Denna uppsats behandlar ledarskapet och den påverkan ett företagsförvärv har på denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap påverkas i en viss riktning av ett företagsförvärv. En fallstudie av ett förvärvat företag har genomförts, där framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som använts är i första hand ledarskapsteorier, men även företagsförvärv behandlas. Några av de viktigaste slutsatser som kunnat dras är att det skett en förändring i ledarskapet, både det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gått i den riktning mot vad teorin förespråkar.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie. Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar. Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll. Huvudresultat: Studien visar på oavsett vilken chefsnivå man befinner sig på krävs det en hög arbetsinsats för att kunna leva upp till ansvarstagandet i chefskapet. Studien visade även ett oreflekterat arbetssätt vad det gäller kopplingen till hälsa. Resultatet i studien kan bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för chefers egen upplevelse av hälsa utifrån deras chefsnivå. Genom att lyfta fram chefernas egna upplevelser kan kunskap framkomma om hur hälsa påverkas utifrån var man befinner sig inom organisationen. Detta för att förebygga och undvika ohälsa.

Idag är det många som ifrågasätter det seniora ledarskapet i bankväsendet; frågan debatteras flitigt i media och engagerar många. Därför är syftet med denna undersökning att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som konstituerar gott ledarskap inom bankväsendet och vilka egenskaper en god ledare bör besitta.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå. I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande. För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.

Ledares egenskaper och förhållningssätt är centrala för att skapa förtroende och tillit hos medarbetare och nå framgång i ledarskapet. Studiens syfte var att söka svar på hur kvinnliga chefer upplever och förhåller sig till manipulation i ledarrollen. Ett ytterligare syfte var att undersöka chefernas bedömning av betydelsefulla egenskaper och förhållningssätt för ett framgångsrikt ledarskap. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga chefer i olika branscher. Resultatet analyserades med induktiv tematisk analys. Sex centrala teman framkom; självkännedom, tydlighet, mod, självförtroende och ärlighet, samt oärlighet och manipulation respektive ärlighet och påverkan. Cheferna lade stor vikt vid ärlighet, både i relation till andra individer och i relation till sig själva. Oärlighet förmodas medföra att medarbetares tillit och förtroende till ledaren skadas. Ledares oärliga förhållningssätt och egoistiska intentioner kan relateras till manipulation. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning. Framtida forskning rekommenderas att närmare studera innebörden av manipulation och ärlighet hos kvinnliga respektive manliga ledare.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvärldsfaktorer påverkar organisationer i stor utsträckning och leder till att företag ständigt måste anpassa sig härefter för att vara konkurrenskraftiga. De påfrestningar företag ställs inför innebär märkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nämligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försäkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en länk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsättningar. För närvarande råder en lågkonjunktur som skapar oro i många företag och får konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskärningar. Denna situation sätter press på mellanchefen då dennes roll blir än mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsättningar kan bli svårare att hantera. Studien fokuserar i huvudsak på mellanchefens hantering av motsättningar mellan företagsledning och medarbetare under lågkonjunktur, men syftar även till att öka förståelsen för mellanchefens roll och hur denna förändras under lågkonjunktur. Ytterligare ett syfte är att skapa en uppfattning om de motsättningar mellanchefen upplever under lågkonjunktur och hur de eventuellt förändrats jämfört med normala förhållanden. För att ta oss an problem och syften har vi utgått från en kvalitativ ansats där sju mellanchefer i tre stora företag intervjuats. Samtliga företag tillhör verkstadsindustrin som drabbats hårt av lågkonjunkturen. Uppsatsens urval och metod för datainsamling är teoretiskt styrd och det finns således ett deduktivt moment i studien. Vi har emellertid låtit det praktiska datainsamlandet påverka studiens utgång genom att inte ha en fixerad problemformulering samt vara öppen för en viss modifiering av teorin. Uppsatsens teoretiska referensram innefattar teorier som behandlar mellanchefens roll, grunden till motsättningar och mellanchefens konflikthantering, kris och krishantering samt intern kommunikation och transparens. Studiens resultat visar att mellanchefens roll skiftar fokus mot antingen mer mjuka eller hårda värden under lågkonjunktur. Mellancheferna menar att motsättningar mellan företagsledning och medarbetare rör större frågor, men blir inte nödvändigtvis svårare att hantera. Det finns en medvetenhet bland medarbetarna som skapar acceptans och förståelse som underlättar mellanchefens hantering av motsättningar under lågkonjunktur. Vi ser vidare att mellanchefens hantering av motsättningar riktar sig främst mot medarbetarna och sker genom tre olika aspekter av kommunikation. Mellanchefens hantering av motsättningar under lågkonjunktur sammanfattas med begreppet ’insiktsfrämjande åtgärder’.