Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare. Resultatet i den här studien visar att det nya förhållningssättet har resulterat i en arbetsmiljöstrategi vilken ska bedriva arbetsmiljöarbetet inom Region Halland. Resursen för att bedriva arbetsmiljöarbetet är Avdelningen för arbetsmiljö.  Studien påvisar både möjligheter och risker beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård samt att tillit till Avdelningen för arbetsmiljö är av vikt.

SammanfattningTitel: Torsbergsandan – Kultur och motivationNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har använt oss av i vår uppsats är kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte kräver några beräkningar eller siffror utan snarare förståelse förmänniskors handlingar. Hermeneutiken lämpar sig väl i vårt arbete. Vårt ämne handlar omledarskap och kräver många tolkningar vilket är en del av hermeneutiken. Slutligen har videduktiv metod. Anledningen till att vi har valt oss av den deduktiva metoden är att uppsatsenblir mer trovärdig för läsaren då texten blir kopplad till tidigare välkända teorier.Resultat och slutsats:För att skapa motivation hos personal på Torsbergsgymnasiet behöver rektorerna framför alltvisa sina medarbetare mer uppskattning. Det kan rektorerna göra genom att göra fler besökhos medarbetarna i deras klassrum. Vi har även kommit fram till att rektorerna måste jobbahårdare med det pedagogiska arbetet. Vi menar att rektorerna måste lägga mer fokus på sinamedarbetares välmående. Det kan de bland annat göra genom att lyssna mer på vadmedarbetarna har att säga, lära sig mer om deras arbetssituation för att ge dem stöd när detbehövs samt berömma dem för att de ska känna sig uppskattade.Förslag till fortsatt forskning:För att få ett bredare perspektiv och bättre förståelse av organisationskultur och motivation ärett förslag att jämföra Torsbergsgymnasiet med en annan gymnasieskola.Uppsatsens bidrag:Denna studie ska förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för organisationskulturen iTorsbergsgymnasiet samt hur ledningen motiverar sina medarbetare. Under studiens gångframför vi idéer om hur ledningen på Torsbergsgymnasiet kan öka motivationen hos sinamedarbetare för att utveckla kulturen.Nyckelord: Organisationskultur, ledarskap, motivation, utveckling och mål.

Syftet med denna studie var att analysera förhållandet mellan tre inom detaljhandeln väsentliga områden; ledarskap, medarbetarskap och service. En allt större konkurrens på den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav från konsumenterna, innebär stora påtryckningar på branschens butiker. De som i första hand möter de förändrade kraven är butikernas medarbetare, vilka således utsätts för allt större press från flera håll. För samtidigt som konsumenterna ställer högre krav på servicen som medarbetarna förmedlar, växer företagens interna krav på att göra butikerna så konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir då ofta en begränsad bemanning och färre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare. Forskning på området för service och servicekvalitet framhåller ett stort värde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsättning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpå forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete. Samtidigt visar emellertid flera studier från såväl Handelsanställdas förbund som Handelns utredningsinstitut att det råder en negativ utveckling vad gäller medarbetarnas arbetssituation i branschen. Den otrygghet och stress på grund av begränsad bemanning och högre interna krav som medarbetarna förmedlar, tyder på att forskningens övertygelse om medarbetarnas betydelse ännu inte har nått företagen på marknaden.Med detta som underlag har jag genom en kvalitativ flerfallsstudie analyserat hur tre enskilda butiker arbetar med servicekvalitet och i vilken utsträckning detta görs med fokus på medarbetarskap och intern marknadsföring. Studien berör även de interna relationernas betydelse för att utveckla en bättre service, vilket enligt forskningen är en utgångspunkt för att skapa ett väl fungerande medarbetarskap. Uppsatsen bygger således på tre fallstudier vilka analyserats med utgångspunkt i två intervjuer per butik, med en butikschef och en medarbetare. De slutsatser som dragits efter att ha genomfört studien kan sammanfattas i tre områden:  Det finns ett starkt samband mellan motivationsnivån och viljan att utvecklas.  Butikschefer och medarbetare har lätt för att förlika sig med en rådande situation.  Butikschefernas roll är förändrad.

Syftet med denna studie är att ta reda på om situationsanpassat ledarskap är ett bra sätt att leda anställda på utifrån både ledarens och medarbetarens perspektiv inom bemanningsbranschen och undersöka ifall det finns likheter och skillnader i ledarskapet mellan företagen inom denna bransch. Studien är en kvalitativstudie baserad på två företag i bemanningsbranschen och avser att undersöka ledarskapet mellan rekryteringscheferna samt rekryterarna. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en regionansvarig, tre rekryteringschefer samt fem rekryterare har intervjuats och svaren från intervjuerna har används som grund för resultatet. Resultatet blev att två av tre rekryteringschefer som intervjuats använder sig av situationsanpassat ledarskap och företagen som studerats har utbildningar i situationsanpassat ledarskapsteori2 men företagen skiljer sig lite i sitt ledarskap i andra aspekter. Rekryterare i bemanningsbranscher är väldigt viktiga och en fel rekrytering kan kosta företagen mycket. Rekryterare kan inte utvärderas efter antalet rekryteringar utan det baseras på vem de rekryterar samt kvalitén på dess rekryteringar. Därför är varje rekryterare viktig och måste ledas individuellt efter deras behov. Från analysen ser vi att situationsanpassat ledarskap används i båda företagen och både rekryterare samt rekryteringschefer tycker att det är ett bra sätt att leda och ledas på.

Denna studie har haft syftet att undersöka vilka föreställningar nyexaminerade lärare har vad gäller sanktioner i klassrummet och vad som påverkar dem i utövandet av sanktioner. Frågeställningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som lärarna använder sig av samt vad som påverkar lärarna i sanktionsutövningen. Studien har stått på en behavioristisk grund. Främst gällde detta centrala begrepp, vilka var viktiga för att analysera resultaten. Sanktion är en konsekvens med intentionen att förändra ett beteende. Begreppet ligger nära ordet bestraffning, vars intention är att ta bort ett beteende snarare än att förändra det. Metoden i studien har varit ostrukturerad intervju, vilket är en variant av kvalitativ intervju. Studien består av sju intervjuer där samtliga respondenter är lärare som ser sig som nyexaminerade. Analysverktyget som har använts har varit grundad teori. Det är ett verktyg vari intervjuerna jämfördes med varandra. Analysmetoden går att jämföra med den hermeneutiska cirkeln och ett fenomenologiskt perspektiv. Till skillnad från dem är det respondenternas utsagor som ställs mot en given teoretisk ram istället för exempelvis den hermeneutiska cirkeln. Den teoretiska ramen var i detta fall behavioristisk teori. Resultatet visade att respondenterna företrädesvis utgår från fem dimensioner vid sanktionsutövning; lärar-jaget, eleven, kollegorna, föräldrarna och skolan. Den dimension som kan verka mest otydlig är skolan, vilken innebär att läraren anpassar sig till huruvida skolan har regler för sanktionsutövning eller inte. Sådana regler kallas sanktionssystem. Slutligen diskuteras olika aspekter av de fem dimensionerna; lärar-jaget, eleven, kollegorna, föräldrarna och skolan. Det finns därtill ett moraliskt ställningstagande vid sanktionering vad gäller vilka beteenden som är oacceptabla. Diskussionen kom fram till att anpassning sker alltjämt i läraryrket och det påverkar sanktionsutövningen, även då ett sanktionssystem finns.

Scania intends to introduce a new maintenance program for their rolling fleet. Withthis new program Scania hopes to increase their competiveness and add furthercustomer value. This thesis report is a mapping of the current maintenance program,along with its problematic features. Furthermore the report intends to describe thenew program, Condition Based Maintenance (CBM) and the problems that Scaniamust deal with before they can implement it.The report compiles basic information on how a mapping should be performed.Further on it will describe some of the theories of LEAN and leadership. Which aretwo of the most important features in this thesis work.The work has been performed through visits in different workshops, whereinterviews have taken place. The interviews have a big impact in this report, as theycompile different people’s thoughts about the consisting work and the problems withit. All the information that has been collected has then been analyzed and discussed,to give a better understanding of the actual situation in the workshops.The field studies have been collected in a mapping report, in which the problems withimplementing CBM have been summarized. These problems have then been analyzedto generate solutions. The biggest problems in the workshops today, concernleadership and proactivity. / Scania vill införa ett nytt tillsynsprogram för sin rullande flotta. På detta sätthoppas Scania kunna stärka sin konkurrenskraft och öka kundnyttan. Dennarapport är en kartläggning av det tillsynsprogram Scania tillämpar idag, samtdess faktiska arbetssätt och problem. Vidare syftar rapporten till att beskrivadet tilltänkta programmet, Condition Based Maintenance (CBM), samt deproblemställningar som Scania måste tampas med innan implementationen.Rapporten sammanställer grundläggande information om hur ett arbete avkartläggande karaktär bör utföras. Vidare beskrivs teorier om LEAN ochledarskap. Vilket är två av de viktigaste faktorerna i detta arbete.Arbetet har utförts genom besök i verkstäder, där intervjuer har gjorts.Intervjuerna tar upp en stor del i rapporten då de sammanställer synpunkteroch brister i dagens arbetsätt. Den insamlade informationen har sedananalyserats och diskuterats, för att ge en bättre förståelse för den faktiskasituationen ute i verkstäderna.Arbetet har resulterat i en kartläggning, som samlat de problem Scania måsteåtgärda innan implementeringen av CBM. Dessa problem har sammanställtsoch analyserats för att sedan kunna generera lösningsförlag. De störstaproblemen ute i verkstäderna är ledarskap och rutiner gällande ett proaktivtarbetsätt gentemot kund.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete. Studien var kvalitativ och undersökningen genomfördes med två olika enkäter, en för gymnasieelever och en för lärare. Urvalet bestod av gymnasieelever och lärare i mellersta Sverige som gick/jobbade på kommunala skolor. Sammanlagt deltog 83 gymnasieelever och 7 lärare. I resultatet kan vi se att eleverna framhäver vissa egenskaper för en god ledare, den mest frekventa egenskapen är våga leda/ ta tag i problem. Vidare kan vi se att elever och lärare föredrar en demokratisk ledarstil främst. Resultatet tyder på att lärarens val av ledarstil kan vara en bidragande faktor för hur klimatet i klassrummet upplevs. Könsskillnader syns tydligast i elevernas val av vilka ledaregenskaper en ledare ska besitta.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler företag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och hör om ”projekt” överallt. Att skapa tillfälliga projektorganisationer för att effektivt lösa olika problem är ett arbetssätt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher. Projekt är en arbetsform som fått stor utbredning såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet. Det har blivit en så vanlig företeelse att vi inte reflekterar över det. Detta har bidragit till att projekt har blivit allt mer komplexa och med allt fler intressenter involverade och där ledarskap har blivit en viktig framgångsfaktor för att driva välfungerande projekt. Projekt är ofta om inte alltid temporära organisationer som bildas i syfte att genomföra ett specifikt uppdrag. Med detta i fokus är det viktigt för en ledare att kunna samspela mellan viktiga nyckelpersoner. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Den traditionella litteraturen om organisations- och ledarskapsteorier har dominerats av perspektivet att ledarskap är något som utövas av en enda person. Delat ledarskap handlar i sin tur om att dela på ansvaret med någon annan. En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till företagens lönsamhet? Med andra ord, hur tillämpar man projektledning inom industridesignbranschen och vilka likheter respektive skillnader kan man urskilja mellan olika företag i branschen? Syfte: Mot bakgrunden av detta är syftet att jämföra tre industridesignföretag med avseende på projektledning.  Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning, empirisk fallstudie där tre industridesignföretag har deltagit. Den kvalitativa undersökningen baseras på personliga intervjuer med ledande personer på Propeller Design AB, Runius Design AB och Oxyma Innovation AB. Resultat: Resultatet av studien har analyserats med hjälp av ledarskapsteorier och modeller. Ett lyckat projekt kräver en välfungerande kommunikations- och informationskanal mellan samtliga inblandade parter. En projektledare har en central roll i många företag och för att nå projektets uppsatta mål krävs det någon form av ledarskap. Att arbeta i projekt innebär att arbeta i ett team tillsammans med personer från flera olika kompetensområden. De tre industridesignföretag visar skillnader i sättet att leda och driva sin verksamhet, vilket i mångt och mycket beror på företagens storlek och dess resurser.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.