Bakgrund Dynamate Industrial Services (DIS) är en organisation som levererar tjänster till produktions- och tillverkningsindustrin. De arbetar inte uttalat med innovation men intresset och vetskapen om dess relevans för organisationens överlevnad i dagens ekonomiska samhälle ligger till grund för det här examensprojektet. Problemformulering Utmaningen är att identifiera och visa kopplingar till teorier om innovation och vilka konkurrensfördelar de ger. På så vis kan DIS uttalat utveckla innovationsarbetet och stå sig bättre på marknaden. Syfte Huvudsyftet med examensprojektet är att tydliggöra de interna processerna på DIS som potentiellt faller inom ramen för innovation och eventuellt ge förbättringsförslag kopplade till innovation. Syftet kopplat till lärandemålen är också att få kunskap och förståelse för innovativa processer och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet. Metod Det empiriska materialet i examensprojektet inhämtades genom en kreativ övning samt fem semistrukturerade intervjuer. Den empiriska informationen har därefter vägts mot den teori som selekterats och är av relevans för denna typ av studie. Detta för att kunna besvara studiens syfte samt forskningsfrågor. Slutsatser Vi anser att mycket i DIS ageranden stämmer väl in med hur valda teorier förespråkar att innovativa organisationer bör agera. Dock finns förbättringspotential, exempelvis i att uttalat ha en innovationsstrategi. / Background Dynamate Industrial Services (DIS) is an organization that delivers services to the production- and manufacturing industry. They do not explicitly work with innovation but they do have the interest and knowledge about innovations importance for the organization. In the economic climate of today organizations survival depends on creativity and innovation. It is this that forms the foundation of this study. Challenge The challenge is to identify and show the connections to the theories about innovation and which competitive advantage it brings. Thus may DIS, pronounced, develop innovation work and gain competitive advantage on the market. Purpose The main purpose of the study is to clarify the internal processes of DIS that fall within the frames of innovation and if possible provide suggestions for improvement related to innovation. The purpose linked to the learning objectives is also to gain knowledge and understanding for innovative processes and how these manifests in a working environment. Method The empirical data consists of a creative exercise and five semi-structured interviews. The empirical information has therefore been weighed against the theories which were selected and is of relevance for this type of study. This is to answer the purpose of the study and research questions. Conclusions We believe that much of DIS approach agrees well with the chosen theories advocate that an innovative organization should act. However, there is potential for improvement, such as developing an innovation strategy.

Genom att få personal och grupper att agera proaktivt i så kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hård effektivisering. Låg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar såsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stärka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie ämnade pröva sambanden på lägre hierarkisk nivå mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmåga, genom Banduras begrepp ”Collective efficacy”, och den samlade effekten på proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro på sin kollektiva förmåga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivå. Resultatet visade att både ledarskapsstil och gruppens tilltro till sin kollektiva förmåga bidrog signifikant till proaktivitet på gruppnivå, men att det delaktiga ledarskapet endast hade en ytterst svag och varierande effekt, vilket visar problematiken med delaktighet på lägre hierarkisk nivå. Ledarskapet visade sig ha en svagare effekt på proaktivitet än gruppens tilltro till sin kollektiva förmåga, vilket ger intressanta implikationer för framtida ledarskapsfrågor på låg hierarkisk nivå.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik.

We investigated a retirement home, where we looked at whether there are differences, disagreements or conflicts between teams who work day and night shifts. Our purpose was to examine the Heads of Unit and the employees perspectives on their perceived work situation, cooperation difficulties and why they emerged. We chose the general systems theory as our theoretical basis, which gave us the opportunity to highlight different parts that can affect the working climate and the cooperation of the working groups. The study also highlights the importance of structure, common goals, reporting and dialogue meetings. To understand the perceived work situation, we used methodological triangulation, using quantitative and qualitative methods (surveys, semi-structured interviews). The focus was on the employees' perspective on perceived work situation, and if there was a lack of cooperation or conflict between the working groups that are working day and night shifts. The investigation identified various unit managers, misunderstanding, different opinions, personal attacks, stress and lack of understanding due to conflicts. The employees and unit managers explained their experiences of positive and negative conflicts from their perspective and how the groups work when conflicts occur. The staff also shared what they believe contributes to increased cooperation, what reduced conflict and what unit managers significance are when conflicts occur.

Frågeställning: Vilka faktorer har möjlighet att underlätta för både idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer? Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har är att de har svårt att få sina genererade idéer att verkligen implementeras på avdelningar. I dagsläget får platscheferna välja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de är ansvariga över. Många idéer sällan genomförda, vilket är något de vill förbättra. Den problematik som författarna står inför är att försöka skapa en lösning, eller förslag på hur denna process samt förslagens hållbarhet kan förbättras. Syfte: Syftet är att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att åtgärda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlätta processen i sin helhet, från idé till implementering. Metod: Bygger på en kvalitativ ansats Slutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förståelse. Denna modell har skapats genom att se över de förutsättningar hos det kontaktade företaget som finns i dagsläget, kombinerat med tidigare forskning som stöd för de förslag som författarna står för. Den ökade förståelsen består bland annat av hur ledarskap kan bidra till idégenerering, eller hur en organisation kan dra nytta utav organisatoriskt lärande.

Titel Ledarskapet en framgångsfaktor för franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Nivå Examensarbete i företagsekonomi Författare Lovisa LundgrenOla Jansson Sjölund Handledare Per-Arne Wikström Syfte Vårt syfte är att förstå, beskriva och lyfta fram ledarskapets roll och påverkan för att bli en framgångsrik franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen Metod Vi har genomfört intervjuer av tre framgångsrika franchisetagare. Det insamlade materialet som vi sammanställt har lett till ett kvalitativt material. Materialet har vi granskat för att kunna urskilja likheter och även olikheter mellan deras arbetssätt som ledare för att uppnå framgång. Resultat och slutsats Våra slutsatser visar främst att ledarskapet påverkar framgången hos franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen. Viktiga faktorer att beröra för att uppnå framgång är gruppdynamik, struktur i arbetet, demokratiskt ledarskap, hårt arbete och uppmuntran. Förslag till fortsatt forskning Vi ser att en utveckling av vår studie och mer tyngd hade kunnat uppnås om vi även hade studerat franchisetagare med låg lönsamhet och hur deras ledarskap skiljer sig ifrån de med hög lönsamhet. Vi ansåg oss inte ha tillräckligt med tid för detta, vi kan också se en känslighet att kontakta och intervjua franchisetagare med låg lönsamhet, att de skulle uppfattas som kränkande. Men vi ser att det hade kunnat leda till ännu tydligare resultat då skillnaderna kanske blivit mer påtagliga och med fler framträdande faktorer både för ett lyckat respektive icke lyckat ledarskap. Uppsatsens bidrag Vi ser vår studie som ett hjälpmedel för fastighetsmäklarstudenter och fastighetsmäklare som går i tankar om att bli franchisetagare. Nyckelord Fastighetsmäklare, franchisetagare, ledarskap, gruppdynamik, framgångsfaktorer.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts. Efter en analys av det empiriska materialet i relation till tidigare forskning inom ämnet har slutsatsen blivit att mellancheferna uppfattar att de har ett begränsat inflytande över stora organisatoriska frågor rörande exempelvis lagar och den ekonomiska styrningen medans de uppfattade att de hade goda möjligheter att påverka sitt eget arbetes utformning och det dagliga arbetet i den operativa verksamheten. Vidare forskning inom ämnet skulle behöva göras inom tillexempel kommuner med olika chefsstrukturer för att komma närmare ett svar på vilka slags organisationsstrukturer som bäst tillgodoser behovet av att kunna påverka hos den kommunala organisationen, cheferna och medarbetarna.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att använda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollärares interaktion med barnen i syfte att se hur förskolläraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollärare innebär att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskolläraren är tydlig med det som förväntas av barnen och av förskolläraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskolläraren kan använda sig utav humor och det ansågs att humor är en del av en lärares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskolläraren bekräftar varje barn och visar intresse för barnet. Det gällde inte enbart att ha relation med barnen utan också gentemot kollegor och föräldrar.Interaktionen mellan förskollärarna och barnen skedde främst med kroppsspråk, tonläge och gester från förskollärarna och genom kroppsspråk och röst från barnen.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.

This thesis is about how ideology affects the way leadership literature measures good and bad leadership qualities. The paper argues that ideological influences in leadership literature, from a teacher perspective, complicate the understanding of leadership in its practice and theory. The methodological tool used in this thesis is an idea- and ideology analysis approach applied on leadership literature that is used in teacher education. A theoretical discussion about the definition of leadership and its possible ideological connotations sets a frame for measuring ideological influences in the texts. The analysis from the textbooks showed clear signs of ideological influences when talking about leadership. The textbooks perspective of leadership was not described in terms of teacher-student or teacher-school class; instead an organizational perspective was used to describe leadership, most often from a business organization perspective but other perspectives included the principal perspective where the teacher’s role is not that of a leader. The most common ideological ideas associated with good leadership were associated with democratic values while bad leadership was associated with autocratic ideas. Other ideological ideas expressed in the textbooks were concerning values associated with class, gender, ethnicity and ideas concerning human nature.