Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks. Delaktighet och inspiration anser personalen är vikiga faktorer som bör uppfyllas i ett ledarskap för att de ska bli motiverade i sitt arbete på Lindex.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare? Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade. Uppsatsens syfte blir att besvara den här frågeställningen och komma fram till användbara ledaregenskaper som butikschefen kan praktisera. Det skall åstadkommas genom tio öppna individuella intervjuer med medarbetare. Kriterierna för de utvalda respondenterna var att de skulle arbeta inom detaljhandeln och besitta branscherfarenhet om minst tre år. Anledningen till att vi endast intervjuade medarbetare är att undersökningen utgår ifrån medarbetarnas perspektiv. Teorin i rapporten sammanfattar teser på områden ledaregenskaper och motivation. Vi skall undersöka ifall de generella ledaregenskaper som benämns i litteraturen korrelerar med motiverande ledaregenskaper samt jämföra motivationsteorin med svaren från intervjuerna. Teorierna lyfts följaktligen fram för att analysera resultatet av vår undersökning. Slutsatsen av rapporten var att de mest motiverande ledaregenskaperna hos en butikschef var de egenskaper som blivit benämnda av hälften eller fler respondenter i de tio intervjuerna. Utifrån undersökningsresultatet ger vi även rekommendationer i rapporten till nuvarande respektive blivande butikschefer och ledare inom detaljhandeln. Den här rapporten svarade på sitt syfte och kom fram till faktiska ledaregenskaper som motiverar. Därav kan rapporten vara av betydelse för såväl forskare som butikschefer inom ämnesområdet.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer. Flertalet av dessa faktorer kan härledas till könsstereotyperna, exempelvis arbete-familj konflikter. Som helhet kan resultatet tolkas som att kön fortfarande spelar en mycket betydelsefull roll när det kommer till ledarskap inom dagens näringsliv.

Titel: Hinder och konflikter – En fallstudie om ett förändringsarbete på Akademiska sjukhuset. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Joakim Lundin, Lars Ökvist Handledare: Tomas Källqvist Datum: 2011 – maj Syfte: Uppsatsen har sitt syfte i att kartlägga hinder och konflikter i en organisationsförändring hos Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Ambitionen är att försöka identifiera motsättningar som påverkar fortlöpandet av förändringen. Metod: I studien har vi med hjälp av utvecklingsenheten på sjukhuset fått fram ett undersökningsområde som lämpar sig för arbetets syfte. Därefter har vi fördjupat oss i det utvalda området genom personliga intervjuer. Således har vi genom arbetets gång använt oss utav den kvalitativa metoden. I arbetets teorikapitel har vi utgått från teorier inom området för hinder och konflikter. Vi har genom utvalda teori skapat frågor till intervjupersonerna och har därigenom utformat arbetets empirikapitel. Resultat & slutsats: Vi kom fram till att påtryckande medel i form av tydliga direktiv krävs för att medarbetarna ska engageras. Avdelningschefen finner svårigheter i att applicera sin personalinriktade ledarstil på medarbetarna. Medarbetarna var omedvetna om innebörden kring det nya arbetssättet och kände därmed en oro kring fortlöpandet av implementeringen. Vi har även identifierat att kontinuitet och den knapphändiga informationen mellan personal och avdelningschef som ett problemområde. Förslag till fortsattforskning: Utöka forskningsområdet genom att ändraavgränsningarna. Att istället för att begränsa sig till en avdelning utforska ett flertal för att finna fler påverkande aspekter. Vidare kan man studera informationen på den högsta nivå i hierarkin, för att senare fördjupa sig i ledningens beslut och tillvägagångssätt vid ett förändringsarbete. Ännu en aspekt kan vara att fördjupa sig i kommunikation mellan medarbetarna, d.v.s. undersöka om det horisontella informationsflödet har en lika betydande roll som det vertikala. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen är tänkt att uppmärksamma den undersökta avdelningen på vilka hinder och konflikter som gör att fortskridandet av förändringsprocessen har avstannat. Vi har som förhoppning att de kommer att ta tillvara på framförda problemområden och att avdelningen kan genom detta påbörja sin utveckling mot det nya arbetssättet. Nyckelord: Förändringsarbete, Hinder, Konflikter, Kommunikation, Ledarskap.

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod. Vår slutsats är att enhetschefer tenderar att se på samarbete utifrån vad som gynnar organisationen. Omvårdnadspersonal ser istället på samarbete utifrån vad som gynnar arbetsplatsen. / The aim of this study is to investigate the consequences of a newly introduced cooperation between units within social care organizations in Sweden. The empirical data is based on qualitative interviews with two focus groups, care workers (n=4) and unit managers (n=2) in two different muncipalities. For the analysis we have used adminstrative theory and theories of leadership. The result showed that unit managers tend to have more positive attitudes towards cooperation as a way of working, than the attitudes of care workers. We argue that even though they aim for the same result, giving good care for their patients, they have different views of cooperation as a working method. Our conclusion is that unit managers tend to promote the interest of the organisation, while care workers tend to promote their own working conditions when it comes to organizational changes.

Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år.   Datum: 2015-02-13    Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin    Handledare: Joacim Andersson    Examinator: Wieland Wermke   Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning   Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande    Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?     Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.     Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande.   Metod: Kvalitativ metod    Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen. HCIS har bidragit till att de allra flesta deltagarna utvidgat sitt sociala nätverk vilket vi bedömer har varit en av programmets främsta behållningar samt en förutsättning för det livslånga lärandet.

Äldreomsorg är i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det råda stor arbetsbrist inom området. För att kunna behålla den arbetskraften som redan arbetar inom området äldreomsorg bör vi ta reda på mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglädje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror på. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förväntningar några av den yngre generationen medarbetare har på ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom äldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien. Studiens resultat visade på att ledarskaps preferenser för respondenterna är att bra ledare bör vara både relationsorienterad och uppgiftsorienterad. Ledaregenskaper som tagits upp av de svarande är att en ledare ska vara; rak, tydlig, effektiv, lyhörd, närvarande, rättvist och vara bra på kommunikatör. Det finns tre faktorer som är anslutna till motivation som är viktiga är lön, stimulerande arbete, social interaktion och social status. När det gäller arbetsglädje framkom tre faktorer som är viktiga och de är; arbetsgruppen, arbetets innehåll och ledaren själv.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities. 27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, Växjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied. The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality. Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership. All describe the importance of good forecasting in order for the financial management to work and create legitimacy, but they also see difficulties in anticipating needs arising mainly from livelihood support and external placements. None of the municipalities have a specific resource allocation model for individual and family care services. The study shows relatively small changes in the budget year over year, which in addition to difficulties in forecasting affects their perceived ability to take action. Conclusive, the study shows dilemmas in the individual and family care services and the difficulty of combining legal certainty and protection for the most vulnerable in our society, all while utilizing shared public resources in a responsible and appropriate manner.

När konkurrensen på arbetsmarknaden ökar så krävs det en funktionell strategi hos företagen för att behålla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anställda med tydliga mål och klara visioner skapas goda förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjälp av Atlas.ti och NCT-modellen. Resultatet visar på att motivationsstrategier upplevs vara det som skapar, leder samt bibehåller motivationen hos de anställda. I studien så relateras empirin till Maslows behovstrappa, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Deci och Ryans’s self-determination teori.

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.