Sågverken i Sverige letar kontinuerligt efter lösningar för att kunna effektivisera produktionen. I denna studie analyseras specifikt Derome Kinnareds sågens timmerplan. Genom en stopptidsanalys, undersökningar av nya tekniska lösningar, muntliga kommunikationer med personal samt arbetsledare och andra företag införskaffades underlag till analys. Åtgärder som kan utföras för att minimera produktionskostnaderna eller öka produktionen på timmerplan är att implementera ny teknik t.ex. fjärrmätning, digitalisera mätbesked med hjälp av SDC:s arkiv, omorganisera personalstyrkan samt införskaffa bemyndigad mätare. Förslagen indikerar att implementering av dem kan förbättra Kinnaredsågens ekonomi. Beroende på hur mycket företaget är villigt att investera kan det effektiviseras i olika grad. I samband med kommunikation med företagsrepresentanter kom man dock fram till att ny teknik kan vara bättre att implementera vid en nybyggnation.

Grunden för detta arbete har varit att förenkla hantering och sökning bland ritningar och förteckningar i ett ritningsarkiv. Lösningen har blivit ett webbaserat datasystem som bygger på en databas där all information lagras och är sökbar. Resultatet har blivit ett system som man oavsett var man befinner sig inom företagets nätverk ha tillgång till alla ritningar och förteckningar på ett snabbt och effektivt sätt.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken. / The purpose with this thesis is to investigate the potential within archives concerning educational practice. We look at how the archives present themselves and make themselves available towards pupils and teachers. Our analysis is based on interviews using a qualitative method and also policy documents from four different types of archives in Sweden.An important part in this thesis is the concept, historical consciousness. We investigate how educational practice within archives could develop pupils historical consciousness. Our investigation reveals that our chosen archives wants to develop their educational practice towards schools, but to be able to do so they need financial support and increased cooperation between archives, museums and libraries.To develop their cooperation with schools we propose that the archives should employ teachers as a resource for pedagogical purpose.

Utifrån syftet att undersöka hur utåtriktad verksamhet genomförts under Coronapandemin vid ett av Sveriges regionarkiv samt vilken roll digitala verktyg haft under perioden har denna undersökning utgått från följande frågeställningar: Hur upplever arkivarierna att den utåtriktade verksamheten förändrats under de restriktioner som varit rådande under coronapandemin? Vilka arbetsprocesser har sett en ökad användning av digitala verktyg för att genomföras under pandemin? För att besvara undersökningens frågor genomfördes en semi-strukturerad intervju med två verksamma arkivarier vid ett regionarkiv. Deras svar har sedan analyserats utifrån Karin Åström Ikos uppdelning av utåtriktad verksamhet som bestående av tillhandahållande, tillgängliggörande, synliggörande samt levandegörande för att nå fram till vilka aspekter av den utåtriktade verksamheten som förändrats under pandemin. Respondenterna upplever inte att den utåtriktade verksamheten förändrats avsevärt under pandemin, men när begreppet breddas till att innefatta ytterligare verksamhet än emottagande och utlämnande av allmänna handlingar framkommer det större förändringar. Tillhandahållande och emottagande har fortgått som normalt enligt respondenternas upplevelse eftersom den delen av verksamheten är så starkt kodifierad i lag. Aspekter som synliggörande och levandegörande av arkiven har förändrats desto mer. Denna förändring har tagit sig uttryck på två olika sätt. Antingen så har verksamheten uteblivit, som till exempel ett samarbete med en lokal skola, eller så har den förändrat form till att övergå från att genomföras fysiskt till att genomföras via digitala verktyg. Exempel på detta inkluderar ett par digitala studiebesök som genomförts under perioden för en lokal folkhögskola samt utbildningar för personal som arbetar med arkivfrågor hos någon av de myndigheter som regionarkivet ansvarar för. Till frågan om användningen av digitala verktyg under perioden upplever sig respondenterna positiva till ökad användning av dem. Den aspekt de upplever har bidragit med flest positiva förändringar rör kommunikationen inom verksamheten, som förändrats i form av nya rutiner vid digitala möten samt ny mjukvara för att bedriva dessa möten. Respondenterna har också upplevt vissa positiva effekter när det kommer till delar av den utåtriktade verksamheten, som en breddning av arkivets målgrupp samt den digitala arkivförmedlingens förmåga att vara mindre plats- och tidsbunden än traditionellt fysisk förmedling. Båda respondenter uppger att de under perioden, då av behov utifrån de utfärdade restriktionerna, genomgått en inlärningsperiod under den tidiga fasen av pandemin där de till stor del fick pröva sig fram innan de landade i nya rutiner för genomförandet av arbetsuppgifter kopplade till den utåtriktade verksamheten som fungerade. Dock upplever de det som positivt att kunna återgå till att bedriva fler delar av verksamheten fysiskt igen, men att de troligen kommer använda sig mer av digitala verktyg än innan pandemin i den utåtriktade verksamheten även i framtiden.

I’m looking for letters. It’s a little like learning how to read, suddenly there are signs to decipher everywhere. In the asphalt, in the trees, in the fences, in the paving stones. I gather what I find along the road. Everything is or can become a letter. mellanaochb.com

This thesis focuseses on archives and availability. The general public seem to have trouble finding their way tothe actual archives even though most archival institutions are easily accessed and provide interesting material.Maybe it is because archives are generally not as well known as other institutions within the ALM-area, eventhough the need to know ones history and identity is considered mainstream. Whether or not history takes off atthe archives is a complex question to answer. Archives, however, certanly contribute to our ideas of earlier timesand the concept of history.I have examined what archives do to make these contributions known to the general public and to whatextent they make their material avaliable. I have also looked into archival pedagogy since it is often connected toavaliability. Furhtermore, since the educational system of Sweden has decided that pupils should understand the correct historical sources archives and their material are now an important part of the historical education. This thesis focuses on the archival work and does not examine how the educational system of Sweden discusess regarding collaboration with archives.This is a two year master´s thesis.

The overarching aim of this master’s thesis is to investigate what role the accessibility of EU documents plays for the democracy in the EU. A three-pillar approach was adopted, consisting of a text analysis of the Regulation 1049/2001, which promotes transparency, and an analytical induction analysis of the cases where access to EU documents was denied despite the European Ombudsman’s recommendation to the contrary. The third pillar refers to the interplay between the two first; a contested field with ideals on the one side and the political reality on the other. The main findings are that the positive picture of openness presented in the Regulation does not correspond with the cases. Although openness is used as a rhetorical tool in the Regulation, the case material shows that the EU has tried to restrain the development towards openness. The study suggests that although the EU officially promotes accountability through openness, its unofficial attitudes rather reminds of the concept of responsibility (Lewin 2007) that enables a more restrictive approach to transparency. Thus, both the legal frameworks and the informal factors play a role in determining the accessibility of the EU archives and its role for European democracy. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies with special focus on Archival Science. / Den här masteruppsatsen behandlar tillgänglighetsfrågor i samband med EU:s arkiv- och dokumenthantering och dess roll och betydelse för demokratin inom EU. Först undersöktes förordning 1049/2001 med hjälp av en textanalys för att ta reda på hur EU värderar öppenhet. Därefter vändes fokus till de fall där tillgång till dokument nekats, trots Europeiska Ombudsmannens råd. Slutligen sammanfördes dessa komponenter för att skapa en bild av spänningsfältet mellan ideal och realitet. Studien visar att öppenhet framställs mycket positivt i förordningen. Emellertid stämmer den bilden inte överens med fallmaterialet. Detta visar hur EU i de enskilda fallen försökt motverka utvecklingen mot ökad öppenhet. En trolig slutsats vore att EU stödjer koncepten öppenhet och ansvarsskyldighet i teorin, men att attityden i praktiken snarare ligger nära begreppet ”responsibility” (Lewin 2007), som möjliggör en mer restriktiv inställning till öppenhet. Det lagliga ramverket är därmed inte den enda faktorn som påverkar hur tillgängliga EU:s handlingar verkligen är och vilken roll de spelar för demokratin inom unionen. Denna masteruppsats är skriven inom mastersprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek, museum), inriktning arkivvetenskap.

Decades of archaeological projects at Gamla Lödöse have generated a wealth of finds which includes a large collection of textiles and artifacts related to textile crafts. This thesis illustrates how textile related finds have been presented in previous research, and suggests new approaches by which the artifacts can be further explored. Archaeological practices through archival records and published works are discussed, as these practices in themselves create and maintain the artifacts. Finally, this thesis discusses how the concepts of materiality and chaîne opératoire can be applied to gain a deeper understanding of the social aspects of textile related finds and medieval life in Gamla Lödöse.

This essay explores the life of Peter Andersson Holmstedt, a farm-labourer from Öland, Sweden, in the early 19th century and why he conclusively chose to end his life. This essay utilises material from archives to fully represent his life as to portray his various choices and deeds, as well as provide an insight into his mentality. In order to realise this, the essay continuously utilises theoretical groundwork such as microhistory, history of mentality, hermeneutics and structure-agent relationships. Through the insight into Holmstedt’s life, there are links to the religious, familial and judicial systems that intertwine and affect his life to a broad extent; thus revealing whether he is autonomous or not; whether he acts out of necessity or by iniquity. This essay portrays the mind of Holmstedt, and of others in similar situations to a certain extent while giving insight into teaching microhistory with source-material from archives. However, and more importantly, this essay highlights the marginalised individual and gives insight into the ordinary, yet cruel life of the working man of the 19th century.

The aim of this Master’s thesis is to present guidelines for making a digital repository. To attain this, useful factors for creating an archive were examined. Also different organisations’ strategies were analysed. The method used is evidence-based practice, including reading literature and e-mail interviews. Five people in Sweden working with digital repositories were e-mail interviewed. The theory behind the investigation is based on Sheila Corrall’s and Elizabeth Orna’s research on the creation of information strategies. Three main areas were identified: environmental issues, strategic focus and strategy formation. The literature study identified different areas that are involved in creating a digital repository. These are administrative factors, technical aspects, content, publication forms, cultural factors and marketing. In a similar way the interviews clarified why the repositories were created, such as administrative factors, technical aspects, how to publish, quality aspects, marketing, cultural factors and good advice. The literature and the interviews were compared and conclusions were made. These conclusions were used to set up guidelines for developing a digital repository. To create a strategy, the chosen organisation has to be evaluated, which was beyond the scope of this thesis. It is suggested that the thesis is suitable for a starting point, initiating work on digital repositories. / Uppsatsnivå: D