Aim The aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.    Background In this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy   Method To collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents.   Result The respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system.   Conclusion Based on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent.

Att avlasta chefen, så att denne får tid affärsutveckling, är viktigt för många småföretag som vill växa. Undersökningar visar på att det är just bristen på tid som hämmar småföretag från att växa. En lösning på detta problem för chefen att delegera och fördela ansvar till medarbetarna i företaget.Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de möjligheter och problem som är förknippande med delegering av ansvar i små, växande kunskapsföretag. Vi vill konkretisera erfarenheter kring ansvar och delegering hos chefer på olika nivåer.Detta genomförs med att kvalitativt förhållningssätt och genom en serie semistrukturerade djupintervjuer på tre olika företag. Respondenterna på varje företag utgjordes av en chef, mellanchef alternativt en person med specifikt tilldelat ansvarsområde. Företagen utgörs av två stycken reklambyråer och ett strategikonsultföretag i Stockholm.Referensramen utgörs av flera olika teoretiska modeller under huvudområdena organisation, tillväxt och ledarskap. Bland annat behandlas teorier om decentralisering, utvecklingsfaser och ledarstilar. Teorierna är i viss mån överlappande. Det ger oss en bättre möjlighet att angripa problemet från olika vinklar. På så vis bildas en tydligare beskrivning av ämnet.Undersökningen har påvisat att det råder en stark samsyn mellan företagen gällandes ansvar, delegering och ledarskap. Chefen har möjlighet att forma organisationen efter sättet denne väljer att leda, organisera och delegera på. Den sociala aspekten är mycket viktig och anses av oss stå som nummer ett i detta fall. Personlighet går före kompetens. Att passa in i arbetsgruppen är viktigare än individens kompetens. Fungerar det sociala kan man undvika många svårigheter och det mesta blir möjligt.Vidare konstaterar vi att kommunikationen är det oinskränkt största problemet man ställs inför vid delegering av ansvar. Det handlar kort och gott om problematiken kring att missuppfatta varandra.

The purpose of this study was to examine whether there were any differences in how first-line managers within   municipal care   rated their management leadership qualities, and structural empowerment before and after the course in "leadership, learning and improvement". The study had a quasi-experimental design and 64 managers participated. There was a significant improvement in the LaMI factor “Achievement orientation”, after participation in the course "leadership, learning and improvement". In other factors, there was no significant difference before and after training. Regarding CWEQ a significant improvement was reported for the factor resources after participation in the "leadership, learning and improvement" course. Moreover, there was no significant difference for the other factors. The present study demonstrates the value and importance of development / training programs to strengthen and increase the   managers’ influence in elderly care. This is particularly the importance of improving results orientation factor (LaMI), and factor resources (CWEQ). The findings of this study showed significant improvements in both the above factors. Lyssna

No description available.

Titel: En studie om det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper Författare: Caroline Ludvigsson och Caroline Svensson Handledare: Anders Billström Bakgrund: Byggsektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. År 2012 uppskattades värdet på Sveriges fastighetsbestånd till dryga 6000 miljarder kronor och samma år sysselsatte byggindustrin ca 312 000 personer. Byggbranschen domineras av organisationer i form av projekt, där den så kallade projektgruppen leds av en projektchef. Projektchefen har i syfte att leda och hantera projektgruppen, projektets intressenter och andra aktörer, mot projektets mål.  I takt med att organisationsformen projekt blir allt vanligare, blir projektledarskapet allt viktigare. Det transformativa ledarskapet har visat sig ha en positiv inverkan på en grupps prestation. Då konflikter, brist på tillit och svårigheter med samordning har visat sig vara vanligt förekommande problem i projektgrupper, undersöker studien vilken betydelse det transformativa ledarskapet har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper.  Problemformulering: Vilken betydelse har det transformativa ledarskapet för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper? Syfte: Syftet är att skapa ett ramverk kring det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Vidare syftar studien till att ta reda på när de undersökta projektcheferna är transformativa i sitt ledarskap, för att sedan se vilken betydelse det har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupperna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Vi har genomfört sex stycken öppna individuella intervjuer på tre olika företag. Slutsats: Studien resulterar i att teorin om det transformativa ledarskapet har betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Studien visar att olika delar av det transformativa ledarskapet kan utövas av projektledaren för att hantera konflikter samt för att kunna skapa tillit och samordning mellan medlemmarna i projektgruppen. Studien visar vilken del av det transformativa ledarskapet som har betydelse för respektive begrepp.

Bakgrund: De kommande åren går många människor födda på 1940-talet i pension. I och med detta står många småföretag inför ett ägarskifte det kommande decenniet. Ett eget företag kan vara som att ta hand om en baby – det krävs engagemang, omsorg och omtanke för att babyn ska växa och må bra. Att vara den som adopterar en baby är därmed ett stort beslut som omgärdas av många olika faktorer vilket köparen av ett företag behöver känna till. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad köpare av små ägarledda företag upplever som kritiska inre faktorer vid ägarskifte och skapa en förståelse för dessa problem. Avsikten är därmed att bredda kunskapen inom forskningsområdet ägarskifte i småföretag. Metod: Författarna har valt att genomföra en explorativ flerfallsstudie med kvalitativ ansats för att skapa en förståelse för problemet. Empirin har samlats in genom personliga intervjuer med köpare av två företag. Slutsatser: Studien visar att ledarskap, styrning och kunskapsöverföring är tre kritiska inre faktorer som utifrån de personella aspekterna har inverkan på ett ägarskifte. Studien visar även att föreberedelserna och köparens kompetens och förutsättningar inför ägarskiftet har betydelse för processen. Köparens kunskap om den bransch som företaget är verksam i samt hur stor andel av företaget som förvärvas i initialskedet av ägarskiftesprocessen har betydelse för i vilken grad de kritiska inre faktorerna har inverkan på ägarskiftet. Varje ägarskifte är därmed en unik process och det finns inget entydigt svar på hur ett ägarskifte ska gå till. Genom ökad förståelse för problematiken kring ägarskiften presenterar författarna en egen ägarskiftesprocessmodell med avseende på de kritiska inre faktorerna.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom. Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori. Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt. Kommunen upplevs inte aktivt främja kommunikation och i deras ledarskapsroll så betyder kommunikationen mellan dem som kollegor oerhört mycket.  Resultatet visar att det finns upplevelser om att informell och formell kommunikation mellan kollegor påverkar samspelet. Kollegor kan kommunicera om problem eller svårigheter som de stöter på och det har en stor betydelse för deras enskilda ledarskap.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades. Målsättningen med dessa intervjuer och mötesdeltagande var att undersöka hur personalen på de olika skolorna arbetar med arbetsmiljöfrågor. Enligt arbetsmiljölagen och dess förordning ska arbetsgivaren bedriva arbetsmiljöarbetet med övriga medarbetare, vilket gör att samtliga medarbetare ska integreras i arbetsmiljöarbetet. Det visade sig att respondenterna upplevde arbetsmiljöarbetet som svårhanterligt och tidskrävande, främst det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Detta skapade i sin tur problem i arbetsmiljöarbetet. Slutsatsen är att engagemang och delegerande ledarskap är betydelsefulla faktorer för arbetsmiljöarbetet.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet. Det finns ett stort antal definitioner och den mest genomträngande bygger på ett beroende mellan två parter. Konflikter har både positiva och negativa aspekter men vid rätt hantering i rätt tid kan de oftast bidra till en positiv utveckling för både företaget och individerna.

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma in i sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfter fram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i en chefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen och nätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner i praktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag har intervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion. Under intervjuerna framkom att systemförståelsen och insocialiseringen ingår i chefsintroduktionen, men att förbättringspotential finns. Nätverksskapande är inte något som i nuläget ingår i chefsintroduktionen, men som efterfrågas av de flesta cheferna. Cheferna presenterade förbättringsförslag som ska kunna verka för att hjälpa organisationen utveckla och förbättra chefsintroduktionen ytterligare