Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet. I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande. Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare. Resultatet tyder på att lärares olika sätt att förhålla sig till barn kan förstärka eller försvaga relationen mellan barn och lärare.

I ett samhälle, där flödet av information ibland kan tyckas vara oändligt, måste pedagoger ställa sig frågan om hur nya vägar att nå fram till barnens vårdnadshavare med information om förskolans verksamhets mål och syfte ska hittas. Förskolans läroplan   (Lpfö 98, rev 2010) belyser vikten av att vårdnadshavarna dagligen ska få ta del av denna slags information. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolor samarbetar med barnens vårdnadshavare med specifikt fokus på information om förskolans mål och sätt att arbeta. För att kunna besvara syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka samarbetsformer finns det mellan förskola och vårdnadshavare? När och hur sker informationen om barnens lärande kopplat till förskolans mål och syfte? För att få svar på frågeställningarna antogs en kvalitativ metodanstats. Förskollärare intervjuades enligt en i förhand utformad intervjuguide med  semistrukturerade frågor. Endast förskollärare intervjuades då det är deras erfarenhet av föräldrasamarbete som söktes. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att det är av stor vikt att skapa en god relation med barnens vårdnadshavare för att samarbetet ska fungera. Att ha en god relation är bra för att skapa olika slags möten där barnens vårdnadshavare kan få information om verksamhetens mål och syfte. Resultatet visar också på att förskollärarna inte skapar dessa möten dagligen men att det är något som samtliga tycker kan förbättras. Att hitta nya vägar och former för hur vårdnadshavare delges information är ett hos förskollärarna ständigt pågående arbete.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv. Det visade sig även finnas ett stort utbildningsbehov att förbättra vården för våldsutsatta kvinnor och få sjuksköterskor att känna sig tryggare i rollen som vårdare för dessa kvinnor. Slutsats: Det visade sig finnas ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska bemöta och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det fanns även ett behov av att bearbeta de känslor sjuksköterskan upplevde i mötet med kvinnorna.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra två mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrånvaro. Frågan ställdes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig från varandra och i så fall på vilket sätt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrånvaro skiljer sig åt. En hermeneutisk utgångspunkt användes då respondenternas egna tankar och förståelser är av intresse. Vi har därför använt oss av vinjettmetoden, då vi fann denna metod mest lämpad för att skapa ett flytande samtal. Vårt resultat visar att föräldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och därmed också motivationen till att närvara på lektioner. Resultatet visar också att skolpersonalens relation är av betydande grund, förtroendet för dessa är en vital del i elevens utveckling. Slutsatserna är att föräldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att främja elevens närvaro.

Dans le sport, la communication, c’est-à-dire la transmission de messages, entre le joueur et l’entraineur 1 est primordiale. Encore très peu d’études portent sur le processus de communication entre le joueur et l’entraineur, processus pourtant essentiel à l’enseignementapprentissage, et très peu analysent l’incidence de cette communication sur les athlètes. La présente recherche a donc pour but de (a) comprendre ce qui fait qu’une communication est bonne aux yeux des entraineurs et des joueurs, (b) de comprendre le processus de communication lui-même et (c) de comprendre les répercussions de la communication sur le développement athlétique et personnel des joueurs. Une équipe de football scolaire composée de joueurs de 15 à 17 ans a été étudiée. Les données ont été recueillies au moyen d’observations sur le terrain et d’entrevues à des périodes déterminées avec quatre entraineurs et quatre joueurs. Une analyse thématique inductive révèle les perceptions d’une bonne communication selon les entraineurs et les joueurs. Les points similaires entre les points de vue des entraineurs et des athlètes sont la confiance, le respect, l’humour, et la connaissance de l’autre personne. Les différences sont que les entraineurs désirent une bonne relation basée sur la confiance sans être toutefois trop proche de l’athlète, tandis que les athlètes désirent une relation d’amitié et de support sans communication agressive. Les résultats font également ressortir les effets positifs qu’une bonne communication entre joueurs et entraineurs peut avoir sur les jeunes, dans le contexte du sport et dans la vie de tous les jours.

Sammanfattning Bakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nära relation är ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor världen över har någon gång blivit utsatt för övergrepp i nära relation, men det finns många kvinnor som aldrig ger sig till känna. Det finns vidare ingen lag som säger att sjuksköterskan måste anmäla övergreppet, däremot ska en anmälan ske om det finns minderåriga barn i hushållet. Personal inom hälso- och sjukvård kan tycka det är svårt att behålla sitt professionella förhållningssätt när det kommer till övergrepp i nära relation. Därför behövs mer kunskap för både sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nära relation handlar om och hur det kan upplevas utifrån ur bägges perspektiv. Syfte: Att belysa vården av kvinnor utsatta för övergrepp i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på tio vetenskapliga artiklar, analysen utav texten gjordes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Kvinnors rädslor vid övergrepp i nära relation, Kvinnans upplevelser av vård i samband med övergrepp, Sjuksköterskans kunskap om övergrepp, Överväldigande känslor hos sjuksköterskan, Sjuksköterskans handskande med situationen. Slutsatser: Att som sjuksköterska ha ett professionellt bemötande gentemot kvinnor utsatta för övergrepp, är av största vikt för att kvinnan ska våga berätta om de övergrepp hon blivit utsatt för. För att sjuksköterskan ska kunna vårda denna patientgrupp på allra bästa sätt krävs riktlinjer, utbildning och bättre teamarbete och samarbete i och runt ämnet. Även om sjuksköterskan inte alltid tror det så vill kvinnor bli tillfrågade om övergrepp för att på så sätt göra ett eget val om att berätta eller inte.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät. Studiens respondenter utgjordes av studenter vid Mittuniversitetet och bestod av 71 män och 75 kvinnor samt en kontrollgrupp bestående av 35 kvinnor vilka studerade vid kriminologprogrammet. Resultat: Studenterna tillskrev generellt låga värden av orsak, ansvar och skuld till den våldsutsatta kvinnan. Män skattade högre skuld än kvinnor i fyra av sex scenarion. Vidare visade det sig att kvinnorna som studerade vid kriminologprogrammet skattade mindre skuld till offret än vad övriga kvinnor gjorde för tre av studiens scenarion. Slutsats: Att män skuldbelägger i större utsträckning än vad kvinnor gör, samt att kunskap har en minskande effekt på skuldbeläggning diskuteras utifrån möjligheterna att med utbildning kunna förhålla sig till offrets delaktighet utan att skuldbelägga. / <p>2014-06-03</p>