<p> </p><p>Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.</p><p> </p><p>28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.</p><p> </p><p>Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.</p>

Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.   28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.   Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.

Streaming av musik har blivit ett vanligt sätt att konsumera musik på i Sverige. Vidare är Spotify en av de största leverantörerna av musikstreaming i Sverige men också globalt. Att utföra livscykelanalyser (LCA) av IKT-tjänster är ett nytt område där riktlinjerna fortfarande utformas. Spotify har ändrat sättet människor lyssnar på musik men det är oklart vilken påverkan denna förändring har på klimatet. Därför undersöker denna studie hur Spotifys musikstreamingtjänst kan undersökas ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningen för denna studie är hur 1) funktionell enhet, 2) avgränsningar, 3) direkta effekter och 4) indirekta- och strukturella effekter ska väljas för en LCA av Spotifys streamingtjänst. En litteraturstudie utfördes för att undersöka problematiken kring dessa områden men även hitta lösningar för hur de ska väljas. Resultatet gav ett antal riktlinjer som bör följas i framtida studier. För det första krävs det flera funktionella enheter för att mäta koldioxid, energi och miljögifter. Som nämnare till den funktionella enheten bör mätenheten minut eller datamängd skickad och mottagen väljas. När det kommer till avgränsningar ska enheten som användaren använder och indirekta- och strukturella effekter ska tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst. Huruvida andra processer som inte är direkt kopplade till streaming ska tas med beror på studiens frågeställning. Dessutom bör personas användas för att kunna jämföra hur olika lyssningsmönster ger olika avtryck. Direkta effekter som bör tas med i en LCA av Spotifys streamingtjänst är tillverkning, drift och avfallshantering av hårdvara och elmix som används samt användarens lyssningsmönster. När det kommer till indirekta och strukturella effekter bör dematerialiseringen av musik, att Spotify samlar mycket data om sina användare samt att Spotify påverkar sättet människor lyssnar på musik idag tas med i en LCA. Om en LCA ska utföras av Spotifys streamingtjänst bör den göras inifrån Spotify för att få tillgång till primärdata på de processer som sker när musik streamas. Nästa steg för vidare forskning är att utföra en LCA av Spotifys streamingtjänst. / Stream ic is a common way of consuming music in Sweden today. Spotify is one of the biggest companies delivering music via streaming in Sweden as well as globally. To perform Life Cycle Assessment (LCA) of ICT-services is a recent concept where the guidelines are still being developed. Spotify changes the way people listen to music but it is not clear what impact this change has on the environment. Therefore this study investigates how Spotify’s music streaming service can be examined from a sustainability perspective. The main question for this study is how 1) a functional unit, 2) scope, 3) direct effects and 4) indirect- and structural effects should be chosen when performing a LCA of Spotify’s streaming service. A literature study was conducted to examine the key problems around these four areas and to find the answer to our question. The result points towards a few guidelines which should be followed in future studies. Several functional units are necessary to measure carbon dioxide, energy and environmental toxins. The denominator to the functional unit should be minute or data transferred and received. Furthermore should the scope of a LCA include the users unit, indirect- and structural effects. The direct effects that should be included is the manufacturing, operation and waste disposal of hardware. Also the electricity mix used for operating the hardware and the users listening pattern should be included. The indirect and structural effects that should be included are the dematerialization of music, the fact that Spotify collects data about their user and the way Spotify affect how people listen to music today. A LCA should be conducted from within Spotify to get access to primary data on the processes that Spotify uses. The next step in further research is to conduct a LCA of Spotify’s streaming service.

Denna studie syftar till att studera i vilken utsträckning Collaborative Economy kan vara en mer hållbar form av turism. Fenomenet har skapat ett personligt intresse av nyfikenhet då Collaborative Economy i skrivande stund är ett väl omtalat och diskuterat ämne. Samtidigt upplevs det att tidigare studier inte har identifierat fenomenets effekter på en hållbar turism. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. Det empiriskt insamlade materialet har baserats på kvalitativa intervjuer av uthyrare, middagsvärdar, deltagare och användare av Airbnb och EatWith. Vidare har det empiriskt insamlade materialet fastställt fyra stycken kategorier som utgör Airbnb´s och EatWith´s erfarenheter och uppfattningar: Mer pengar i plånboken, gästfrihet, kulturkram och reslust. Studien visade att Airbnb och EatWith utgör en fördelaktig resform. Det är turister som söker sig bortom det standardiserade utbudet och skapar en interaktion med lokalbefolkningen. Det är även en turist som använder befintligt lediga resurser under sin resa samt bidrar till lokala företag på destinationen. Studien fastställer dock att Airbnb och EatWith trots en bättre resform inte aktivt arbetar för en hållbar turismutveckling. För att uppnå en hållbar turism krävs det att ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv samtliga är genomtänkta och välarbetade, och det är något studien visat Airbnb och EatWith inte åstadkommit. Studien drar därför slutsatsen att Airbnb och EatWith, företag verksamma inom Collaborative Economy i turism, inte aktivt och medvetet arbetar för en hållbar turism.

Studiens syfte är att undersöka hur bild- och informationsdelning påverkar användare på social media. Studien innefattar en beskrivning av bild- och informationsdelning på Facebook och Instagram. Vi vill undersöka fördelar och nackdelar med användandet av internetbaserade forum. Studien ska generera i kunskap om hur individer påverkas av social media och om de använder sig av fenomenet för att söka och dela med sig av information i relation till resandet.

Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården. / Humans spend a third of life sleeping. The nightly sleep is vital for the development of energy and recovery. Insomnia is associated with reduced quality of life and is ranked as one of the most common reasons that adults seek contact with a physician. Many adults are prescribed hypnotics associated with hospitalization and then renew prescriptions, without the need for follow-up. Drug sensitivity increases with age, and therefore a non-pharmacological treatment should be a priority. The purpose of this study is to elucidate the effect of acupuncture, cognitive behavioral therapy and light therapy as a treatment for adults with insomnia. When categorizing the results four themes appear: time in bed, sleep quality and sleep efficiency, nighttime awakenings, total sleep time and sleep latency. The result shows that acupuncture and cognitive behavioral therapy proved to be effective in insomnia. Light therapy showed improvement in the subjective data but not on objective data. Further research is required to raise awareness among nurses in healthcare. Therefore, it is important to highlight the effects of non-pharmacological measures and how they can be applied in healthcare.

No description available.

<p>Enligt forskning och relevant litteratur har TV- och datorspelande som fritidsaktivitet ökat bland barn och ungdomar. Jag har genomfört en undersökning där jag talat med två lärare gällande deras tankar om det ökade intresset för TV- och datorspelande, och vilka konsekvenser det kan få för barnen. Dessutom har jag talat med åtta barn rörande deras åsikter om och erfarenhet av TV- och datorspelande. Min undersökning utfördes i form av tio kvalitativa intervjuer. Åtta intervjuer har gjorts med barn i åldrarna sju och nio år, samt två intervjuer med lärare verksamma i en år 1 samt i en år 3. Lärarna som intervjuats uppfattar att ett ökat antal barn spelar mer TV- och datorspel. Resultatet av undersökningen visar att sju av de åtta barnen regelbundet spelar TV- och datorspel på sin fritid. Hur ofta samt hur länge man spelar varierar. Det framgår dock att flertalet av barnen spelar varje dag. Läkare rekommenderar att den sammanlagda tiden för TV- eller datorspelande inte ska överstiga två timmar per dag för barn mellan 7-12 år. Resultatet av undersökningen tyder på att majoriteten av de barn jag intervjuat inte tycks spela så pass mycket i nuläget att de riskerar negativa följder ur hälsosynpunkt. I undersökningen finns dock även barn representerade där det finns anledning att tro att spelandet utgör en hälsorisk och kan medföra negativa konsekvenser för barnen. Lärarna som intervjuats uttrycker att TV- och datorspelande absolut kan medföra positiva effekter, förutsatt att det finns gränser för hur länge barnen spelar samt att åldergränser på spelen följs. Endast två av barnen som deltagit i undersökningen berättar att de har fasta bestämda regler hemma som begränsar tiden för TV- och datorspelande. Resultatet visar också att flera av de barn som intervjuats tycks få spela spel som har en högre åldersgräns än den åldersgrupp barnen tillhör.</p>

<p>Today almost every artist has a music video. With today’s technology it has become a lot easier for smaller companies or amateur filmers to produce and distribute their work. But how important is an artist’s music video and where do people find their music these days? Other questions we wanted to answer were if there is a typical way a music video looks like based on its genre. And is it possible to break these stereotypical ways of producing music videos and thereby create a higher level of enjoyment from the viewer? Our main idea of achieving this was by the use of visual effects in a genre, which in our opinion usually don’t showcase these types of effects. The genre we decided to work with was singer/songwriter, which we think is one genre that doesn’t typically use visual effects. To back up our opinions we studied a lot of music videos from different genres to really see what was typical for each of them. Furthermore we made a survey to find answers for our questions about people’s views on the importance of a well-made music video and where they watch and find them. After we had found some of our answers we produced a music video, one with, and one without visual effects. We then showed these to a number of people and asked them questions about their opinions. Based on our results from studying different music videos and the surveys we came up with a conclusion. And we can say that using visual effects in a genre were they typically aren’t used is possible and it can enhance a viewers enjoyment of the music video. Although we also found out that it should be done with moderation and in good relations with the specific genre.</p>

Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts. Slutligen har ett resonemang förts kring Skolinspektionens utvecklingspotential, detta särskilt i avseende till självvärdering. Vad som framgår är att tvetydiga förhållanden tycks prägla dagens forskning, vilket synliggörs via dess möjligheter till att stimulera skolutveckling. Via forskningen har det däremot framgått att inspektionen kan vara förenad med bieffekter. Dessa härleds till avsiktligt strategiskt planerade beteenden, oavsiktliga strategiska beteenden samt övriga former av bieffekter som uppkommit bland skolorna. Grunden till bieffekterna har i många fall sin förklaring i inspektionsmyndigheternas kontrollfunktion med sitt ansvarsutkrävande. Denna tendens har ökat i samband med inspektionsmyndigheters ökande befogenheter. Däremot tycks det finnas potential i självvärdering om den förenas med ett öppet ramverk där skolorna ges möjlighet att uttrycka sina utvecklingsbehov. Detta skulle innebära en viss reform för Skolinspektionen, via en betoning på råd och stöd. I studien presenteras därför en modell för hur mer fruktbara förhållanden kan uppstå via inspektionen.