniska minoriteter. Denna forskning fokuserar på de 20 år, 1999–2019, som gått sedan erkännandet, och syftar till att utveckla en djupgående och inkluderande databas för romers kulturarv och arkeologiska resurshantering. Analysen av insamlade data baseras på antal, typer och ansvarande organisation för genomförda romska evenemang. 48 sådana registrerades i databasen och en betydande ökning av evenemang inträffade under decenniet 2010 till 2019. Baserat på de 48 företeelserna hade 14 av 21 län i Sverige deltagit i olika aktiviteter och tre arkeologiska utgrävningar hade genomförts under perioden. Eftersom före detta romska bosättningar har upptäckts i såväl öst som väster om län som ligger i Sveriges södra mitt, föreslås att län som Södermanland och Västmanland skulle ha en geografisk fördel till att upptäcka ytterligare nya spår av romsk kulturarv, som ännu inte registrerats. Denna uppsats analyserar Bohusläns museums utställning Mot Resandefolket! som en fallstudie på grund av dess unikum som den enda permanenta utställningen om romer i landet. Den inkluderar en rumslig analys utifrån Mosers ramverk (2010) och gör även en erfarenhetsanalys med hjälp av den metod som kallas ”thick description” (från Geertz [1973]). Intervjun med museets arkeolog Kristina Lindholm kopplar samman perspektivet från utställningens kurator och förmedlare av kulturarv, medan en 3D-modellering också används som ett verktyg för att förstå det rumsliga sammanhanget och effektiviteten i idékommunikation i utställningen. Som ett resultat identifierade fallstudien två utmaningar när det gäller att kommunicera romers kulturarv: de begränsade resurserna i den materiella kulturen och den främmande komponenten, s k ”alienness”, som uppstod i utställningen. Orsakerna till och möjliga konfrontationer av dessa frågor diskuterades vidare, följt av förslag för att förbättra utgrävningsagendan, digital bevarande för immateriellt arv och nya representations- och presentationsmetoder. Det lyftes också fram att det finns en potential att vända det främmande, ”alienness”, till något positivt, som en motivation som gör det möjligt för utställningen att ytterligare stimulera till både nyfikenhet och självutbildning. Denna uppsats visar även att tolkningsmetoder är effektiva medel för att illustrera och betona kulturers unikum och att ytterligare uppskatta denna etniska minoritet många värden.

Polismyndigheten har i årtionden präglats av en machokultur och även om synen på kön och könsidentitet förändrats med tiden påvisar studien att den gamla kulturen lever kvar. Myndigheten har en tydlig hierarkisk styrning med strikta regler och förhållningssätt, men som i alla organisationer förekommer informella osynliga maktrelationer även här. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader finns i upplevelse av osynliga maktrelationer till följd av könsidentitet alternativt ålder samt undersöka samband. Studiens teoretiska utgångspunkter är den institutionella makten, det kulturella perspektivet samt fyra härskartekniker som utgör grunden, för att undersöka skillnader i upplevelse av osynliga maktrelationer. Till hjälp har tre forskningsfrågor med tillhörande noll- samt alternativa hypoteser formulerats. Studien utgår från en kvantitativ metod där en enkät förmedlades till medarbetare inom Polismyndigheten, vidare genomfördes en kompletterande intervju för att erhålla djupare förståelse för det kvantitativa resultatets utfall. Resultatet visar en markant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser, dock inte mellan olika åldersgrupper. Vidare visar resultatet ett signifikant samband mellan kvinnor och osynliga maktrelationer, men eftersom urvalet är litet i förhållande till myndigheten går resultatet inte generalisera till populationen och vidare forskning bör ske för att kunna dra generella slutsatser. / For decades the Police Authority has been characterized by a macho culture, and although the perception on sex and gender identity has changed over time, the study shows that the old culture still lives on. The authority has an obvious hierarchical governance with strict rules and approaches, but as in all organizations, informal invisible power relationships exist here as well. The purpose of this study is to examine whether differences exist in the perception of invisible power relationships as a result of gender identity or age, and to investigate -relationships. The theoretical starting points of this study are institutional power, the cultural perspective and four suppression techniques are the basis for exploring differences in the perception of invisible power relationships. To help, three research questions and associated hypotheses have been formulated. The study is based on a quantitative method in which a questionnaire was communicated to employees within the Police Authority, and a supplementary interview was conducted to gain a deeper understanding of the outcome of the quantitative result. The results continue to show a significant connection between women and invisible power relationships, but since the selection is small in relation to the authority, the result does not generalize to the population and further research should be done in order to be able to draw general conclusions.

No description available.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

In 2009, the Swedish National Archive introduced a new way of maintaining and cataloguing documents within the archives, which all national governments were to implement within four years. But for the local gov- ernments it was voluntary and, moreover, they did not have the same requirements to fulfil the guidelines that the National Archives put forward. The result was completely different archival descriptions.  The aim of this investigation is to examine whether formation of a functional classification structure can be streamlined, with the goal of helping the municipalities and counties succeed in developing an efficient, concise and functioning archival description. This search is based on a systematic document analysis, in which studied and revised seven municipalities and six counties in Sweden.  Certain aspects recur in all archive descriptions that were included in the study, such as the municipalities' and counties' function for the local library organisations and promoting local culture. Differences are visible in the structure of the archival descriptions and the individual unique functions developed to suit the local government.  The differences between archive descriptions are due to three main factors: the organizational structure, the archivist’s experience and the financial conditions. All three aspects affect the work to produce a functional clas- sification in different ways.  The discussion is based on Terry Eastwood's and John Robert's archive theory regarding the archivist's re- sponsibility and the focus on keeping the original in the archive. In order to maintain the principle of provenance. This theory was used in the study in order to get an idea of whether a standardized functional classification is possible, which we concluded that it is and desirable. Mainly, because it creates an overall perspective of the archive.

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten. / The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

This study aims to examine active, digital transparency levels in Swedish municipalities, aswell as its potential explanatory factors using a stakeholder-oriented index design. All 290municipal websites are examined to create a representative index which can be analyzedbased on theoretical assumptions of why transparency and digital administration is developed.Transparency levels in Sweden seem internationally competitive compared to some previousstudies. However, there is still room for most municipalities to increase their activetransparency levels, especially in order to better meet their constituents’ political interests.Four bivariate and two multivariate regression models are developed and examined, showingonly population size correlates significantly with active, digital transparency levels. Thiscould be due to factors of scale, or a greater lack of connection to political leadership inmunicipalities with a larger population.

Syftet med denna studie är att undersöka om mänskliga rättigheter, närmare bestämt jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering, implementeras av svenska myndigheter på lokal nivå. Uppsatsen är en fallstudie som undersöker hur Jönköpings Kommun arbetar med frågor om mänskliga rättigheter för att ge en bild av arbetet och samarbetet mellan regering och myndighet. Studien genomfördes med hjälp av semi strukturerade intervjuer med fyra representanter från statliga och kommunala myndigheter i Jönköping där vi träffat individer som arbetar med dessa delar. Resultatet visar att det grundläggande arbete myndigheterna bedriver inom området mänskliga rättigheter och den genomgripande effekten av detta arbete, vilket framgår av alla myndigheter i vår studie. I slutsatsen dras det att det finns rättighetsbaserat arbete hos de myndigheter, vilket antyder en motiverande aktivitet gentemot offentliga verksamheters arbetsplatser och mänskliga rättigheter. Arbetet har påvisat en struktur och strategi som påbörjar internationellt och rör sig mot det nationella och slutligen kommunala. / The purpose of this study is to investigate whether human rights, more specifically equality, inclusion, and non-discrimination, are implemented by Swedish authorities at the local level. The essay is a case study that examines how Jönköping municipality works with issues of human rights in the local government authorities in Sweden in practice to give a picture of the work and cooperation between the government and the authority. We have used qualitative methods and had interviews with four representatives from state and municipal authorities in Jönköping where we have met individuals who work with these parts. In our results, we have drawn attention to the basic work the authorities carry out in the area of human rights and the pervasive effect of this work, which is evident in all the authorities in our study. We have been able to conclude that there is rights-based work in the authorities we have worked with, which is in line with the principles, laws, and regulations that the Swedish state has worked on together with the authorities.