This study is about parents’ perception of child poverty in Sweden, how children get affected by family finances and how children can handle difficulties with being poor. The parents in this study express that there are times when the children do not have the same opportunities as their peers. According to the parents it is because of the families’ shortcomings in the economy, which can be seen through their leisure activities, clothes and holidays. Not being able to afford brand name clothes can give offense and be stigmatizing. Based on the parents' stories, we have interpreted the children's handling of situations through different strategies. The children mainly use adaptation and avoidance strategies to handle different situations.  Adaptation strategies are where the child adjusts and accepts the situation and avoidance trategies where the child avoids situations that are stigmatized. The children also use action strategies where they actively try to change their situation. / Studien handlar om föräldrars uppfattning om barnfattigdom i Sverige, hur barn påverkas på grund av familjens ekonomi och hur barn kan hantera svårigheter att vara fattig. Föräldrarna berättar att det finns tillfällen då barnen inte har samma möjligheter som sina kamrater. Enligt föräldrarna beror det på familjernas brister i ekonomin, vilket blir tydligt när det kommer till fritidsaktiviteter, kläder och helgdagar. Att inte ha råd med varumärkeskläder kan ge upphov till utanförskap och vara stigmatiserande. Baserat på föräldrarnas berättelser har vi tolkat barnens hantering av situationer genom olika strategier. Barnen använder främst anpassnings- och undvikandestrategier för att hantera olika situationer. Anpassningsstrategier är där barnet anpassar och accepterar situationen och undvikandestrategin är där barnet undviker situationer som stigmatiserar. Barnen använder också handlingsstrategier där de aktivt försöker förändra sin situation.

The National Board of Health and Welfare has been assigned by the Swedish government to map the Social services work with social assistance from a gender perspective. The assignment is based on the fact that in many municipalities the economic support is paid only to one in the household, which can be a contributing factor in strengthening economic violence in a relationship. The ambition with this study has been to examine how social workers that works with social assistance talk about economic violence. The result of this study is based upon qualitative interviews with six social workers that works with social assistance in Malmö. The result has been analyzed based on discourse analysis and social constructivism as theoretical approaches. Based on our discourse theory, four discursive themes have emerged; the discourse of ignorance, the discourse about a conservative approach, the discourse of the lack of time, and the discourse of silence. Based on the four discursive themes that have been featured in this study, it has been found that they constitute difficulties for the social workers to their approach to economic violence in their work. These difficulties restrict the social workers to take on economic violence as a concept in their daily work.

The object of research - the means of small agriculturalists income and employment rising politics. The aim of the research – to examine and evaluate the means of and small agriculturalist employment and income rise politics and to maintain its improvement: · to analyze agriculturalists employment and income level, their influence and rising problems · to explore the means of social and economic support to smallholding and to identify the possibilities of smallholding to use them · to evaluate state‘s support and social benefit influence to agriculturalists income · to evaluate the possibilities of state‘s support and employment increas diversifying agriculture · to present the proposal to improve small agriculturalist income and employment rise politics The research methods – the analysis and synthesis of nonfiction, the analysis of documents, grafic presentation: common scientific abstract methods, hypothetic, nonfictional analysis methods, statistical – mathematical data analysis and graphic presentation, treatises, legal acts, material from internet . To indentify the means for the support for small holdings and the possibilities to use them are based on legal acts, implemented programmes or the programmes that are still in process, statistic information sources.

Research object – the support measures for small farms. Research aim – to identify the support measures for small farms and to suggest their possible ways of improvement. Objectives: 1) To propose the criterions of size of farm and the conception of small farm at policy; 2) To explore the estimations of national economic and social support at economic literature; 3) To explore the national measures for small farms and to deduce the possibility of small farms to use them; 4) To explore the measures of Europe Union for small farms and to deduce the possibility of small farms to use them; 5) To identify the support measures for small farms; 6) To give suggestions for improvement of support measures for small farms. Research methods. To propose the mostly used criterions of size of farms, the conception of small farm at policy and the national economic and social support measures at economic literature were used the analysis and synthesis methods of scientific and juristically literature. To explore the measures of national and of Europe Union supports were used analysis and synthesis methods of juristically literature, programs. To identify the support measures for small farms and to give suggestions were used statistical, comparative analysis and graphic figure methods.

En förändring i det svenska välfärdssystemet har pågått sedan 1990-talet, ett årtionde som i många fall anses vara en brytpunkt för den svenska välfärden. De kommande decennierna efter 1990-talet har kännetecknats av ett välfärdssystem som har blivit allt mer nermonterat. En stark utveckling av arbetslinjen (workfare) har ersatt den välkända svenska välfärdsmodellen. I dagens välfärdssystem har tidigare studier en enad bild om hur individer i utsatthet och fattigdom tenderar att falla mellan skyddsnätet och hamnar allt längre ifrån samhället. Baserat på sju semistrukturerade intervjuer med personal på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten och med personal från stadsmissionen visar resultatet på en ökad ojämlikhet i samhället, där individer i utsatthet får en allt mer komplex problematik. De krav som ställs på de allra mest utsatta är för höga och inte alltid möjliga att genomföra. Samhället har svårt att nå individerna på deras behovsnivå och när offentlig sektor misslyckas får den tredje sektorn så som stadsmissionerna ta över. En studie som berör hur det strukturella blir individuellt och hur individer på flera olika sätt faller mellan stolarna och hamnar hos stadsmissionens verksamheter. / A change in the Swedish welfare system has been going on since the 1990s, a year that in many cases is seen as a breakpoint for the Swedish welfare. The coming decades after the 1990s have been characterized by a welfare system that has been increasingly dismantled and a strong development of the workfare has replaced the well-known Swedish welfare. In today's welfare system, previous studies have a united picture of how individuals in vulnerability and poverty tend to fall between the safety net and end up increasingly further from society. Increased inequality is described in the study and the demands placed on the most vulnerable are too high for them to be able to see the ones that are possible to implement. It is difficult for society to reach the individuals at their level and when the public sector fails, the third sector such as Non-profit organizations take over. A study that deals with how the structural becomes individual and how individuals ends up with Non-profit organizations when the public sector fails.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar. Resultat: Ju längre arbetslöshet, desto svårare förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. I takt med tiden försämras dessutom den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos individen, vilket medför dubbla negativa konsekvenser. Om man är utan fullständigt gymnasiebetyg eller körkort, är chanserna för jobb bland de minsta. Dagens satsningar ligger framför allt på aktiveringsinsatser. Trots detta avslutar 25 procent gymnasiet utan fullständigt betyg. Slutsats: Arbetslöshet måste åtgärdas så tidigt som möjligt. Ett av de bästa alternativen för både individ och samhälle, är satsningar på kompletta gymnasiebetyg och billigare körkortskostnader. Detta skulle medföra att fler får grundförutsättningar och kvalifikationer för de flesta arbeten som saknar krav på eftergymnasial utbildning.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.