År 2021 gjordes en förstudie hos Forshaga kommun gällande kommunens förutsättningar att införa e-arkiv, vars resultat inte kunde påvisa några argument till varför kommunen inte skulle vilja investera i ett e-arkiv. Som kommunens nyanställda arkivarie ville författaren ta fördel av det här uppsatsarbetet genom att skapa en djupare förståelse för digitaliseringens nyttor. Därmed utfördes en studie av Forshaga kommuns attityd och förutsättning gentemot e-förvaltning i förhoppning att den skulle spegla svaret till varför en kommun skulle vilja implementera ett e-arkiv. Den här undersökningen grundade sig alltså i ett personligt intresse för kompetensutveckling i digitalt bevarande, därmed valet att göra en djupdykning i Forshaga kommuns steg mot e-arkiv. Detta i syfte att uppfatta och framföra motiveringar kring nyttan med e-förvaltning med hjälp av e-arkiv hos den kommunala verksamheten. Materialet som gjort detta möjligt är främst det fjärde kapitlet i WhiteRed’s förstudie, vars innehåll har varit fokus för textanalys av Forshaga kommuns problembild samt sammanställningen av enkätresultat

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet. En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ”allt” kan ingå. Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten. För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse. En viss styrning från statligt, kulturpolitiskt håll sker i samband med att vissa projekt premieras med bidragspengar, något som i synnerhet mindre institutioner är i hög grad beroende av. Arkivrepresentanterna tycks använda kulturarvsbegreppet främst i kulturpolitiska sammanhang, presentationer och ABM-samarbeten och på ett ungefär lika svävande sätt som de statliga utredningarna. Till arkivvärlden har inte samma resurser som i museisammanhang avsatts för implementering av exempelvis genus- och mångfaldsperspektiv även om dessa skall beaktas enligt direktiven. Detta kan hänga ihop med institutionernas traditionellt olika funktioner men är även en tänkbar förklaring till arkivens svårigheter att tillgodogöra sig förändrade kulturpolitiska krav. De kulturpolitiska ambitionerna får ett visst avtryck i regleringsbrev och styrdokument, men ofta på ett så abstrakt och ickeoperationellt plan att det är svårt att tillämpa dem på den praktiska verksamheten.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.

Digitaliseringen har exploderat de senaste 30 åren och tyvärr har inte arkiven hunnit med i denna utveckling. Många kommuner har ännu inte tagit steget ut och infört e-arkiv, från en enkätundersökning som Riksarkivet gjorde 2010 visade det sig att enbart en femtedel av Sveriges kommuner hade infört e-arkiv vilket är väldigt lite med tanke på hur mycket framsteg digitaliseringen har gjort. Det finns två syften med den här uppsatsen; det första är att göra en mindre undersökning för att fånga orsaker till varför vissa kommuner har infört e-arkiv och andra inte.  Den andra är att visa vilka krav det finns på e-arkiv gällande juridiska aspekter, säkerhet, användarvänlighet och vilken kostnad införandet av e-arkiv medför. Uppsatsen är riktad till kommuner med ca 10 000-30 000 invånare där det inte finns samma möjligheter gällande ekonomi och kompetens som en större kommun har. Frågeställningarna är: Vilka krav finns det på e-arkiv gällande juridiska aspekter, säkerhet, användarvänlighet och klarar kommunerna av att bära den kostnaden som e-arkiv medför? Varför har vissa kommuner kommit igång med e-arkiv och andra inte? Metod för detta är en kombination av litteraturstudie och intervjustudie. Intervju har gjort med två leverantörer av e-arkiv, som vill vara anonyma i denna uppsats och 4 stycken kommuner, varav två stycken har infört e-arkiv och två stycken inte har e-arkiv. Dessa kommuner har valt för att de är kommuner med ca 10 000-30 000 invånare (som rapporten är riktad till). De valdes också ut för att de ligger i närheten av varandra rent geografiskt och kan därmed ge en mer rättvis bild av resultatet. I resultatdelen besvarades samtliga frågor. Krav på juridiska aspekter är Tryckfrihetsförordningen kap. 2 som säger att alla svenska medborgare har rätt att få ta del av allmänna handlingar. Arkivlagen reglerar vad det finns för krav på arkiv, vad syftet är, vad det ska tillgodose och att myndigheterna ska vårda sina arkiv. Gällande kostad fanns det som ambition att få fram en ekonomisk bild vad e-arkiv kostar. En kommun lämnade ut prisuppgifter och den andra kommunen hänvisade till SKL kommentus som har sekretess på prisuppgifterna. Leverantörerna lämnade inte heller ut prisuppgifter och på grund av detta kunde inte en jämförelse göras, men det ges tips på hur upphandling skulle kunna göras. Gällande säkerhet ges det exempel på saker att tänka på som till exempel behörighetsstyrning i e-arkivet för att skydda arkivet från obehöriga. Gällande tillgänglighet har det i denna uppsats valts att betyda hur tillgänglig e-arkivet är för allmänheten och även funktionshindrade. Därför har Ales e-arkiv granskats och de enlig Post och telestyrelsens - Vägledning för webbutveckling har Ale kommun hamnat på 44 %, de har alltså en bit kvar. Som svar på den andra frågan framkom det efter intervjustudien att den största orsaken till att kommunerna inte kommit igång med e-arkiv är att de saknar kompetens och därmed en eldsjäl som driver i frågan samt resurser. / Digitization has exploded over the past 30 years and unfortunately the archives have not been able to do so. Many municipalities have not yet taken the step out and introduced e-archives, from a survey conducted by the National Archives in 2010, it turned out that only one-fifth of Sweden's municipalities had introduced e-archives, which is very little considering how much progress digitalization has made. There are two purposes for this thesis; The first is to do a small survey to capture reasons why some municipalities have introduced e-archives and others not. The other is to show what requirements there are on e-archives regarding legal aspects, security, user-friendliness and what cost the introduction of e-archives entails. The thesis is aimed at municipalities with about 10,000-30,000 inhabitants, where there are no equal opportunities for finance and competence that a larger municipality has. The issues are: What are the requirements for e-archives regarding legal aspects, security, user-friendliness and can the municipalities bear the cost of e-archives? Why did some municipalities get started with e-archives and others not? Method for this is a combination of literature study and interview study. Interviews have been done with two suppliers of e-archives, who want to be anonymous in this paper and 4 municipalities, of which two have introduced e-archives and two do not have e-archives. These municipalities have chosen because they are municipalities with about 10 000-30 000 inhabitants (to whom the report is directed). They were also chosen because they are close to each other purely geographical and can thus give a fair picture of the result. All the questions were answered in the result section. Requirements for legal aspects are the Freedom of the Press Decree. 2, which states that all Swedish citizens have the right to access public documents. The Archives Act regulates what is required for archives, what the purpose is, what it is supposed to do, and that the authorities are to care for their archives. In terms of cost, there was the ambition to get an economic picture of what e-archives cost. One municipality submitted price information and the other municipality referred to SKL kommentus which has confidentiality on the price information. The suppliers also did not issue price information and because of this, a comparison could not be made. However, there are some tips on how to think about procurement instead. Regarding security, there are examples of what one can think of, such as authorization control in the e-archive to protect the archive from unauthorized persons. With regard to accessibility, this essay has chosen to mean how accessible the e-archive is to the public and also the disabled. Therefore, Ales e-archive has been reviewed and the single Post and Telecom Agency's - Guidance for web development has Ale municipality reached 44 %, so they have a bit left. In response to the second question, it emerged after the interview study that the biggest reason why the municipalities did not get started with e-archives is that they lack competence and thus a fiery person who drives the issue and resources.

<p>Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger på en databas där all information lagras och är sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nätverk ha tillgång till alla ritningar och förteckningar på ett snabbt och effektivt sätt.</p>

For my master thesis in Archival Science, I have arranged and catalogued the archives of the Uppsala InternationalShort Film Festival. The materials consisted of approximately 160 binders and filing boxes and some banners.Additionally, there was a large amount of photos from screened films. Some of the material was in good order whilesome was not. The archive was catalogued in Visual Arkiv. After cataloguing the material, approximately 30 binderswith routine records such as reciepts, tax forms et cetera were removed and destroyed. The archive is completelyopen for the public with no limitations in accessUppsala International Short Film Festival started in 1982 and has arranged annual festivals eachautumn. It is usually approximately one week long with 130-300 participating films. Along with the screenings,lectures and debates with the participating directors are also arranged. A jury appoints the best films in severalcategories. The directors of the winning films are awarded a statuette.

This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ”Everyone should have the opportunity to participate in cultural life”. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system.   Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews.   My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives. Several different discourses are used and compete as free-flowing signifiers of accessibility interpretation and the order of discourse at Värmland Archives. The other actors´ discourse regarding Accessibility generally means that the cultural and cultural life should be accessible, transparent and usable for “all” people with a democratic perspective of everyone´s right to information and participation in society.

The purpose of this essay is to analyze accessibility too Sámi archives in Sweden today. A new proposal to change the archival legislation in Sweden was published 2019 but have not yet become effective. The proposal highlights that the archives’ purpose is access and that the Sámi archives are an important part of the cultural heritage. Recently, in 2023, a new search portal – Nuohtti - for digital Sámi archival materials was launched. The search portal links Sámi materials not just from Sápmi but all of Europe. The portal is managed jointly by the state archives in Norway, Finland, and Sweden. Both Norway and Finland have a state Sámi archive but in Sweden no one has that responsibility, Sámi archives are scattered at different institutions both governmental and privet ones. Grounded in postmodern archival theory and based on the theoretical perspectives: Power, knowledge, representation, and provenance this essay examines the concept of access too Sami archives and the possibilities and challenges that may arise. The study was conducted whit a qualitative research method using content analysis and semi-structured interviews. The source material consists of governmental reports, information material from the archives, debate articles, interviews, and the search portal Nuohtti.I interviewed three archivists at two archives. One interview with an archivist from the state archive Riksarkivet and one interview with two archivists from the Sami archive at Ájtte museum in Jokkmokk. The results show that a challenges with making Sámi archives accessible includes the lack of a state Sámi archive that gathers both archives and Sámi knowledge. It also shows that how Sámi archives are accessible is important both online and physical. The context to the records and ethical consideration is important to consider when making Sámi archives accessible. The new search portal Nuotti takes much of the difficulties into account and makes access easier to a wider audience.

Syftet är att göra en arkivpedagogisk skrift där arkivmaterialen tar oss med på en historiskresa i ett brukssamhälles uppkomst och förändring, och som kan användas i undervisning på högstadiet. Idén kom efter en föreläsning och inspirationen från ett flertal böcker och skrifter som givits ut av arkiv runt om i landet. Val av plats är en central del i arbetet dels för att kunna hitta material men även för igenkänning hos läsaren. Och vad är väl mer passande än den del av centrum där Folkets hus och kommunhuset ligger? Det är också här det mest av materialet hittas, på biblioteket i Folkets hus och på arkivet i Kommunhuset. Bildmaterialet är dock nästan helt från Hammarö hembygdsförening. Det är främst fotografier som hittats men även dokument som styrker det man ser på fotografiet. Resultatet är, som arbetet, tvådelat. Dels en beskrivning av arbetets gång … när, var och hur. Dels en arkivpedagogisk skrift där det i vissa fall går att följa en fastighet från dess första byggnation till dess senaste via rivning och detta i både dokument och bild.