251 |
Aktiv förvaltning av BRIC-landsfonder: En jämförelse av prestation mellan aktivt förvaltade BRIC-landsfonder på den svenska fondmarknaden och respektive jämförelseindex under perioder av upp- och nedgångar 2006-2011Adamson, Claes, Junge, Johan January 2011 (has links)
Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.
|
252 |
Finns det blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik?Hägerdal, Erik, Sjögren, Joakim January 2011 (has links)
Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin. Två av dessa är förändring i befolkningstäthet samt andelen av den kommunala totalbefolkningen som är förvärvsarbetande. För att ge läsaren en beskrivande bild av vårt datamaterial har vi i den deskriptiva delen av uppsatsen använt oss av så kallade markovkedjor för att ge en initial bild av sannolikheten för höjd, sänkt respektive oförändrad skattenivå givet förändringar i det politiska styret före och efter valet 2006. Sannolikheterna för de tre möjliga utfallen höjd, sänkt respektive oförändrad skatt modelleras med två multinominala logistiska regressioner – först utan kontrollvariabler och sedan med. För att tydligare kunna se politikens påverkan har vi valt att utesluta 30 kommuner enligt vissa avgränsningskriterier. Vi har uteslutit kommuner som haft ”hoppande” majoriteter mellan valen. I slutet av resultatdelen provar vi även att estimera en multinominal logistisk modell där vi uteslutit minoritetsstyren. Inom vissa politiska maktskifteskategorier hade vi för få observationer för att kunna modelera sannolikheten för sänkt skatt; data saknas data för att kunna göra en stabil modell med signifikanta parametrar. Efter estimationen av våra modeller jämför vi de koefficienter som blivit signifikanta på 5%-nivån, och jämföra koefficientestimatens värde för att rangordna maktskiften efter vilken påverkan de har på sannolikheten för höjd skatt. Vi utvärderar sen vårt resultat och vilka faktorer och egenskaper i den kommunala skattepolitiken under 2006-2010 som kan ha påverkat det. Vårt resultat visar att flera typer av maktskiften har en signifikant inverkan på sannolikhetsfördelningen för höjd skatt, och samtidigt som vi inte kan dra några slutsatser om sannolikheten för sänkt skatt hjälper estimationerna ändå oss att analysera blockpolitikens påverkan på den kommunala skattepolitiken.
|
253 |
Klimatanpassning i Nacka kommun : En fråga om prioritering, kunskap och samarbeteNilsson, Mats January 2012 (has links)
Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer. Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen. För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer. Jag har därför belyst ansvar- och rollfördelning hos ett urval aktörer som jag bedömt vara relevanta för mitt ändamål. I anslutning till detta har jag konstaterat att det finns en tydlig rollfördelning hos berörda myndigheter och att dessa förser kommunerna med relevant bistånd. Från kommunalt håll efterlyses emellertid ett ökat statligt ekonomiskt stöd. En slutsats som jag har dragit beträffande Nacka kommun är att man saknar en klart uttalad strategi samt dessutom en tidsplan för att kunna begränsa klimatförändringarnas skadeverkningar. / In this essay I will examine how the negative impacts of the climate change is affecting the municipality of Nacka, and describe the adaption measures that have been carried out. The essay is especially focused on the elevated water levels, resulting from increased precipitation and rising sea levels. The climate change will affect living conditions in all the world's societies, which implies a need for globally developed guidelines and instruments to prevent and limit the negative impacts of these. Increasingly, we become aware that the increase in emissions that affect the climate is accelerating rather than the reverse. The question of how the ongoing climate change should be handled depends on the political decisions made at an internation level. However, when it comes to preventive measures and adjustments, each nation have their own responsibility. It is in the regions, municipalities and local communities, the actual work must be done. My conclusion of this essay is that the municipality of Nacka lacks a clear strategy for addressing the climate change and has not stated a timetable for their intervention work. The essay also deals with the responsibilities and roles of national authorities and organizations. Furthermore, it highlights and problematizes the importance of local need for external knowledge support and information.
|
254 |
Förvaltningsplanen för Barents hav och havsområdena utanför Lofoten : Värden och utmaningar utifrån personer inom förvaltningenWertholz, Nina J C January 2009 (has links)
Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet. Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen. Organisationsproblem, konservatism och maktkamper ansågs dock skapa problem för implementering och samarbete över sektorerna, bland annat genom genom dålig kommunikation mellan utredningsgrupper och den implementerande organisationen. Konservatism och maktkamp uttrycktes i form av en ovillighet från andra att samarbeta över sektorerna, att bryta det sektoriella tankesättet, och en vilja att värna om sin maktsfär. Strukturella problem lyftes även fram som en av de bakomliggande anledninganar till att fiskeriernas negativa effekter inte fått mer fokus. Starkt kulturellt fäste, fokus på petroleumsverksamhet och dålig kunskapsförmedling var andra faktorer som togs upp. / Ecosystem based management is a management approach that seeks to integrate ecological, social and economic goals. The Norwegian management plan for the Barents Sea is one of the most advanced attempts to ecosystem based management. There is, however, still a long way to go to achieve the goals that have been set. This is especially true for the environmental objective of biodiversity. Even though fishing activity has been pointed out as one of the main reasons for biodiversity loss, little attention has been drawn to this fact. This paper therefore tries to give the answer to the questions of how people working within the management perceive the plan; the core values of it, its flaws, and why they beleave that the negative consequenses of fisheries have been out of focus. The holistic viewpoint and the cooperation between the various sectors were the most emphazised values of the management plan. Organizational problems, conservatism, and power struggles were regarded as the main problems in trying to reach these goals. Lack of communication between implementing bodies and investigating bodies was one example of this. Conservatism and power struggles were described as unwillingnes among individuals to adopt to the new intersectoral structures, and a wish to safeguard ones own power. The reason why the negative consequenses of fisheries have been out of focus, was also blamed on structural problems to a large extent. Other contributing factors were also the strong cultural role fisheries play in the norweigan society, the political focus on petroleum activity, and an insufficient spread of knowledge.
|
255 |
Specialpedagogens arbete i en kommun : var, hur, med vad och varför?Kempe, Mats January 2011 (has links)
Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.
|
256 |
Om konsten att överbrygga gränser : En fallstudie om kommunal äldreomsorg och samspelet med andra organisationerÖsterström, Stefan January 2008 (has links)
<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.
|
257 |
Är standardiserade miljöledningssystem användbara inom kommunal förvaltning? : En studie av hur ett verktyg från den privata sektorn används inom den offentliga sektorn / Are standardised EMS:s useful in local authorities? : A study of how a tool from the private sector is used in the public sectorNorén, Hanna January 2002 (has links)
<p>Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. </p><p>Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.</p>
|
258 |
Skolans kvalitetsredovisningar och isomorfism : - En innehållsanalys av kvalitetsredovisningar 1997-2006Liljenberg, Henrik January 2007 (has links)
<p>Abstract</p><p>In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006.</p><p>The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration?</p><p>The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions.</p><p>Key words:</p><p>Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling</p>
|
259 |
Public e-Service Stakeholders : A study on who matters for public e-service development and implementation / Intressenter i relation till offentliga e-tjänster : En studie om vem som är betydelsefull vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänsterLindgren, Ida January 2013 (has links)
Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service. / En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.
|
260 |
Sharpekvoten som prestationsmått; Inkluderandet av avkastningsdistributionens skevhet : Adderar det informationsvärde för investeraren?Hjalmarsson, Eric January 2015 (has links)
Sharpekvoten är ett av de mest frekvent använda prestationsmåtten för fonder. Kvoten beskriver en fonds riskjusterade avkastning genom att dividera dess överavkastning med dess standardavvikelse. Måttet har emellertid fått kritik på flera områden och visat sig vara missvisande under vissa scenarion, något som även denna studie påvisar. Studien bygger på en kvantitativ metod där ett stickprov används för att beskriva den studerade populationen; Sverigefonder. Studiens resultat visar att Sverigefonders avkastning inte är normaldistribuerad, något som är ett grundantagande vid Sharpekvots-beräkningen då fondens standardavvikelse används. Resultaten visar att samtliga observationers avkastningsdistribution antingen är positiv eller negativs skev, vilket leder till att standardavvikelsen konsekvent över- eller underskattar tillgångens risk. Tidigare studier betonar att även avkastningsdistributionens skevhet har betydelse vid investeringar. Denna aspekt återspeglas dock inte i den traditionella Sharpekvoten och författaren presenterar därför en egen modifikation av måttet där avkastningsdistributionens skevhet adderas. Studiens resultat bör tolkas ur ett behavior-finance-perspektiv, där människor antas ha olika tidshorisont för investeringar, inte antas agera rationellt, samt påverkas känslomässigt av marknadshändelser. Med det som utgångspunkt adderar avkastningsdistributionens skevhet värdefull information för investeraren, bortom fondens medelavkastning och standardavvikelse som enligt modern portföljteori är de enda två aspekterna en investerare har preferenser om. En ytterligare aspekt som påvisas i studien är att det tycks finnas en osund informationsassymetri mellan spararna och fondkommissionerna, samt strukturella incitament för att behålla denna. Detta kan ses som en förklaringsgrund till det minskade förtroendet som växt fram för de aktivt förvaltade fonderna. Författaren föreslår ökad transparens från fondkommissionernas sida och ser en presentation av en skevhetsjusterad Sharpekvot som ett steg på vägen. Studien bidrar till tidigare forskning genom att empiriskt påvisa fördelen med en modifikation av Sharpekvoten som adderar informationsvärde för investerarna. / The Sharpe ratio is one of the most frequently used performance measures for funds. The ratio is describing a fund’s risk adjusted return by dividing its excess return by its standard deviation. The measure has been subject to critique in several areas and has shown to be misleading under certain scenarios, something that this study also indicates. The study is conducted based on a quantitative method where a sample is used to describe the target population; Sverigefonder. The results of the study shows that Sverigefonders return is not normally distributed, something that is elementary assumed when calculating the Sharpe ratio by the usage of the standard deviation. The results show that all the observations’ return distribution either is positively or negatively skewed. The implication of that is that the standard deviation consistently either over- or under estimates the asset’s risk. Previous studies emphasize that the skewness of the return distribution is of importance as well when investing. This aspect is not reflected though in the traditional Sharpe ratio and the author is therefor presenting an own modification of the performance measure where the skewness is added to the ratio. The results of the study should be interpreted from a behavior finance perspective, where investors are assumed to have different time horizons for investing, act irrational, and reacting emotionally to market events. With those aspects as the premise, the skewness of the return distribution is adding valuable information for the investor, beyond the fund’s average return and standard deviation, which are the only two aspects that the investor has a preference regarding according to modern portfolio theory. One additional aspect that is shown in the study is that there seems to exist an unhealthy information asymmetry between the investors and the fund commissions, and structural incentives to keep it. This can be seen as a suggestion of explanation to the lowered trust for the actively managed funds. The author is proposing enhanced transparency for the fund commissions and sees the presenting of a skewness-adjusted Sharpe ratio as a step in that direction. This study is contributing to previous research by empirically showing the advantage off presenting a modification of the Sharpe ratio, which adds additional information to the investors.
|
Page generated in 0.067 seconds