Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna. I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen. Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap. Fusionen ses inte helt negativt av alla men det finns ändå en oro över medarbetare som inte känner sig delaktiga, känner sig utanför, mår dåligt eller väljer att sluta.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma in i sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfter fram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i en chefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen och nätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner i praktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag har intervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion. Under intervjuerna framkom att systemförståelsen och insocialiseringen ingår i chefsintroduktionen, men att förbättringspotential finns. Nätverksskapande är inte något som i nuläget ingår i chefsintroduktionen, men som efterfrågas av de flesta cheferna. Cheferna presenterade förbättringsförslag som ska kunna verka för att hjälpa organisationen utveckla och förbättra chefsintroduktionen ytterligare

Abstrakt Vårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ”tvåvägs - process” där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar. Enkelt sett så är det ett sätt att föra vidare information från den ena personen till den andra. Undersökningen utgår från följande frågor: Hur är sammanhållningen inom gruppen? Vad är bra eller mindre bra på arbetsplatsen, vad kan förbättras? Vilka förändringar har skett på arbetsplatsen och vad tycker de anställda om det? Hur fungerar ledarskapet och ledningen på arbetsplatsen? Vi har använt oss av kvalitativt fältarbete som består av 10 semi- strukturerade intervjuer samt observationer. Nyckelord: Gruppdynamik, Sammanhållning, Kommunikation, Ledarskap och Flexibilitet.

Småföretagen har stor betydelse för Sveriges fortsatta utveckling och välfärd. De utgör en viktig del i näringslivets mångfald, i innovationsutvecklingen och för sysselsättningen i samhället. Småföretagare upplever dock en hel del problem och utmaningar relaterade till ledarskapet, då de både ska klara av det omfattande dagliga arbetet och företagets långsiktiga planering. Detta kan inverka negativt på den fortsatta samhällsutvecklingen. För att finna eventuella lösningar på denna problematik har författarna till denna studie valt att studera ett relativt nytt forskningsfält inom ledarskapsforskning som lyfter fram det växande antal organisationer där ledarskapet delas mellan två eller flera personer. De flesta studier inom detta område har fokuserat på delat ledarskap inom stora bolag och den offentliga sektorn och begränsad fokus har riktats mot delat ledarskap inom småföretag. Denna studie fokuserar således på delat ledarskap i småföretag, dels på grund av småföretagens betydelse för samhällets utveckling och dels för att det saknas forskning kring delat ledarskap i små företag. Genom intervjuer med sex ledare i tre småföretag har denna studie undersökt problemställningen: Kan delat ledarskap underlätta de utmaningar som ledarskapet innebär för småföretagare, och i så fall på vilket sätt? Med utgångspunkt i hermeneutisk syn på kunskap och ett abduktivt angreppssätt har denna studie undersökt vilka utmaningar småföretagare upplever, vilket ledarskap som utövas i småföretag som delar på ledarskapet samt hur delat ledarskap kan underlätta dessa utmaningar. Studiens resultat visar att delat ledarskap kan underlätta småföretagares utmaningar samt att de måste uppfylla en rad förutsättningar för att samarbetet mellan ledarna ska vara framgångsrikt. Analysen visar att småföretagarna i studien upplever fyra utmaningar som kan underlättas av att de är två som delar på ledarskapet. Dessa utmaningar handlar om småföretagares ansvar för företagets försäljning och ekonomiska stabilitet, ansvar för medarbetare, företagets tillväxt samt brist på erfarenheter av företagande. Studien visar att samtliga företag har ett funktionellt delat ledarskap som underlättar dessa utmaningar genom att ledarna får möjlighet att komplettera varandras kompetenser, diskutera med varandra och komma fram till bättre genomtänkta beslut, växla och varva sina idéer och tankar, samt att de känner sig modigare och får stöd av varandra. Den ledarstil som småföretagarna i studien har, med utgångspunkt i situationsanpassat ledarskap, beror inte på det delade ledarskapet utan på organisationens mognad, de anställningsformer som finns i företagen, samt medarbetarnas olika kapacitet att ta eget ansvar. Förutom det resultat som besvarar studiens syfte bidrar studien även till ökad kunskap om funktionellt delat ledarskap. Resultatet visar att möjligheten att varva och växla tankar och idéer samt gemensamt beslutsfattande utifrån verksamhetens bästa, påverkar framgångarna av det funktionellt delade ledarskapet inom företagen i studien. Dessutom fann författarna att företagare som delar på ledarskapet ibland kan ha olika grundvärderingar, men att det som är viktigt för samarbetets framgång är att ledarna själva känner att de är överens i de viktigaste frågorna.

Studiens syfte har varit att undersöka hur prefekter vid Umeå universitet upplever det HR-stöd som de har idag samt vilka behov som prefekterna har av ett HR-stöd. Vidare har syftet varit att förstå hur ett professionellt HR-stöd kan utformas och organiseras utifrån prefekternas perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ intervjustudie med åtta prefekter genomförts, samtliga intervjuer har transkriberats. Studiens resultat visar att det finns stor variation i hur HR-stödet till prefekterna ser ut idag och att vissa institutioner har utvecklat HR-funktionen mer än andra. Det finns tre prefekter som har ett administrativt HR-stöd och fem prefekter som har ett professionellt HR-stöd. Resultatet visar också att HR-stödet bör finnas nära verksamheten och den kompetens som främst efterfrågas är högskoleutbildning inom HR-området. Samtliga prefekter är av åsikten att deras ledarroll påverkas positivt att ett professionellt stöd i HR-frågor. En viktig slutsats är att HR-stödet bör anpassas utifrån respektive institution och dess behov. Ytterligare en viktig slutsats är att ekonomiska faktorer påverkar möjligheten att utveckla HR-stödet på institutionsnivå.

Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp. Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken. Den gympaklass vi valde heter "Gymmixpulsen" och finns i Halmstad. Denna grupp består av en instruktör och medlemmar som kommer dit 1-3 gånger per vecka för att träna tillsammans. Genom intervjuer med en del av gruppmedlemmarna har vi fått reda på deras egen upplevelse om att vara en del av den här specifika gruppen. Vi har sedan använt oss av teorier som E. Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth och så vidare för att analysera dessa upplevelser och komma fram till en slutsats gällande gruppdynamiken i just den här gruppen. / Exercising in different forms has become a really big thing in today's society. The gym has got more members than ever and all over the magazines you can read about how to exercise, how to exercise to lose weight, what shoes you should wear and so on. A popular way to exercise is to exercise in groups. With this essay did we want to examine why individuals chose exercising in group instead of self-training when it`s said that today`s society is getting more and more individualized. We`ve also chose to look deeper at how group dynamics shows in group training. Our purpose with essay was to examine an organization and its members, how they experience the group feeling, the community they have and of cause why they choose this type of exercising. We were also interested in the instructors’ significance for this group and how she or he effects the group dynamic. The gymnastics team that we chose is called "Gymmixpulsen" and it`s located in Halmstad. The group consists of one instructor and members of this organization that comes there 1-3 times per week to exercise together. Through interviews with a part of the group members we`ve found out the members own experience of being a part of this specific group.We have used theories like E.Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth and so on to analyze these experiences to get to a conclusion about the group dynamics in this group.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultatet visade att respondenterna verkade föredra vissa ledaregenskaper och ledarstilar framför varandra. Sett till ledaregenskaperna var bland annat ”kommunicerar på ett bra sätt”, ” tydlig information” och ”ger stöd till dig som anställd” de egenskaper som störst andel respondenter menade var mycket viktiga. Den ledarstil som hade störst andel svar i kategorin ”mycket viktigt” var en stödjande ledarstil. Dock hade fler ledaregenskaper och ledarstilar hög andel som svarade att de var mycket viktiga för respondenternas psykiska välbefinnande på deras framtida arbetsplats. Således anser kvinnliga studenter att flera ledaregenskaper och ledarstilar är av betydelse för deras upplevda psykiska välbefinnande.

No description available.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var; Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef? Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut? På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef? Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes. Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att: Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef. Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil. De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil. När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete. / My research started from the conviction that there is a power distance in all societies and that it has existed throughout all times, from the most ancient tribes to the modern society of today. The problem, how can the power distance explain participation within distribution unit Stockholm, was based on the theory that the subject was interesting when it discussed proactive development within the organization. The cornerstones of the proactive development of power are a committed leadership and a desire to create conditions for employee participation. The organization’s own core values that the managers should work with can be linked to the proactive quality development. In order to provide a basis for research, the study utilized Hofstedes main questions, which he used when he studied the dimension of power distance. The main questions used in the study were: How often do you find that employees are afraid to express disagreement with their manager? How do you feel about the way that your nearest manager actually makes his decisions? Which way of making decisions would you prefer your manager to use?  The purpose of this research was to identify how power distance can explain participation in the process expedition. The results of the research will be used to provide knowledge about leadership and power distance within the organization. The study was conducted according to the Tonnquist project model and templates. The essay was constructed as a project of four different stages: feasibility study, planning, implementation and a conclusion. The study was conducted based on the quantitative design and method of survey study (paper questionnaires). Data analysis was done after a compilation of surveys conducted according to the Likert scale. The interesting part of the analysis was finding the average of the various questions posed. The conclusion of the study was that there were the following tendencies: Some individuals felt that they had colleagues who were afraid to express their discontent to their nearest manager. Nearly half of respondents felt that their immediate manager made decisions in a democratic style of leadership. Most wanted their nearest manager to use a democratic style of leadership.  When it came to the conclusion of the defined problem, the tendency was that the respondents felt involved and that power distance was not perceived as high within the organization. The fact that the power distance was not perceived as high is very positive with regard to the organization's continuation with their proactive quality work.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget. Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmäklare. Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning. Vi har även funnit andra faktorer, såsom företagensstorlek och bransch, som kan påverka utformningen av styrsystemen och vad de väljer att lägga fokus på.