Boken leder in i de digitalt tillgängliga arkivkällornas värld för en historisk belysning av aktuella religionspedagogiska frågeställningar. Fokus liger på kyrkoarkivkällor från Sverige och Sydafrika och genom en metoddiskussion aktualiseras primära källors betydelse i lärandeprocessen. / Den digitala didaktiska ingången till religionskunskapsämnet

<p>Tuuli Forsgren and Göran Larsson are editors in this report which is an anthology</p>

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället.  Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.             Undersökningen består metodologiskt av två delstudier – en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv.  Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial. Resultatet visar också att Riksarkivet inte haft någon tydlig förvärvspolicy eller fört någon mer teoretisk diskussion kring förvärvsstrategier under åren, annat än att man förvärvar arkiv av ”nationellt intresse”. Av denna anledning har enskilda aktörer inom Riksarkivet i stor utsträckning kunnat påverka riktningen på arbetet gentemot personarkiv och i förlängningen också samhällets kollektiva minne, även om den allra största påverkansfaktorn för beståndets utseende har varit institutionens nära koppling till historievetenskapen. I ett större sammanhang pekar resultatet på nödvändigheten i att arkivinstitutionerna, och också arkivsamfundet i sin helhet, på ett tydligt sätt diskuterar förvärvsstrategier och bevarandeaspekter också inom personarkivsfältet, för att kunna erbjuda ett mindre slumpmässigt format personarkivsbestånd.

The aim of this thesis in Archival Science was to explore the concept of electronic archives and the challenges that might be encountered when attempting to move archives into a new digital age, as well as having a closer look at the term e-archive itself. Another aim was to explore how the OAIS reference model works in practice.To explore these questions I decided to do a case study on E-Arkiv Stockholm, a functioning e-archive. I decided to do a study on several documents that were created throughout the project, these included documents related to the planning of the archive, as well as the final report. My reason for this method was that these docu-ments came straight from reality and would give a clear and unbiased view of the project and it’s many aspects.Examination of the documents showed that the OAIS reference model and its concepts had been the foun-dation of much of the planning. Thoughts and planning on the matter of digital preservation are also based in the model, with a focus on migration and conversion of digital material as a means to ensure it’s lasting existence, as well as keeping a close eye on the technical development of both hardware and software. I also reached the con-clusion that the concept and term e-archive is not so much about re-inventing archival policies and theory as it is about keeping true to already existing practices in a new digital environment. With a special focus on preserva-tion, as digital preservation might, both now and in the future, prove to be much more of a challenge then the preservation of more traditional media.This is a one-year masters thesis in archival science.

This study aims to examine in which ways the library of KvinnSam in Gothenburg contributes to gender studies. I examined how the work of KvinnSam can be viewed as a feminist project, what the work understands to be about and challenges that the library meets. Qualitative interviews with two librarians working at KvinnSam were performed, along with a one day visit. As a theoretical framework I used feminist theory, which is used in the analysis. A summary of earlier research and their methods is presented. The research of this study exhibited that the library may have an important role to play for further gender studies, and also in documenting records of women´s history. It was also discovered that the library experiences challenges in regards to legitimacy, often having to defend its existence. I have come to the conclusion that KvinnSam makes women more visible, and can therefore be seen as a feminist project, which seems to be the main focus within the work of KvinnSam.

Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911–1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material? Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs. The material is at the time of writing, not digitized except the archive description list. The idea of this work is to show what can happen if a personal archive is digitized. As a theoretical model, Niels D. Lund's Technology Democracy Culture – the essential triangle has been used. Lund shows that there is a connection between cultural content, creative use and access to digital technology and how to make it available. The underlying purpose of the model was to use it to ensure the content to a wider audience based on key words as responsibility, control and representation. Based on this, I analyze how the impact of the digitization process of Allan Pettersson's personal papers. For examine it, the Arka-D project may be suitable as a choice for digitization. This project is a collaboration between Uppsala, Gothenburg and Lund University Libraries, and as a purpose to create a common platform for the digitization of such personal archives. Further aims of the platform is to make heritage-related material available and reach it out to a wider audience at Internet. The final results shows that it is technically possible to digitize it but it is not allowed without special permission. Allan Pettersson's personal archives are protected by copyrights of the law and will be free to publish earliest at 2051.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form. Tankebok i blogg kan därigenom bli ett stöd i lärandet.

Inom ramen for Energimyndighetens projekt “Spara och bevara” har Högskolan på Gotland bearbetat och översatt kapitel 21 i “2007 ASHRAER HANDBOOK Heating, Ventilation and Air-Conditioning APPLICATIONS”. ASHRAE är namnet på den amerikanska ingenjörsorganisationen American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers, Inc. baserad i Atlanta i USA. Bearbetningen är gjord av Tekn.Dr. Jan Holmberg vid Högskolan pa Gotland i samarbete med konservator Monika Fjaestad vid Riksantikvarieambetet. Syftet med denna publikation är att på svenska sprida de utomordentligt väl underbyggda översikter av problem att beakta vid förebyggande konservering och energibesparing i historiska hus och kyrkor, som presenteras i kapitel 21.

Arbetslöshet påverkar många i samhället på olika sätt; du kanske känner någon som är arbetslös eller har varit det själv. Denna studie tar vara på hur arbetslösa kvinnor upplever sin arbetslöshet. Materialet består av svar i form av berättelser från en arbetslös vardagsliv, som människor skickat in på frågelistan Arbetslösa berättar vilken Nordiska museets arkiv gick ut med 1995 och som är lagrad i deras arkiv. Även om materialet är tjugofem år gammalt så kan det fortfarande säga mycket om hur arbetslösa upplever sin egen vardag. Uppsatsen har genus, klass och utanförskap som sin teoretiska utgångspunkt och visar på hur dessa tre perspektiv alltid samspelar och påverkar hur vardagslivet ser ut och vilka normer som genomsyrar berättelserna. Arbetslösheten påverkar vardagen för alla människor olika, men ändå finns ett par gemensamma teman och normer som en röd tråd igenom berättelserna. Mat, utseende, tid, familj och utanförskap är exempel på sådana uppsatsen tar upp.

Denna studie ämnar undersöka begreppet förvaltningsgemensamma specifikationer och dess nyttor och effektivitetspåverkan i offentliga organisationer. Regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter och FGS:er är ett steg på vägen. Öppna riktade intervjuer med respondenter som är insatta i arbetet med FGS:er har genomförts för att få fram ett kvalitativt resultat av studien. Denna information analyserades för att upptäcka det som respondenter upplever som effektivitetsvinster och nyttor i arbetet med FGS:er. Vidare analyseras vad respondenterna anser som viktigt för den fortsatta utvecklingen av FGS:er, vilka utmaningar som finns i framtagningsprojekten och hur framtiden för FGS:er kommer se ut. Slutsatserna är att FGS:er påverkar effektiviteten positivt i de organisationer som använder dem. De som använder sig av FGS:er ser många nyttor i och med användandet. Vidare beskrivs faktorer som anses viktiga för framgång i fortsatt utveckling av FGS:er och FGS:ers framtid.