No description available.

College serves as a venue for development, where one aim is to produce autonomous students. In this process of developing towards autonomy difficulty and challenges occurs, and thus some students choose to seek counselling. Based on this it has been desirable to gain a deeper understanding of how college students experience this process. Hence, the research question of this thesis is: How do college students who seek counselling experience their development towards autonomy? This thesis is conducted by using Q methodology. 14 college students who have been to counselling participated in this research. Based on the research question the participants sorted 36 statements in accordance with their recognition of themselves in them, from least like me to most like me. The statements were produced with the help of Fisher’s balanced block design. The research design includes theory about self-efficacy, self-awareness in a developmental perspective, and the counselling relation. Based on an analysis of the participants’ Q sorts, a four-factor solution appeared. The factors represent different viewpoints existing among the college students who seek counselling, related to the development towards autonomy. These were further interpreted and given names. Factor 1: Others make me feel strong, but I do not do what is required to succeed. Factor 2: All the expectations make me lack a feeling of control. Factor 3: I take responsibility for personal development, but not necessarily in school. Factor 4: Although I work hard I need others to believe in me. The factors were discussed in relation to theory. What emerged was an understanding that the factors represent different points along the journey towards autonomy. At the same time, all of the students also have a tendency to prevent themselves from full potential of development. An increased self-awareness is believed to be necessary to overcome this, which can be attained with the help of counselling.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder. Förskollärarna beskriver att deras roll innefattar att lösa konflikter och att det som skapar etiska dilemman är snabba beslutstagande. Det framkommer att de metoder som förebygger etiska dilemman mellan barn och förskollärare är kommunikationen, framförallt inom arbetslaget

Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien visar blandade svar av vad vårdnadshavare vill och kan påverka i verksamheten. Det synliggörs också vad förskollärare har för åsikter kring vårdnadshavares deltagande och vad de är delaktiga i. Ett dilemma som uppmärksammas i studien är vissa krockar med båda parters möjlighet till påverkan där kommunens direktiv och besluttagande hindrar. I studien diskuteras det också huruvida vårdnadshavares starka inflytande ibland kan komma att förhindra samt motarbeta förskollärares profession i yrket.

No description available.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat två låtar åt gruppen Hey Mary, arrangerat tio låtar skrivna av Andrew Lloyd Webber åt Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp på en iPhone-app, som i framtiden kan användas som ett nytt sätt för artister att nå ut till fans på men som i dagsläget är en portfolio för mig som låtskrivare och producent.Syftet med den här skrivna rapporten är att övergripande beskriva det konstnärliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/beställare samt klimatet i studion påverkar slutresultatet samt att reflektera över hur mycket man som kompositör och musikproducent kan kompromissa med sin konstnärliga integritet i förhållande till beställarens/artistens önskemål/krav, till mina egna tekniska och materiella förutsättningar och begränsningar samt till givna tidsaspekter. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

ABSTRAKT Bakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman: 1) Att vara i en svår situation med patienter som utgör ett hot mot sitt liv, 2) Att sträva efter att göra det bästa i mötet med patienten, 3) Att få eller att inte få stöd efter mötet. Slutsats: Sjuksköterskor i ambulans eftersträvar att ge patientfokuserad omvårdnad trots att det många gånger kan vara en svår situation. Erfarenhet ansågs vara lika betydelsefullt som utbildning om suicidnära patienter. Resultatet i studien kan öka arbetsgivarens förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och väcka frågor kring hur sjuksköterskornas behov av stöd kan hanteras.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori. Resultatet visade att klienterna ansåg gruppen var det mest betydelsefulla i IDAP. Vidare drogs slutsatsen att anstaltsmiljön hade en negativ påverkan på klienternas deltagande i programmet och att det fanns en god överensstämmelse mellan klienterna och programledarnas uppfattning om hur klienterna upplevde det att delta i IDAP.