The aim of this study was to determine factors that affect the users and potential user’s attitudes towards using or not using public e-health services, specifically 1177 Vårdguide. We also wanted to find out the current user’s experiences around these factors. The goal was to find out where 1177 Vårdguide should focus on further development of their services and to find out what motivates the users and the potential users to use the service. The study was conducted with a mixed research method using web surveys which was mostly quantitative but also qualitative open response options occurred. The survey were related to a single case which were 1177 Vårdguide. To find out which factors that significantly affects 1177 Vårdguide and which to focus on during the survey, we reviewed previous research. This showed that usability, availability and security were key factors and therefore the study was built around these factors. The result showed that potential users attributed great significance to the questions around the three factors for them to use this types of services, while the users saw some problems related to the factors when using 1177 Vårdguide. Usability emerged to be the most important factor among users. Within usability, it was Error handling when interacting with the system which most of the users saw a problem with on 1177 Vårdguide. On the other hand, security was the most important factor among potential users. The result also added a fourth factor which was marketing. Last in the study, there were suggestions made on what 1177 Vårdguide should focus more on when improving their services and there were also suggestions made about how they can attract more users and preferred channels for reaching out to the potential users.

As an effect of increased living standards and improved health care, life expectancy has risen in many parts of the world. At the same time, welfare diseases such as diabetes and obesity increases. As the number of elderly and long-term sick rises, so will the medical care needs. E-health applications are often presented as a way to meet future medical and doing so within the scope of existing resources. By facilitating health communication and widen access to health services by offering them online, e-health applications encourages people to become more engaged in their own health, thus working proactively towards a healthier population. However, e-health applications often fail to reach their full potential. The purpose of this study is to explore how health care providers and health care recipients perceives e-health applications and their usefulness and thus being able to identify factors significant for successful introduction and use of e-health services. Two e-health applications have been analysed and six important aspects have been identified and discussed. In order to be successful, an e-health application must facilitate behaviour change and be integrated in the everyday life of the user. Substantial and adequate evaluation is essential to make sure that the application meet the requirements from both health care providers and health care recipients. An understanding of the possibilities technology has to offer is needed in order to fully exploit the potential of e-health applications in health care. Instructions for health care providers on how to use the applications are essential not only to ensure their proper usage but also to make sure that applications are being presented to recipients in a satisfactory way and that care providers can offer the support and help recipients may need. Finally, when discussing e-health applications it is important to remember that there are people who does not want to get involved and that there is still a demand for face-to-face interaction in health care. Therefore, e-health services must be complemented with alternatives providing different types of interaction opportunities.

Användandet av e-hälsa har ökat både nationellt och internationellt de senaste åren. Under SARS-CoV-2-pandemin har nyttjandet i Sverige varit explosionsartat, då icke-fysiska möten minimerar risken för smittspridning. Tidigare forskning visar att e-hälsa har positiva effekter, men ses också som ett hot av distriktssköterskor. Studien belyser därför distriktssköterskans upplevelse av arbetet med e-hälsa under den pågående pandemin och är en kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med hjälp av bekvämlighetsurval och begränsades till legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom primärvården. Den totala svarsfrekvensen var 48 %. Analysen av enkäterna genomfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics. De analyser som utfördes var Spearmans rangkorrelation och Kruskal-Wallis icke-parametriska test. Resultatet visade att det fanns en brist i utbildning kring e-hälsa hos informanterna. E-hälsotjänsterna var inte användarvänliga och de var tidskrävande för informanterna. Tid avsattes inte heller för arbetet med e-hälsa på arbetsplatserna. Det fanns potential för minskad smittspridning av SARS-CoV-2 genom arbetet med e-hälsa förutsatt att den vård som gavs genom e-hälsa var av god kvalitet. Ytterligare studier bör genomföras för att få en djupare förståelse för vad som kan och bör förbättras med e-hälsotjänsterna.

E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.

Digitala hälsotjänster har de senaste åren ökat i popularitet bland svenska medborgare. Dessa tjänster kan användas som komplement till traditionella fysiska vårdcentraler för att bli undersökt av en läkare, sjuksköterska med flera. Under de första månaderna under Covid-19 pandemin kan digitala hälsotjänster ha blivit ännu mer populära på grund av att de erbjuder ett kontaktlöst (smittofritt) sätt att få medicinska råd. Den här studien, genomförd maj 2020, undersöker hur aktiva svenska medborgare är i användning av digitala hälsotjänster för vård via nätet och deras inställning samt vad som påverkar deras inställning. För att ta reda på detta användes en enkät för att samla in empiri. 166 svar samlades in. Studiens resultat framhäver att ungdomar är mycket mer aktiva användare av digitala hälsotjänster för vård än äldre. Resultatet visar även att medborgare som testat digitalahälsotjänster för vård har en mer positiv inställning till digitala hälsotjänster än medborgare som inte testat digitala hälsotjänster. Detta kan tolkas som att de som har en positiv inställning har det rent generellt gentemot digitalisering av vård, eller som att användares inställning påverkas positivt (i flesta fall) redan efter ett besök. De faktorer som hade störst betydelse för medborgarnas inställning till digitala hälsotjänster för vård var lättillgänglighet, säkerhet och ekonomiska aspekter. En stor andel av respondenterna som inte testat digitala hälsotjänster hade önskat rekommendationer om hälsotjänster från staten eller en statlig hälsotjänst för att de skulle testa tjänsterna.

Introduktion: Obesitas och övervikt har blivit en global epidemi. Det är fler som dör till följd av obesitas än av undervikt. Det är viktigt med tidig prevention för att förebygga övervikt och obesitas eftersom övervikt i tidig ålder ger större risk för övervikt och obesitas i vuxen ålder. Det finns cirka 370 000 hälsoappar för nedladdning, men lite forskning har gjorts om digitala hälsotjänster har effekt. Syfte: Att undersöka om digitala hälsotjänster kan stödja barn, upp till 18 år, att nå en hälsosam livsstil gällande kost och fysisk aktivitet samt hälsosam vikt. Metod: En strukturerad litteraturstudie där artiklarna analyserades tematisk. Resultat: Efter sökningar i CINAHL och Pubmed inkluderades 21 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna beskrev studier med barn upp till 18 år från 16 olika länder och med olika digitala hälsotjänster. Fyra teman identifierades: “Kostvanor”, “Fysisk aktivitet”, “BMI och BMI z-score”, samt “Tilltro till egen förmåga och engagemang hos barn och föräldrar”. Studien visade både signifikant och icke signifikant förändringar gällande kostförändring, fysisk aktivitet samt BMI eller BMI z-score. Vissa interventioner hade bestående effekt, andra inte. Familjerna hade en övergripande känsla av tillfredställelse att använda digitala hälsotjänster för att främja hälsosamma levnadsvanor och viktutveckling. Slutsats: Levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet kan förändras med hjälp av digitala hälsotjänster. Med förändrade kostvanor och ändring av fysisk aktivitet kan det bidra till minskad förekomst av övervikt och obesitas. Förändringarna av levnadsvanor var dock inte alltid signifikanta eller bestående över tid. Mer forskning behövs. / Introduction: Obesity and overweight have become a global epidemic. More people die from obesity than from underweight. Early prevention is important to prevent overweight and obesity because overweight at an early age increase the risk of overweight and obesity in adulthood. There are about 370.000 health apps for download, but little research has been done on the effectiveness of digital health services. Aim: To investigate whether digital health service can support children up to 18 years of age to achieve a healthier lifestyle regarding eating habits and physical activity, and healthy weight. Methods: A structured literature review where the articles were analysed thematically. Results: After searches in CINAHL and PubMed, 21 scientific original articles were included. The articles described studies involving children up to 18 years from 16 different countries and with various digital health services. Four themes were identified: “Eating habits”, “Physical activities”, “BMI and BMI z-score”, and “Self-efficacy and engagement in children and parents”. The results showed both significant and non-significant changes regarding eating habits, physical activity, and BMI or BMI z-score. Some interventions had lasting effects, others did not. The families had an overall sense of satisfaction using digital health services to promote healthy lifestyle and weight development. Conclusion: Lifestyle habits related to eating habits and physical activity can be changed with the help of digital health services. These changes can contribute to reduced prevalence of overweight and obesity. However, the changes in lifestyle were not always significant or lasting over time. More research is required.